Nekrolog: Borgåkonstnären Juhani Linnovaara gick ur tiden

Professor, bildkonstnär Juhani Linnovaara dog efter en långvarig sjukdom den 17 juli.
Född: 7.1.1934
Död: 17.7.2022

Professor, bildkonstnär Juhani Linnovaara dog efter en långvarig sjukdom den 17 juli, han blev 88 år gammal. Han föddes den 7 januari 1934 i Tavastehus.
Linnovaara hörde till de internationellt mest kända finländska konstnärerna.
Juhanis barndom skuggades av hans fars tidiga död 1937. Enligt Juhani gav detta honom chansen att bli konstnär, för hans far skulle inte nödvändigtvis ha godkänt yrkesvalet.
Linnovaara tillbringade sin barndom i Rovaniemi. Backhoppning och andra vintriga hobbyer var viktiga för honom. Bildernas värld öppnade sig tidigt för Juhani i hans mors Floras fotoateljé. Familjen bosatte sig i Borgå efter kriget. Juhani bodde i Borgå fram till sin bortgång.
Linnovaara studerade åren 1951-1953 vid Finlands konstakademis skola. Efter det tog hans konstnärliga karriär fart. Hans debututställning 1956 i Galerie Artek var med alla mätare en succé. Han knöt viktiga kontakter bland annat med Sven Fazer och Ane Gyllenberg, som stödde honom och blev hans goda vänner.
Linnovaaras konstsyn tog sin form under flera resor i Europa. Han bekantade sig med renässanskonsten och forskade i målartekniker, som var igenkännbara i hans målningar. Speciellt Brueghels konst gjorde intryck på den unga Juhani och det syntes i hela hans produktion som ett finkänsligt, originellt måleri. I slutet av 1950-talet vistades han långa perioder i Spanien där han målade landskap i små fiskebyar. Han återvände alltid gärna till medelhavskulturen.
På 1960-talet påverkades Linnovaaras konst starkt av informalismen. I slutet av årtiondet målade han en serie historiska porträtt och lösgjorde sig från informalismen för gott.
Priset i Paris biennalen 1969 öppnade upp för en internationell karriär. 1970 valdes Linnovaara som Finlands representant till biennalen i Venedig. Efter framgången i biennalen erbjöds han möjligheten att påbörja samarbetet med ett italienskt toppgalleri och flytta till Italien. Linnovaara avstod dock från denna möjlighet och återvände till Borgå. Detta beslut kom att störa honom ännu långt senare i livet.
Linnovaara valdes till Helsingfors festspels Årets konstnär 1978. Utställningen i Helsingfors konsthall var den första omfattande översikten över hans hela produktion. Den sista betydelsefulla retrospektiva utställningen var 2003-2004 i Amos Andersons konstmuseum.
Linnovaara designade smycken för Lapponia åren 1972-1985. I hans smycken förmedlade han samma formspråk som i hans skulpturer i biennalen i Venedig. Han karakteriserade sina smycken som miniatyrskulpturer.
Linnovaara tilldelades Pro Finlandia-medaljen samt Finlands lejons kommendörstecken. Han förlänades hederstiteln professor 1994.
Som ung hade Juhani två alternativ gällande sin karriär. Det ena var konsertpianist, det andra bildkonstnär. Målandet avtog småningom när sjukdomen fortskred, men han fyllde detta tomrum med musik.
Antti Linnovaara
Skribenten är Juhani Linnovaaras son.

ANDRA LÄSER