Finland välanpassat för robotiseringen

Automatiseringen för med sig förändringar – och innebär en stor möjlighet för Finland. Teresia Borgman är en av dem som sannolikt bygger robotarna som tar över allt fler jobb.

De senaste femton åren har fört med sig en förändringstakt som få generationer varit med om – med undantag kanske för industriella revolutionen. Nu, när lastbilar i princip kan köra förarlösa genom USA för att lämna varor i obemannade lager, står det klart att något stort håller på att hända.

Det är lätt att dras med i hajpen och utgå ifrån att många branscher inte behöver människor länge till: att världen blir automatiserad och att det syns på arbetsmarknaden.

Det är en sanning med en hel del grånyanser.

Borgåbo med i förändringen

Teresia Borgman är en av dem som kommer att passa in i den nya världen. Borgman, ursprungligen från Sibbo, men senare Borgåbo, studerar nu automation på kandidatnivå på Aalto-universitetet och har två år kvar till sin magisterexamen i maskinteknik. Lite förenklat är det hon som sannolikt kommer att bygga maskinerna som gör jobbet för oss, och frågar man henne lever vi i en intressant tid.

Hon blir entusiastisk när hon talar om möjligheterna. Tänk bara på luftkonditionering som automatiskt mäter syrehalten. Eller på belysning som följer med ens rutiner och automatiskt släcker, tänder och dämpar belysningen, teknik som redan finns.

– Jag valde ursprungligen automation för att jag tycker det är intressant att bygga robotar och att hitta på lösningar för att göra saker effektivare, säger Borgman.

Hennes bransch börjar synas allt mera i allt från obemannade butikskassor till robotar vid produktionslinjer. När hon väl är färdig magister kommer hon att ta sig ut på en arbetsmarknad där det som kan automatiseras sannolikt kommer att automatiseras. Huruvida det översätts till jobb för henne är en annan sak. Det är en komplicerad ekvation som beror på allt från ekonomin till hur många som vill ha jobben.

Ett annat sätt att se på det är att Borgman blir en av de som bygger maskinerna som stjäl folks jobb – såsom ofta hävdas när man talar om robotar. Bland annat anser Teslas Elon Musk, som av många uppfattas som ett sorts modernt orakel, att västvärlden måste införa medborgarlön för att undvika revolutioner när folk går utan jobb.

Ekvationen kompliceras ytterligare av att också jobb som tidigare ansågs höra till den "elit" som skulle bygga maskinerna automatiseras.

Bra möjlighet

Jorma Kyyrä, professor vid fakulteten för elteknik och automation på Aalto-universitetet, talar förstås för sitt eget skrå. Han är oavsett övertygad om att robotiseringen innebär en ypperlig chans för Finland. Vi har en massa kunnande, samtidigt som det inte är en bransch som ligger i få stora aktörers händer. Omvänt kan man säga att det finns utrymme för många små företag.

– Automatiseringen är bra för ett land som Finland. Vi har dessutom en lång historia, tänk bara på pappersindustrin. Där ser vi automatiseringens när den är som bäst.

Kyyrä har förståelse för att människor är rädda för förändringen: många jobb har försvunnit, många gör det säkert ännu. Men – som alltid – uppstår det nya i stället. Primärproduktionen, som jordbruket och industrin, är numera så högt automatiserade att väldigt få jobbar där längre. Det har samtidigt tillåtit massflykten till städerna.

– Det kommer att hända inom andra branscher och folk är rädda.

Trycket har varit stort redan länge. De studerande ser vad som håller på att hända.

Han tror ändå inte att det kommer att gå så långt som Elon Musk befarar. Som exempel nämner Kyyrä bilfabriken i Nystad som är definitionen på en robotfabrik - men som ändå sysselsätter tusentals människor. Vården kommer antagligen heller aldrig att automatiseras helt. Människor vill beröras av en människa.

– Ingen vet vilka branscher som försvinner. Kanske det till exempel behövs färre chaufförer när bilar och lastbilar kör själva, men i många fall klarar sig inte en robot. Lastbilsjobbet går ut på mer än bara att köra.

Var framtidens jobb kommer att finnas vet ingen. Därför anser Kyyrä också att den mycket allmänna universitetsutbildningen lämpar sig väl för en värld som är i förändring. Han är ändå ganska säker på att de stora branscherna med goda sysselsättningsmöjligheter blir just automation och energi. Rutinjobben försvinner.

– Det händer redan till exempel inom ekonomisk administration.

Moderna jobb är gamla

Också jobb som uppfattas som moderna och högteknologiska börjar bli gammaldags, till exempel kodare. Redan nu används grafiska gränssnitt som skriver själva råkoden, där programmerarens uppgift i stort sett går ut på att få stora helheter att fungera. Kunskapen behövs fortfarande, men bara för att förstå vad som händer i bakgrunden.

Samtidigt har robotiseringen flyttat många jobb tillbaka till Europa från låglöneländer. När lönerna där stiger och robotarna här inte kräver lön har många industrier återuppstått. I kombination med 3d-skrivare, som kan tillverka billiga skräddarsydda produkter, och den tredje vågen av artificiell intelligens, så kallad deep learning (maskiner som lär sig själva), kommer mycket ännu att förändras.

– Finlands plats i helheten är inte bland jättarna. Vår nisch är specialkunnande. Tänk till exempel intelligenta dörrar som öppnas bara när rätt användare närmar sig.

