Finskan introduceras med rim och ramsor

Svenska barn börjar läsa finska tidigare, medan finska barn börjar med svenskan senare.

Från och med i höst kommer svenskspråkiga Borgåbarn att få börja med finska redan i årskurs två. Lek, rim och sång ska göra språket intressant för barnen.

– Ju tidigare man börjar, desto lättare är det att lära sig, säger utbildningschef Rikard Lindström.

Hittills har eleverna börjat med finskan på årskurs tre. Den nya läroplanen som införs i höst ger skolorna möjlighet att ta in språkundervisning tidigare. En veckotimme i finska flyttas från högstadiet till lågstadiet.

– Borgå är en så starkt tvåspråkig kommun att det är viktigt att ta med också det andra språket tidigare. Annars kanske barnet inte lär sig finska så bra om familjen är enspråkigt svensk, säger specialplanerare Tiina Välikangas.

Olika arbetsgrupper jobbar på att utveckla undervisningen i de olika ämnena enligt den nya läroplanen. Efter att man hittat gemensamma principer för alla skolor i kommunen får enskilda skolor sedan själva planera sin undervisning. Senast i början av augusti måste allt vara klart då den nya läroplanen och timfördelningen träder i kraft i lågstadieskolorna.

– Då allt är nytt kommer det inte att hända något över en natt. Det som diskuteras nu är en inledande process, det riktiga jobbet börjar i augusti. Vi måste kanske uppdatera någon bit sedan också om det känns som att allt inte blev klart, säger Välikangas.

Brita Andelin är lektor i finska i Kvarnbackens skola och fungerar också som läroplanskoordinator för de svenskspråkiga grundskolorna i Borgå.

– I Kvarnbackens skola ska vi betona det muntliga och ta in finskan via lek och spel. I den nya läroplanen betonas ämnesövergripande helheter. Också finskan kan samarbeta med olika ämnen. Till exempel kunde en kvart timme av gymnastiken eller musiklektionen gå på finska. Vi måste testa hur det fungerar.

Andelin påpekar att eftersom det är klasslärarna i årskurs två som kommer att ha hand om finskan, så är det lätt för dem att planera sin undervisning så att finskan och andra ämnen kan kombineras.

Finns frågor

Enligt Tiina Välikangas är det ännu öppet om tvåorna ska ha en timme finska i veckan under hela läsåret, om finskan koncentreras till en kortare period eller om undervisningen planeras på något annat sätt.

– Det är kanske bäst att skolorna får planera och arrangera det här individuellt.

I läroplanen finns det vissa mål för vad barnen ska lära sig i olika ämnen, och för finskans del finns det mål bara från årskurs tre uppåt. Man måste alltså använda treans mål, men se till att de fungerar för elever i andra klassen.

– Vanligen börjar man med lek, spel och musik då man inleder ett nytt språk. Men samtidigt måste undervisningen också vara målinriktad, säger Välikangas.

Det finns inte heller några läromedel för årskurs två, så man måste arbeta fram egna.

Enligt Brita Andelin är målet att barnen ska få en positiv inställning till olika språk.

– Vi försöker vidga elevernas vyer. Målet är att uppmuntra och motivera barnen till att bli intresserade av finskan.

Undervisningen ska vara kommunikativ, grammatiken är bara ett hjälpmedel för att nå målen.

– På tvåan är det ännu ingen idé att barnen ska börja producera texter. Att ge dem färdigheter för språkstudier och introducera kulturell mångfald är viktigare, säger Brita Andelin.

Tiina Välikangas berättar att utvärderingen ska ges muntligt och skriftligt men andraklassarna skall inte ges vitsord i siffror.

Förväntansfulla föräldrar

Rikard Lindström har inte hört några negativa kommentarer av föräldrar.

– Det som diskuterats mera är engelskan och svenskan i finska skolan. På svenska sidan är det så lätt. Det är klart att finskan ska vara det första språket och ju tidigare desto bättre. Bara man inte gör språkundervisningen tråkig och för grammatikalisk så tror jag nog ingen ser det som något negativt.

Petra Backmans dotter Isabelle börjar årskurs två i Kvarnbackens skola i höst.

– Vi talar inte finska hemma, så jag tycker det är bra att finskan börjar tidigare. Men jag hoppas att man inte tar bort tid från till exempel teckning eller småslöjd.

Också Maria Fagerholm är glad över att dottern Julia får börja med det andra inhemska redan nästa höst.

– Ju yngre barnen är, desto bättre så hinner de inte få fördomar mot det andra språket. En språkdusch skulle gärna kunna ordnas redan i förskolan. Vi klarar oss ändå inte utan finska.

Hon hoppas språket tas in i undervisningen via lek, sång, ramsor och rim.

– Det är bra att hitta på nya sätt att kombinera olika ämnen. I matematik kan man räkna trafikmärken. I Kvaba är man ganska bra på att plocka in saker.

Fagerholm tror Julia kommer tycka det är roligt att lära sig finska.

– Vi har finskspråkiga grannar som Julia kommunicerat med sen liten, hon på svenska och grannens barn på finska.

Vi försöker vidga elevernas vyer. Målet är att uppmuntra och motivera barnen till att bli intresserade av finskan.

Svenskan i finska skolorna förundrar

Både Backman och Fagerholm tycker att man i de finska skolorna kunde börja med svenskan mycket tidigare.

– Det här är ändå ett tvåspråkigt land, säger Petra Backman.

I Borgå kommer de finska eleverna från och med i höst att börja läsa engelska från och med tvåan i stället för trean. Svenskan blir obligatorisk på sexan i stället för på sjuan.

– Svenskan kommer in relativt sent. Det gäller alla finska skolor, säger Tiina Välikangas.

Det finns sex veckotimmar obligatorisk svenska att fördela mellan årskurs sex till nio.

– Det är väldigt lite. I Borgå har vi tänkt ta in två timmar extra, alltså ha åtta veckotimmar. Det blir två timmar svenska per vecka för varje årskurs. Det här är finska sidans satsning. Eleverna kan också välja att frivilligt inleda svenskan på fyran.

Tiina Välikangas tycker det skulle vara en bra idé för finsk- och svenskspråkiga skolor att samarbeta mera.

– Vissa skolor gör det. Samarbete kunde motverka fördomar. Barn är mer mottagliga medan attityderna lättare blir låsta ju äldre man är. Enligt grundlagen måste språkundervisningen ordnas på svenska för svenskspråkiga och på finska för finskspråkiga barn. Men skolorna kunde ordna till exempel temadagar tillsammans.