Munskydd och distansskola var jobbigt - vi pratade med några sjundeklassare och deras lärare

Eleverna Ida Lönnqvist, Cian Breen och Rocco Liimatainen från klass 7B i Strömborgska skolan minns tiden med coronarestriktioner. Att gå i skola på distans var svårt för både elever och lärare.

Eleverna Rocco Liimatainen, Cian Breen och Ida Lönnqvist saknar inte restriktionerna.
Under de senaste åren har alla elever i Finland tagit del i flera restriktioner på grund av coronapandemin. Men har munskydd, inhiberade tillställningar och distansundervisning påverkat lärandet?
- Det känns som att munskydden var bra i början men blev mindre effektiva med tiden på grund av till exempel slarvigt användande, säger Cian Breen och Ida Lönnqvist.
- Det var svårt när munskydden plötsligt kom, det var en så ny och plötslig grej, säger Rocco Liimatainen.
Ida Lönnqvist säger också att det kunde bli svårt att andas och att masken blev fuktig och äcklig efter rasten under vintern, de andra instämmer helhjärtat.
Läraren Erika Helling har lite andra åsikter om hur munskydden har fungerat i skolan under pandemin.
- Vi har följt instruktionerna från experter så vi måste ändå tänka att munskydden har haft någon dämpande effekt på smittspridningen, säger Erika Helling.
Vi har följt instruktionerna från experter så vi måste ändå tänka att munskydden har haft någon dämpande effekt på smittspridningen
Erika Helling
Hon tycker att det stora flertalet av eleverna har skött sig bra. De har haft munskydd på sig ordentligt.
Även fast det har varit jobbigt att ha på munskydd för de flesta verkar Erika Helling över lag positivt inställd till dem, men hon tycker också att munskydden hade en negativ effekt på inlärningen i hennes ämne, svenska och litteratur.
- Munskydd kunde göra det svårt att prata, men det blev ännu värre när man hade glasögon på sig och skulle ha högläsning inför klassen. Glasögonen immade igen så att man inte kunde se texten.
Både lärare och elever instämmer ändå i att munskydden har varit en nödvändig åtgärd, men hur var det med distansundervisningen? Hur tycker eleverna och läraren att den har varit?
Även fast Rocco Liimatainen, Cian Breen och Ida Lönnqvist endast har varit på distansundervisning under lågstadietiden har de mycket att säga om den.
Ida Lönnqvist säger att till exempel att bildkonst var svårt under distansundervisningen när man inte hade material hemma. Cian Breen berättar att ämnen som slöjd föll bort helt och hållet.
- Det var tungt att lära sig hur man använder datorn för att delta i lektioner, säger Rocco Liimatainen.
- Man fick inte riktigt lära sig hur det fungerar ordentligt utan man bara slängdes in i det, tillägger Ida Lönnqvist.
Läraren Erika Helling som undervisar klass 7B i svenska och litteratur.
Eleverna tycker ändå att distansundervisningen var nödvändig och hindrade smittan fast den var jobbig på sina ställen.
- Personligen känns det som man bara plötsligt rycktes in i distansundervisningen, fast eleverna lärde sig det nya systemet förvånansvärt snabbt och de flesta klarade det bra, berättar Erika Helling.
Men hon tillägger också att vissa elever kan ha haft det svårare och att motivationen i klassen blev sämre.
- När distansundervisningen hölls på dator blev det en konstig form av envägskommunikation när jag hade på kameran men ingen annan.
När distansundervisningen hölls på dator blev det en konstig form av envägskommunikation när jag hade på kameran men ingen annan.
Erika Helling
- Det blev helt enkelt inte samma naturliga stämning som närundervisning erbjuder.
En lösning till detta som Erika Helling sedan använde var att dela in klassen i grupper som hon kunde hoppa mellan.
- Det kändes mer naturligt.
Eleven Cian Breen från Strömborgska skolan tycker att ett problem med masker är att de skräpar ner i naturen. Man borde lägga dem i roskis.
Distansundervisningen var enligt Erika Helling viktig i alla försök att stoppa smittspridningen. Skolan har också försökt hålla isär klasserna från varandra genom till exempel att ha flera matturer och en specifik sittordning. Men Ida Lönnqvist är kritisk till detta.
- Ingen höll ändå sittordningen så det var ingen poäng med det, elever har vänner i andra klasser så de umgicks ändå med dem fast det inte rekommenderades.
- Eleverna har missat sociala situationer som till exempel författarbesök och traditionella fester vilket kan skapa en viss osäkerhet när allt kommer tillbaka, säger Erika Helling.

Skribenten är PRAO på ÖN.

ANDRA LÄSER