Framtidsutsikterna syns också i antalet sökande på automationssidan. Kyyrä uppger att många just nu vill studera just den branschen.

– Trycket har varit stort redan länge. De studerande ser vad som håller på att hända.

Stor förändring

Nina Granqvist, ekonomiprofessor på Aalto-universitetet, forskar i just automatisering och hur det påverkar samhället. Hon säger att det inte finns någon kristallkula, men att det är klart att världen just nu genomgår ofantliga förändringar. Vem som överlever förändringen är svårt att säga.

– Det är en otroligt komplicerad fråga som de stora konsultbyråerna tänker på just nu. Det talas mycket om digital labor, som det heter. Alltså automation som ersätter människor på arbetsplatserna.

Många branscher kommer att bli onödiga, eller åtminstone ändra karaktär totalt. Som exempel nämner hon bokföringsbranschen. Frågan är vilken roll bokförare har när deras jobb i allt högre grad kan skötas av en maskin. Tekniken är redan nu långt utvecklad.

– En tanke är att bokförare inte längre sköter det rutinmässiga jobbet. I stället får de rollen som konsulter, eller personer som ger något utöver den konkreta bokföringen. Man ger mervärde via analyser och rådgivning.

Det är också dit de flesta andra jobb så småningom sannolikt hamnar. Maskiner kan inte sköta jobb som innehåller moraliska avgöranden och politiska ställningstaganden.

– De nya jobben kommer ofta att gå ut på värdefrågor och analyser, och att kombinera olika källor. Moraliska funderingar.

Å andra sidan: automatiska system påverkar redan nu vårt politiska system via sociala medier och falska nyheter – något som till exempel Ryssland sysslat mycket med i europeiska val. Det uppstår också "bubblor" där folk får information som stödjer ens egen uppfattning om världen.

– Det är upp till beslutsfattarna och samhället att skapa regler som minskar på skadeverkningarna som förändringarna för med sig. Det behövs system som säkerställer att så få som möjligt faller av tåget.

Visserligen är inte alla lämpade för analytiska jobb, men å andra sidan dröjer det ännu länge innan robotar ens kan gå i trappor.

– Det är i själva verket en ganska liten del av fysiska jobb som kan automatiseras, säger Granqvist.

Som exempel nämner hon en överraskande bransch: sömmerskor. Fortfarande sys alla kläder av människor.

– Ingen har ännu hittat på en robot som kan sy sömmar. Men när den väl kommer så är förändringen ofantlig. Miljoner människor får sitt uppehälle i klädindustrin. Men det skulle också betyda att vi kunde börja tillverka kläder i Finland.

Konstanta förändringar

En som inte tror på så väldigt stora förändringar är Kyyräs kollega Arto Visala. Han ser det i stället som en kontinuitet sedan 1970-talet där mycket redan automatiserats för att spara på lönerna, och där de största förändringarna redan är bakom oss. De enkla jobben sköts redan av maskiner.

– Man målar den här underliga bilden av att robotarna tar folks jobb. Bland de lätta jobben har det redan hänt. Nu ser vi i stället att produktionen kommer tillbaka från Kina. Tvärtom kan vi få fler jobb.

Visala påpekar att Finland klarat sig märkligt bra ur stora kriser, men han ser också oroväckande tecken på att finländska företag investerar väldigt lite i automatisering – något som behövs för att kunna hävda sig på marknaden.

– Det kanske beror på att företagarna blir äldre. De stora åldersklasserna kanske inte är intresserade, men de går småningom i pension.

Visalas budskap är att förändringar kommer, men att de inte längre är så omvälvande som de varit. Det är en konstant process som visserligen haft mera dramatiska perioder.

– Det finländska systemet är konkurrenskraftigt. Med smart automatisering stannar jobben här.

Viktigt med människor

Tillbaka till Teresia Borgman som står några steg från dörren till yrkesvärlden. Hon tror inte att allt automatiseras.

– Människor vill ha kontakt med människor. Till exempel kan vården visserligen ha nytta av en robot som hjälper till med lyftandet när man flyttar en patient. Men skötaren behövs ännu.

Hon ser ännu bättre användning för dem.

– Robotar lämpar sig för arbeten som är farliga eller ohälsosamma, som i gruvor eller katastrofområden.

Borgman har redan nu hittat sommarjobb som har med studierna att göra, på den internationella jätten ABB. I nuläget tänker hon ändå inte på framtiden desto mera.

– Jag vill bara hitta något som jag gillar att göra. Det spelar inte så stor roll vem jag arbetar för.

Nina Granqvist kompar Teresia Borgman: allt kommer inte att skötas av robotar. Hon tillägger också att förändringstakten beror på hur fort människor anammar den nya tekniken. De som i dag är barn blir sannolikt de första att uppleva det hela som helt normalt.

– Det handlar väl också om den kreativa förstörelsen som nationalekonomen Schumpeter talar om. Det är som fågel Fenix. Ur askan kommer något nytt. Kretsgången ger utrymme för något nytt.

Yrken med och utan sysselsättningsmöjligheter just nu

Läkare, audiologer, logopeder, tandläkare, försäljare, och byggbranschen behöver arbetare.

Flest sökande per jobb: kontorssekreterare, skräddare, ledningsassistenter, montörer, bildkonstnärer, journalister, fotografer, grafiska designer

Källa: arbets- och näringsbyråernas Yrkesbarometer.