Färre vårdplatser är detalj i ett uttänkt pussel

JOBBAR TILLSAMMANS. Tjänstemannen Ann-Sofie Silvennoinen och beslutsfattaren Tapani Eskola vill se en bättre äldrevård i Borgå i framtiden.Bild: Kristoffer Åberg

Ett intensivt arbete görs just nu för att få åldringsvården i Borgå på rätt köl. En utredning visar att behovet av vårdplatser minskar, men om planerna slår fel blir privata vårdplatser inte dyrare för staden än egna vårdhem.

Det är många Borgåbor som har reagerat negativt på nyheten att Borgå stad skär ner på antalet vårdplatserna vid sina effektiverade serviceboenden. Förslaget till nämnden är att alla 26 platser vid Näse servicehus ska bort.

– Vi får ju snart ett helt nytt boende i Svalängen, med 60 platser, säger social- och hälsovårdsnämndens ordförande Tapani Eskola.

Men dit flyttas ju nuvarande Syren-inneboende från Johannisberg?

– Det stämmer, men där finns ändå 8 platser mer än nu på Johannisberg, säger Eskola.

Slutresultatet är att Borgå vill minska på vårdplatsernas antal med totalt 18.

Eskola och social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofi Silvennoinen berättar att platsbehovet är granskat i en vårdplatsutredning.

– Det är ju synd att den stora helhetslösningen som vi har planerat inte tydligt framgår ur just det här förslaget till nämnden, säger Silvennoinen. Vi satsar också på att klargöra vilka kriterier åldringarna ska uppfylla för att ha rätt till en vårdplats.

– Kriterierna för serviceboende kommer upp i nämnden i juni, säger Eskola. Vi kan dra nytta i beslutsfattandet av den info som samlats in.

– Om det visar sig att det finns ett större behov av vårdplatser och att vi behöver tilläggsmedel för det måste nämnden be om tilläggsfinansiering av styrelsen. I sista hand måste den här värdediskussionen föras av fullmäktige vid budgetmötet.

Många kommentarer

Det finns gott om äldre personer i Borgå som själva vill läggas in på vårdhem, liksom det finns många anhöriga som förgäves kämpar för att deras äldre, ibland med grav demenssjukdom ska få en vårdplats.

– 90-åring med alzheimer, som ej vill bo ensam hemma och vara inne 24/7, har hittats med kniven i handen för att ta sitt liv...Och ingen plats har han fått.

Så står det i en av kommentarerna till ÖN:s artikel om den planerade nedskärningen av vårdplatser. Andra kommentarer:

– Det finns många åldringar som verkligen behöver serviceboende, som inte borde bo hemma, ensamma och olyckliga. Alla kan eller vill inte fungera som egenvårdare och systemet ska för tusan inte grundas på det utan på åldringarnas verkliga behov!

– Det finns folk som har sökt många gånger men inte beviljats plats för att det inte finns lediga platser.

– Hela tiden hör man om äldre som inte kommer in på vårdplats för att allt är fullt.

Apollo fyllde en funktion

Silvennoinen och Eskola försäkrar alltså att de är medvetna om vad man bör utveckla inom äldrevården i Borgå och att utvecklingen går vidare.

– Vi har utvecklat vårt rapporteringssystem, säger Silvennoinen. Därför kan vi lättare än förr förutse våra åldringars vårdbehov i framtiden.

– Det är den här utredningen som också budgeteringen stöder sig på, säger Eskola.

Han medger att nämnden inte hade alla pusselbitar i sin hand när man tog beslutet att lägga ner intervallvårdsenheten Apollo.

– Därför måste vi nu ta ett nytt beslut.

När de effektiverade serviceplatserna läggs ner i Näse skapas i stället en avdelning för intervallvård och för dagsjukhusets verksamhet.

För ett år sedan samlades över tusen namnunderteckningar för att bevara Apollo. Den namninsamlingen fick då inget gehör hos beslutsfattarna.

Privata vårdplatser

Satsningen på hemvården och på närståendevårdarna ska bli bara bättre i Borgå, försäkrar Silvennoinen och Eskola.

– Vi måste alla visa att vi uppskattar hemvårdarna, de gör ett gott arbete, säger Eskola.

Kan de inte då få litet högre lön?

Eskola säger att det är en sak som de enskilda kommunerna inte kan påverka, men de facto har kommunerna fria händer att betala över minimigränsen.

– Det är sant att hemvårdarnas lön mer borde motsvara de höga kraven och det stora ansvaret som läggs på dem, säger Silvennoinen.

– Det är också viktigt att hemvårdarna får vara med och blir hörda när vi utvecklar hemvården.

Rapporterna från social- och hälsovårdens avdelningar visar att sjukfrånvaron minskat och trivseln blivit bättre, men det finns enhetsvisa skillnader.

– Ännu finns det förstås mycket att göra, säger Silvennoinen.

En satsning på hemvården är positiv men för dem som inte mer kan bo kvar hemma måste det också finnas en utväg.

– Om det trots allt uppenbarar sig ett stort behov att fler vårdplatser så finns det ju hur många som helst lediga privata platser, säger Eskola. Då får man ta ett skilt politiskt beslut om vi ska ha mer eget serviceboende eller om vi ska satsa på köpplatser. Plastbrist kan inte vara ett hinder för dem som har ett behov av en vårdplats.

Hur är prisnivån om man jämför en privat vårdplats med en kommunal?

– De platser som vi köper blir inte dyrare än de vårdplatser som är stadens egna, säger Silvennoinen.