Fick du din tidning i dag?

Och hur var det med den övriga posten – kom den i tid? Postens svårigheter att leva upp till sitt gamla och pålitliga varumärke är närmast ett skämt numera. Ett skämt som det är svårt att skratta riktigt gott åt, eftersom det i praktiken innebär att människor blir utan post och tidningar.

För oss i tidningshusen, vars affärsidé är att sälja nyheter i pappersform, har Postis sjabbel med utdelningen de senaste åren orsakat ekonomiska förluster. Beslutet att dra in morgonutdelningen orsakade ytterligare huvudvärk och drabbade både tidningshus och kunder.

Så varför trafikminister Anne Berners (C) förslag om förändringar i postväsendet skjuts i sank genast av sitt eget partis riksdagsgrupp, är egentligen obegripligt.

Vad var det som Anne Berner föreslog då? Jo, bland annat att Posti skulle tvingas offentliggöra väsentliga distributionsuppgifter. Samma krav hittar man faktiskt i regeringens mediepolitiska program, som nyligen fastställdes. Berners förslag innebär att också andra aktörer än Posti ska ha tillgång till "väsentlig information med syftet att bidra till att effektivisera distributionen." De väsentliga uppgifterna är till exempel postfackens, postlådornas och fastigheternas placering och gränserna för postnummerområdena.

Det som hon vill är alltså att öppna upp för konkurrens i utdelningen av post och tidningar.

Under sina drygt 1 200 ministerdagar har Anne Berner förvisso gjort sig känd för en rad förslag som verkar ha kommit till under brådska men för lite eftertanke. Flera förslag har redan begravts, medan den färska taxilagen har genomförts, inte utan kritik och missnöje.

Att åtminstone den ena kvällstidningen, Iltasanomat, vill rama in lagförslaget med ett löjets skimmer är ju lätt att förstå. Lösnummerförsäljning är inte en särskilt bra affär i dag, och varför skulle man då unna mediekonkurrenter lättnader? Iltasanomats webbnyhet Anne Berner hautoi radikaalia postiuudistusta – sai keskustan eduskuntaryhmältä nenilleen, (ungefär Anne Berner planerade radikal förnyelse av posten – fick på pälsen av Centerns riksdagsgrupp) kompletterad med en bild av trafikministern som ser ut att peta sig själv i näsan, gör narr av en politiker och skjuter ner förslaget om förnyelse, som kanske skulle leda till att utdelning av tidningar skulle bli både lönsammare och effektivare. För kunderna skulle det kunna innebära att post och tidningar dimper ner i lådan i tid.

Men tryggar en konkurrensutsättning av posttjänsterna utdelningen av post och tidningar i hela landet?

Centerns riksdagsgrupp tror inte det, men däremot många andra, som Medieförbundet och Tidningarnas Förbund. Om man lyckas kombinera olika slag av transporter med postutdelning kan kostnaderna minska och distributionen tryggas, speciellt på glesbygden. Mindre aktörer som inte hittills haft tillgång eller möjlighet att skaffa sig de uppgifter som Posti sitter på, skulle gynnas.

Posti själv verkar heller syssla med gräsklippning och matutdelning till äldre. Man saknar tiderna när Posti ägnade sig åt sin kärnverksamhet med historiska anor från 1600-talet; att dela ut post så snabbt det bara går.

Posti klarar inte längre av ensamt sköta sitt uppdrag. Om fler företag är med och tävlar om att få utföra tjänsterna kanske vi äntligen får en postmarknaden som fungerar för kunderna.

Och varför i hela friden kunde inte Posti få behålla sitt svenska namn Posten?

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland