Fnurror på tråden försvårar utveckling

Ser vi början till slutet på svenskspråkig yrkesundervisning i Östnyland?

Så dramatiskt är läget knappast ännu, även om röster har hörts om att så kan det gå om yrkesutbildningen i framtiden blir en affär för Inveon och Prakticum, Framtidsskolan. Förslagen från Prakticum att dra in linjerna för blivande kockar, frisörer och artesaner i Borgå, och även flytta merparten av fordonsmekanikerutbildningen till Helsingfors, är förslag som av många upplevs som första steget av en nedmontering av yrkesutbildning på svenska i Östnyland.

Lite märkligt ter sig förslaget i ljuset av att Prakticum själv för ett år sedan planerade att införa just kock- och frisörutbildning i Borgå. Då trodde man på ett tillräckligt underlag för utbildningarna och var till och med beredd att konkurrera med (eller ut?) Inveons motsvarande linjer.

Men också Inveon har agerat märkligt. Elevunderlaget har minskat med hälften av vad det var, medan lärarkåren är lika stor som tidigare. Att Inveon har levt på sitt kapital i stället för att anpassa verksamheten efter verkligheten inger knappast förtroende.

I många frågor verkar Inveon och Prakticum stå på olika sidor, och man undrar hur väl ett sådant samarbete kommer att fungera om man bråkar redan i innan den gemensamma Framtidsskolan ens har kommit i gång.

Men det finns också andra faktorer som gör läget rörigt och svårt. Inte minst flera års tjafs kring hur yrkesutbildningen ska organiseras – regionalt och tvåspråkigt eller enspråkigt svenskt tillsammans med Prakticum, som finns i både Helsingfors och Borgå?

För ett år sedan beslutade de östnyländska kommunerna att man föredrar en modell med två aktiebolag för yrkesutbildningarna, en finskspråkig och en svenskspråkig. Den senare är alltså Framtidsskolan.

Frågan kompliceras ytterligare av att Inveons fastigheter i Haiko är mer eller mindre utdömda som undervisningslokaler. Nya lokaler ska byggas, och mest stöd verkar det finnas för en enhet i Harabacka. Där kan utrymmen delvis delas med den finska yrkesskolan Amisto och i ett nybygge intill skulle de svenska eleverna få nya lokaler.

Östnyland är ett geografiskt stort område, och de unga som väljer yrkesutbildning kommer från Liljendal, Lappträsk och Lovisa i öst och från Sibbo i väst. Är man femton-sexton år kan redan steget att pendla till Borgå vara stort. Att i stället tvingas pendla till Helsingfors innebär längre skoldagar. Det tär på ork och motivation. De unga gagnas bäst av ett brett utbud av utbildningslinjer på ett rimligt avstånd hemifrån.

Statens minskade stöd till yrkesutbildningen sätter också käppar i hjulen. Reformen av utbildningen är i och för sig välkommen, yrkesutbildningen lockar ju alltfler. Därför skulle det vara viktigt att staten i stället för att spara och därmed dra ner på kvaliteten, satsar på yrkesutbildningen och stärker dess status.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland