Fiskaren lider när fångsten håller sig borta

VÄNTAR. Mikael Lindfors hoppas att bättre väder ska sätta fart på fisket. Bild: Arkiv/Evy Nickström

För fiskarkåren har våren och försommaren varit en stor besvikelse. Det finns ingen fisk att fånga.

Yrkesfiskaren Mikael Lindfors på Emsalö säger att bortfallet i inkomster och fångst är märkbart.

– Jag har kommit upp till ungefär 30 procent av den normala nivån. För laxens del handlar det om 30–35 procent av det normala.

När vi talar med honom (fredag) är han inte ute och vittjar utan håller till på land. Sjögången är för grov, det blir billigare att stanna hemma än att utsätta sig för risken att få bragderna förstörda.

– Jag hoppas på sommarväder med lite dagsbris och inte blåst dygnet runt. Dessutom är det kallt, vi har haft åtta grader på nätterna.

Han säger att kylan inte är den enda orsaken till att det är tomt i havet.

– Jag minns sommaren 1987, den var asig, kall och regnig. Men trots det var laxfångsten god. Jag har varit fiskare i 30 år och det är en stor skillnad mellan fångsterna då och nu.

Enligt honom är det usla läget en kombination av väder, predatorer och myndigheternas åtgärder.

Fiskväg

I några års tid har myndigheterna inte planterat ut någon lax över huvud taget i Finska viken, i stället har utplanteringen koncentrerats till älvarna.

– Men i älvarna finns det kraftverk och ingen lax kan ta sig genom turbinerna utan att malas sönder. I år har man ändå frångått idén och planterat ut i älvmynningarna.

Tanken med utplanteringarna i älvarna är att skapa en självproducerande stam. Men för att laxen ska kunna leka måste den ta sig uppströms och då stöter den på hinder.

– Det är omöjligt att riva ner alla kraftverk och därför byggs laxtrappor. Jag undrar hur vettigt det är bygga trappor för flera miljoner. Jag tänker till exempel på den nybyggda trappan i Korkeakoski i Kymmene älv. I fjol användes trappan av tio laxar, hittills i år inte av en enda.

Säl och skarv

Med predatorer avser Mikael Lindfors gråsäl och skarv. Båda mår bra och ser ut att bräda fiskaren.

– Skarven tar hand om gös och abborre. I fjol fanns det två holmar här utanför Emsalö som invaderats av skarvarna. I år är holmarna tre och en fjärde är på gång. Det är ju självklart att så här stora flockar fiskar i samma vatten som vi.

Gråsälsstammen fortsätter att växa och några hot i form av sjukdomar tycks inte finnas. Han berättar att knubbsälarna i Nordsjön har decimerats av ett virus, men det viruset rår inte på gråsälen.

Mikael Lindfors har ännu inte kastat yxan i sjön.

– Jag får väl göra som alla andra och vänta på sol och vackert väder. Det finns också positiva nyheter. Det finns tecken på lax i västra Nyland och ungefär en vecka senare brukar de nå oss.

Ökad avskjutning

Den ändring av jaktförordningen som trädde i kraft i augusti 2015 har visat sig gynna fiskarna vid Finska viken med tanke på en decimering av gråsälsstammen. Ändringen handlade om en uppluckring av byråkratin. Det krävs inte längre licens utan jakt på gråsäl är tillåten inom en regional kvot som årligen fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. Den totala kvoten har hittills tid varit 1 050 djur. Endast en liten del har fångats, under jaktåret 2015–2016 fälldes 195 sälar.

Bäst lyckades jakten i Finska vikens stamskötselområde. Kvoten var 94 sälar och alla fälldes. Därför beslöt Naturresursinstitutet att öka kvoten med 50 djur till 144 för den jaktperiod som tar slut den 31 juli. Den totala kvoten höjdes inte, utan kvoten för Bottenviken-Kvarkens stamskötselområde minskades med samma antal.