Flyttbara skolhus kan rädda byskolor – moduler kan sättas till och tas bort enligt behov

NYA KONCEPT BEHÖVS. Anette Karlsson har lagt ned en hel del tid på att se över dagens skolnät och bekanta sig med flyttbara skolhus. Hon tror att de blir allt vanligare i framtiden.Bild: Kristoffer Åberg

Kerko kommer snart att få det första flyttbara skolhuset i Borgå. Anette Karlsson (SDP) tror att den här sortens hyrlösningar blir allt vanligare i framtiden och kan rädda en del byskolor.

Karlsson sitter i både stadsfullmäktige och stadsstyrelsen och skolfrågor har som bekant diskuterats rätt mycket under den senaste tiden. Man har fokuserat på exempelvis inneluftproblem, skolbyggen och skolnät.

Bland annat Träskända, Esbo och Helsingfors har flyttbara skolhus. I Esbo talar man om 'snabbskolor'.

– Att fatta beslut är väldigt svårt om man bara ser till tabeller och information på papper. Så jag har besökt så många skolor jag hunnit, både finsk- och svenskspråkiga. Nu finns bara några enstaka besök kvar. Det är viktigt att med egna ögon se hur allting är och lyssna på vad personalen har att säga.

Flyttbara skolor är något som intresserar och hon har bland annat kontaktat orter i Finland som redan har erfarenhet av den här sortens lösningar.

– Bland annat Träskända, Esbo och Helsingfors har flyttbara skolhus. I Esbo talar man om "snabbskolor". Exempelvis om problem med inomhusluften uppstår i en gammal skola, kan verksamheten flyttas till ett flyttbart hus på bara cirka fem månader.

Som att leasa datorer

Karlsson konstaterar att den här sortens koncept kan jämföras med att man leasar datorer.

– Byggnaderna hyrs och de håller i 10-15 år. De består av moduler som går att skilja åt. Om elevmängden minskar på ett ställe kan exempelvis en modul flyttas till en annan plats där behov av mera utrymme finns.

Vi här i Borgå tänker oss ett längre hyresavtal på 10-15 år, kanske avtal på 10 år och en optionstid på fem. Ett längre avtal blir förmånligare än ett kortare.

Då hyrtiden går ut kan kommunen fortsätta med en uppdaterad, helt ny husversion eller köpa huset om man så önskar.

Staden har reserverat 600 000 euro i nästa års budget för att bygga grunden till den flyttbara skolan i Kerko. Sedan hyrs den mängd moduler som behövs. Lokalitetsledningen jobbar med saken för tillfället.

– Huset är energieffektivt och i trä. Vi här i Borgå tänker oss ett längre hyresavtal på 10-15 år, kanske avtal på 10 år och en optionstid på fem. Ett längre avtal blir förmånligare än ett kortare.

Modulerna byggs inne i en hall och med tanke på fuktskador är detta en väldigt bra sak.

– Huset ser helt ut som en vanlig skola, inte som en barack, påpekar Anette Karlsson.

Hon tror att den här sortens koncept blir allt vanligare i framtiden eftersom husen är lätthanterliga och ganska förmånliga. I Borgå är det möjligt att nästa skolhus placeras i Illby eller Sannäs.

Standardmodeller

– I något skede utvecklas säkert standardmodeller för just skolbyggnader. Lokalerna är praktiska och fungerande, men innehåller inte onödiga element som bara kostar pengar.

Fyrtio elever är minimum, det handlar förstås om ekonomi men också med tanke på barnen är det bäst så.

Problemet i Borgå och på många andra håll har ju varit att uppskatta byggkostnaderna.

– Priset trissas för det mesta upp och blir i slutändan något helt annat än vad man först tänkt sig.

Sedan början man stryka kvadrater och det görs kanske på fel ställen.

Även om hon tror att den här sortens hus kan rädda byskolor framhåller hon att de inte kan vara hur små som helst.

– Fyrtio elever är minimum, det handlar förstås om ekonomi men också med tanke på barnen är det bäst så. Om en klass blir för liten kan det hända att en elev inte har möjlighet att få vänner. Om lärarna är för få är inte heller det bra, även pedagogiken kan lida i en riktigt liten skola som inte kan erbjuda det som en större skola gör.

Å andra sidan påpekar hon att för stora klasser inte heller är bra.

– Under min skolbesöksrond hälsade jag på också i Albert Edelfeltin koulu, som är helt fullproppad med barn och klasserna är stora. Skolan hanterar ändå situationen bra. I framtiden krävs säkert nya lösningar, kanske i form av tillbygge.

Anette Karlsson har gått i skola i Lovisa och har personlig erfarenhet av fuktskadade hus och arbetsplatser.

– Då jag gick i grundskolan talades det inte om mögelskolor eller inneluftproblem. Jag gick med bihåleinflammation i åratal och blev alltid bättre under skollov. Jag nästan skämdes för att alltid vara sjuk men familjen tänkte att jag nu bara var extra känslig.

Lite senare jobbade hon i fuktskadade lokaler och symtomen kom tillbaka.

Reagerar genast

Även om hon i dag mår bra reagerar hon genast då hon går in i en lokal där luften är dålig.

– Det skedde exempelvis då jag alldeles nyligen besökte AE-koulun pienluokat (gamla Tulliportin koulu). Jag tog genast kontakt med lokalitetsledningen och bildningsdirektören och fick höra att ingenting avvikande hittats då saken undersökts. Det är ändå viktigt att ta en extra titt på den här skolan.

Hon är glad för att staden nu tagit itu med inneluftproblemen på allvar även om inga patentlösningar finns.

Mentala problem och mobbning är också något man borde kunna komma åt på ett bättre sätt än nu.

– Dålig inneluft kan ju bero på så många olika saker, på dålig städning och användning av fel ämnen, fel sorts material i huset, dålig ventilation med mera. Det är inte alltid fråga om direkta fuktskador. Om för många människor placeras i ett för litet utrymme kan problem också uppkomma. Dessutom byggde man många gånger förr helt tokigt utan att förstå att det var fel. Detta är ett problem i hela landet, inte bara här.

Enligt Karlsson har Borgå nu tagit tjuren i hornen och ser över alla processer i underhållet av fastigheter och det är bra.

Hon gläder sig över att den undervisning som eleverna får i stadens skolor är på god nivå.

– I fjol var det bara en elev som inte fick slutbetyg från grundskolan.

Ändå är allting inte perfekt.

– Vi har samma problem som andra kommuner, det finns exempelvis nationell forskning om att var åttonde pojke som går ut grundskolan inte kan läsa tillräckligt bra. Mentala problem och mobbning är också något man borde kunna komma åt på ett bättre sätt än nu.

Hon anser att skolpersonalen som helhet borde få gå på kurs i första hjälpen.

– Tänk nu vilket ansvar de vuxna har för barnen. Vad som helst kan hända i skolmiljön och det gäller att vara beredd.