Flexibilitet nyckelordet på nya kraftverket

MÅNGA INBLANDADE. Vd Kari Kolsi säger att det bland kraftverksprojektets leverantörer och entreprenörer finns bekanta namn som Valmet, Lemminkäinen, Ruukki och även östnyländska Konevuori.Bild: Kristoffer Åberg

Kungstanken med kraftverket som just nu byggs på industriområdet i Sköldvik är att det i så stor utsträckning som möjligt ska kunna drivas med bränslen som uppstår som biprodukter.

På vissa ställen är vägen våt, på andra håll påminner den närmast om en lervälling. De ännu för en stund sedan svartblänkande skyddsskorna får en gråbrunaktig färg. Sörjan är ändå bara en mindre olägenhet för byggarbetarna, kraftverkschef Mika Repka säger att byggen i den här storleksklassen är ganska vädertåliga.

– Det värsta är om det faller så mycket snö att man måste börja bygga tillfälliga väggar för att hålla den borta. Sträng kyla kan också orsaka bekymmer. Men den här vintern har varit rätt så bra med tanke på byggande.

Vi stannar upp och Repka pekar på betongplattan framför oss.

– Där byggs två bränslesilor för det fasta bränslet asfalten (eng. asphaltene). Båda två har en volym på 2 500 kubikmeter och den mängd asfaltener som ryms i dem räcker till ungefär en veckas behov.

Dimensionerna är stora på kraftverksbygget i Sköldvik och om man till exempel slår ihop effekten på de tre produktionsenheterna som nu byggs kommer man nästan upp till samma effekt som produceras per reaktor på kärnkraftverket i Lovisa. Investeringen är värd kring 350 miljoner euro och som mest kommer knappt tusen människor att arbeta på bygget.

När kraftverket är i drift kommer det enligt beräkningarna att sysselsätta knappt sextio personer.

Kari Kolsi, vd på företaget Kilpilahti Powerplant KPP, berättar om bakgrunden till att anläggningen byggs.

– Det gamla kraftverket från början av 1970-talet börjar vara nära vägs ände. Men i stället för att Neste, som ägde det gamla kraftverket, skulle stå för hela den enorma investeringen grundades ett samägt företag, Kilpilahti Powerplant, den 15 mars 2016. KPP ägs av Neste, Borealis och Veolia och har sammanlagt sex energikunder här på industriområdet.

Hög driftsäkerhet

Lite längre bort byggs de tre energiproduktionsanläggningarna men i det här skedet ser de närmast ut som kraftiga stålburar. Repka säger att den som står närmast oss kommer att drivas med asfaltener medan de två andra drivs av gas eller flytande bränsle.

Flexibilitet när det gäller vilka bränslen som kan användas i kraftverket har varit en av projektets ledstjärnor.

FAKTA

Nya kraftverket i Sköldvik

Tas enligt planerna i ordinarie drift sensommaren 2018.

Är en av de största industribyggplatserna i Finland just nu och efter diesellinjen den största enskilda investering som gjorts i Sköldvik under 2000-talet.

Består av tre produktionsenheter med en effekt på 150 megawatt var. Jämförelsevis har atomkraftverket i Lovisa en effekt på 488 megawatt per reaktor.

Två av enheterna drivs med gas eller flytande bränsle som till exempel naturgas eller tung brännolja.

Den tredje enheten drivs med asfaltener i fast form som uppstår som en biprodukt när Neste producerar trafikbränslen av tung brännolja. Stenkol kan vid behov användas som ersättande bränsle.

Kraftverkets huvudprodukter är värme och ånga men man kan också producera elektricitet.

Företaget Kilpilahti Powerplant KPP, grundat 15.3.2016, äger anläggningen och har hand om energiförsäljningen. KPP ägs i sin tur av Neste (40%), Veolia (40%) och Borealis (20%). Veolia Service Finland fungerar som anläggningens operatör och har hand om underhållet.

Kraftverksbyggets huvudentreprenör är spanska Tecnicas Reunidas, ingenjörsbyrån Neste-Jacobs bygger anläggningens kontrollrum, vattenanläggning samt kopplingarna mellan kraftverket och den existerande infrastrukturen.

– Det gamla kraftverket drevs till närmare 80 procent av naturgas som ju måste transporteras hit till området. Men i det nya kraftverket består nästan hälften av bränslet av asfalterner som är en restprodukt som blir kvar då trafikbränslen tillverkas av tung brännolja här i Sköldvik. Även pyrolysolja och olika gaser som uppstår i tillverkningsprocesserna på industriområdet kan användas som bränsle, berättar Kolsi.

Trots att det nya kraftverket alltså till betydande del kommer att drivas med biprodukter kommer utsläppen av både kväve- och svavel att minska. Möjligheten att använda olika bränsletyper och att själva kraftverket består av tre separata enheter garanterar enligt både Kolsi och Repka en hög driftsäkerhet vilket är viktigt för kunderna.

Överklagar miljöbeslut

Kraftverket fick sitt miljötillstånd i mitten av februari men ägarbolagen och tillståndsmyndigheten har delvis olika uppfattningar om vilken lagstiftning som bör tillämpas. Bolagen anser att reglerna som slås fast i miljötillståndet borde vara baserade enbart på lagstiftningen som berör raffineringsverksamhet medan tillståndsmyndigheten dessutom tillämpat förordningar som berör stora förbränningsanläggningar.

– Vi är så klart förberedda på att driva verksamheten i enlighet med miljötillståndet. Men eftersom vi anser att det i vissa fall kan hindra oss att agera på bästa möjliga sätt i störningssituationer kommer vi att söka ändring hos förvaltningsdomstolen, säger Kolsi.

På vår rundvandring möter vi Alejandra Merlo som ansvarar för säkerheten på byggplatsen för huvudentreprenören Tecnicas Reunidas del.

– Otaliga större och mindre entreprenörer från olika länder med olika företagskultur jobbar här på bygget och att få alla att följa våra säkerhetsföreskrifter har inte alltid varit så lätt. Vi vill ha alla överenskommelser till pappers medan kutymen i Finland verkar vara att man håller det man lovat. Men på många andra håll i världen existerar bara sådant som står nedskrivet, förklarar hon.

Kolsi säger att han tillsvidare är mycket nöjd med Tecnicas Reunidas arbete och med hur projektet framskrider. Exakt när kraftverket kommer att vara i ordinarie drift vill han ändå inte sia om. Siktet är i alla fall inställt på sensommaren 2018.

– Den första uppkörningen och alla test relaterade till den måste få ta sin tid. Därför har vi ansökt om ett tillfälligt miljötillstånd för det gamla kraftverket så att vi kan fortsätta använda det så länge det behövs. Vi vill inte ta risken att det nya kraftverket inte är fullständigt klart när vi tar det i bruk.