De lokala påverkarna inklusive områdets riksdagsledamöter satsade från 1970-talet fram till början av 2000-talet mycket energi på att få till stånd ett järnvägsspår (Heli) från Helsingfors via Borgå och Lovisa till Kotka. Uppvaktningar hos ministrar och höga tjänstemän organiserades i mängder. Inga resultat åstadkoms och när Pendolino-banan via Lahtis och Kouvola vidare österut till Sankt Petersburg blev färdig år 2006 tappade Heli-tanken sugen.
Nu har regeringen Marin lyft på beredningsbordet tre potentiella järnvägsprojekt: en snabbförbindelse från Helsingfors till Tammerfors, ett snabbtåg från huvudstaden till Åbo och så en förbindelse från Helsingfors via Borgå till Kouvola och kanske vidare till Kuopio. Lovisa och Kotka skulle få stanna på åskådarplats. De aktuella kommunerna har inbjudits som delfinansiärer till planeringen. Staten skulle stå för finansieringen av själva investeringen.
Det är dyrt att bygga moderna järnvägar. Särskilt nu när trycket på statsfinanserna också annars är betydande har funderingar på prioritering blivit naturliga. Substansmässigt och politiskt har Tammerfors-och Åbo-dragningarna i praktiken fått prioritetsstatus. Problemet för östdragningen nu är att det moderna Pendolino-tåget redan kör med 220 kilometer i timmen toppfart via Lahtis och Kouvola. Lahtis har redan börjat lobba emot det nya östalternativet, som enbart skulle försvaga Lahtis konkurrenskraft som järnvägsknutpunkt.
Lahtis har som en klart större stad politiskt en starkare position än Borgå särskilt som Kouvolas intresse för den nya östdragningen av förståeliga skäl är ljummet. I den statliga prioriteringen har den nya östdragningen av den här orsaken knappast stora möjligheter när det beger sig. Sådan är den kalla politiska och ekonomiska logiken.
Att bita sig fast vid en förlorande kamp för östbanan skulle göra utvecklingssituationen nedfrusen för lång framtid, till skada för trafiklösningar gentemot huvudstadsresande. Man borde nu utan förutfattade meningar satsa på busstrafiken.
För Borgå återstår nu att ta skeden i vacker hand, Här gäller det att söka realistiska alternativ för förbättrade kollektivförbindelser till och från huvudstadsregionen. Att bita sig fast vid en förlorande kamp för östbanan skulle göra utvecklingssituationen nedfrusen för lång framtid, till skada för trafiklösningar gentemot huvudstadsresande. Man borde nu utan förutfattade meningar satsa på busstrafiken. Det betyder att anslutningsförbindelserna för bussarna borde utvecklas och göras smidigare. Rutterna till och från olika delar av huvudstadsregionen kan anpassas till förändrande behov. Bussarna kommer i en ganska snar framtid att bli elektricitetsdrivna, vilket gör deras miljöpåverkan klart mindre än nu.
Vi borde alltså satsa på goda alternativ som leder till snabba resultat i stället för att drömma om alternativ som inte är realistiska. Mollgrens romantiska funderingar om Borgås framtid som stad kan vid behov förverkligas lika bra och snabbare med stöd av en effektiverad busstrafik.
Kaj Bärlund
Minister
Läs också Dan Mollgrens kolumn: Banan, banaani
