Från doldis till hottis: Få kunde stava till "Försörjningsberedskapscentralen" – men så kom coronan

Runtom i landet finns stora lager med förnödenheter som olja och spannmål. Men var? Det är topphemligt. Finlands modell för försörjningsberedskap är speciell då den inkluderar privata sektorn.

SAMLA I LADOR. Spannmål hör till de förnödenheter som finns i lager runtom i landet. Foto: Ari Sundberg/SPT
Finland är konstant förberett för olika kriser – allt från pandemier till krig och informationssystem som kollapsar. I centrum för det ihärdiga men osynliga arbetet står Försörjningsberedskapscentralen – en aktör många knappt hört talas om innan den hamnade i blåsväder på grund av de misslyckade ansiktsmaskaffärerna.
En statlig aktör som aktivt koordinerar samhällsfunktioner, en organisation som finansieras med bränsleintäkter, som får privata sektorn att samarbeta frivilligt och ansvarar för stora lager av förnödenheter. Det kan låta utopistiskt.
– Som organisation är Försörjningsberedskapscentralen unik globalt sett, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak som är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Charly Salonius-Pasternak säger att det de facto inte hörde till centralens uppgifter att skaffa ansiktsmasker och att det därför gick snett. Förråden som Finland hade var rester från tidigare pandemier.
VÄCKER INTRESSE. den finländska modellen för försörjningsberedskap kombinerar den privata och offentliga sektorn på ett ovanligt sätt. – Som organisation är Försörjningsberedskapscentralen unik globalt sett, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak som är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet. Foto: Pressbild
– Hela processen med att skaffa ansiktsmasker fanns inte. Det kräver erfarenhet att snabbt och effektivt göra en så stor anskaffning.
Längre fram är Salonius-Pasternak säker på att anskaffning av ansiktsmasker kommer att ligga på Försörjningsberedskapscentralens bord. Också i stort kommer centralens roll at ses över i framtiden, säger han.
– Efter krisen är det möjligt att omvärdera centralens roll.

Tvunget att klara sig själv

Finlands tradition är född ur ett behov att alltid ha välfyllda förråd och alla resurser till hands ifall det skulle bli krig, säger Vesa Valtonen som är generalsekreterare vid Säkerhetskommittén och har koll på den stora bilden. Vid Försörjningsberedskapscentralen svarar ingen på intervjuförfrågningar just nu.
– Ett litet land långt mot norr har själv varit tvunget att ta hand om sin nationella överlevnad utan att förvänta sig hjälp utifrån.
Såväl med lagstiftning som med olika kontrakt har företagens produktion av viktiga varor tryggats. Om det inte är i företagens eget intresse att upprätthålla någon viss funktion tas pengarna ur en fond som inte hör till statsbudgeten och som finansieras med bränsleintäkter.
Ett litet land långt mot norr har själv varit tvunget att ta hand om sin nationella överlevnad utan att förvänta sig hjälp utifrån.
Charly Salonius-Pasternak säger att finansieringssystemet är smidigt eftersom summorna var och en betalar är så små att de inte märks. Från varje liter bensin går en liten andel till försörjningsberedskapsfonden.
– Kanske finansieringen kunde fördubblas så att en procent av bensinlitern skulle gå till det här ändamålet. Det skulle ändå vara så lite att ingen lägger märke till det. Då skulle det vara möjligt att bygga en ännu robustare organisation.

Olja, spannmål och data

Vilka är dessa privata aktörer som är så unika för Finlands system? Energiföretag, olika affärskedjor, logistik, finanser och datasäkerhet. Varje sektor har beredskap för att fungera i en situation där den normala verksamheten i samhället rubbas långvarigt.
Med andra ord finns det olika lager där förnödenheter som olja och spannmål lagras. För att undvika skadegörelse är lagrens adresser topphemliga.
– I kristider blir det extra tydligt att Finland måste ha egen produktion av varor och tjänster. Det går inte att vänta på produkter från andra sidan jorden, säger Vesa Valtonen.
FYLLDA FÖRRÅD. Beredskapskonceptet är Finlands trumfkort och livförsäkring, säger Vesa Valtonen som är generalsekreterare vid Säkerhetskommittén. Foto: Försvarsministeriet
En produktion av olja går inte att starta upp, men med tanke på till exempel ansiktsmasker bör Finland fundera på om man är tillräckligt väl förberedd. Det gäller att vara förberedd, inte bara reagera på situationen.
Det är dock inte första gången sedan kalla kriget som Finland använder sig av beredskapslagren. I fjol var sommaren så varm att det lagrade spannmålet togs i användning.
–  Det var en stor nyhet inom lantbrukskretsar men knappast något allmänheten brydde sig om.

Omvända roller

Utomlands både höjer man på ögonbrynen och är skeptisk till Finlands modell. Hur är det möjligt att kommersiella aktörer hjälper till frivilligt?
– Bland företagens chefer finns det en bred förståelse för att beredskapen måste upprätthållas. Alla förstår att Finland är ett litet och geografiskt isolerat land som inte klarar sig i kriser om inte försörjningsberedskapen är i skick, säger Vesa Valtonen.
Han beskriver ett samarbete med stark resiliens där alla drar åt samma håll – kanske högtravande men samtidigt nyckeln till Finlands framgång i försörjningsberedskapen.
Speciellt är också smidigheten, vilket blev tydligt när beredskapslagen aktiverades.
Under kalla kriget tog Finland efter Sverige i beredskapsfrågor, nu är det tvärtom. Nu hör Finland enligt Valtonen till de länder som är bättre förberedda på att klara sig själva.
– Försörjningsberedskapen fungerar bättre än i många andra länder.

Osynligt arbete

Det jobb som görs för försörjningsberedskapen är osynligt. Ingen noterar det eller bryr sig innan krisen inträffar, säger Vesa Valtonen vid Säkerhetskommittén.
Finlands modell är lagstadgad och förutsätter ett gott samarbete med industrier och organisationer som är viktiga för samhället.
– Beredskapskonceptet är Finlands trumfkort och livförsäkring.

Försörjningsberedskapscentralen i ett nötskal

Försörjningsberedskapscentralen är en institution inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Den planerar, upprätthåller och utvecklar beredskapen i Finland.
Grundar sig på lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992). Den går ut på att under undantagsförhållanden trygga de ekonomiska funktionerna och de tekniska system som är nödvändiga för befolkningens utkomst, landets näringsliv och landets försvar.
Till uppgifterna hör bland annat att trygga produktionen av nödvändiga produkter och tjänster i kristid, samordna myndigheternas beredskap att styra ekonomin i undantagsförhållanden, främja företagens beredskapsplanering och säkerställa att samhällets tekniska infrastruktur fungerar.
Verksamheten finansieras med Försörjningsberedskapsfonden som står utanför statens budget. Den grundar sig på en försörjningsberedskapsavgift som uppbärs på energi. Intäkterna från avgiften är ca 50 miljoner euro per år.