Grävjobb blottade gammal trägata

Saneringsarbetena på Krämaretorget i Borgå är inne på tredje veckan och i de avlånga groparna jobbar grävmaskinsförare, rörläggare och kabelarbetare sida vid sida med arkeologer. De sist nämnda har varit på plats sedan en keramikskärva av en bartmanskanna från 1500-talet hittades i jordlagren.

– Vi gör nya fynd hela tiden. Mestadels är det kritpipor och skärvor av keramik i rödlera men nu har vi också hittat träkonstruktioner i två av groparna, säger forskningsassistenterna Olli Eranti och Enni Lappela från Museiverket.

De står nere på gropbotten med varsin spade i handen och uppe på kanten ligger en hög med gamla träbitar. Duon har precis jobbat sig igenom den senaste upptäckten på Krämaretorget: en träkonstruktion som troligtvis fungerat som gatubeläggning eller trottoar på 1600-talet.

– Vi övervakar grävjobben och gräver lite själv också. Hittar vi någonting intressant undersöker vi det närmare i tydligt avgränsade rutor, säger Eranti.

Museiverkets personal tar upptäckterna så här långt med ro. Arkeologiska fynd har dykt upp varje gång som det gjorts grävjobb på Krämaretorget, och det här tillfället är inget undantag.

– Fynden kommer inte som någon överraskning för oss. Krämartorget grävdes senast ut på 1980-talet och i våra arkiv finns det dåtida upptäckterna dokumenterade, säger forskaren Johanna Seppä som håller på att undersöka 1600-talsgatan som leder mot Åborgs torg.

Här har grävmaskinen gått lite djupare och en dryg meter ner i Krämaregatan ligger ett prydligt band av gamla trästycken. Hur har gatan gått? Hur bred har den varit?

Det kan man kanske luska ut genom att leta fram gamla stadskartor, men det avslöjar däremot inte arkeologerna med sitt arbete. Seppä och hennes kolleger tittar enbart närmare på fynd som hittas i de cirka en och en halv meter breda jordrännorna som grävarbetarna tagit fram. Bortom det stoppas inga spadar i jorden.

– Det är inte en så långsam process som man kunde tro, utan det är snabba ryck som gäller. Vi kollar in vad som hittats, dokumenterar det och river upp det. Vi har lov att förstöra det här fornfyndet, det är vårt jobb, säger hon och tar sig raskt ner i gropen med en gps-försedd käpp i högsta hugg.

Mellan och på den gamla trägatan har hon placerat ut kort som ska hjälpa henne att bestämma platsen exakt.

– Satelliterna tycks inte vara i bra läge nu, jag får ingen signal, säger Johanna Seppä och försöker lyfta upp käppen för att få liv i gps:en, utan att lyckas.

Det säger sig självt Museiverket inte är ute för att "förstöra fornfynd", som Seppä själv uttryckte det, inte utan en noggrann dokumentation det vill säga.

Trägatorna under Krämaretorget fotograferas och dokumenteras i detalj, därefter väntar Museiverkets labb och en exaktare tidsbestämning av träbitarna. Utifrån information byggs sedan en tredimensionell, digital modell av den gamla gatubeläggningen som på så vis bevaras för framtiden.

Flera fynd gäckar under Krämaretorget, speciellt i de rika kulturlagren från 1700- och 1800-talen då staden växte till sig. Ifall det dyker upp nya arkeologiska överraskningar under den här grävomgången, det återstår att se. Tidtabellen för arbetena hänger till en del på det.

– De arkeologiska upptäckterna skjuter inte nämnvärt på arbetena. Målet är att vi ska vara klara en bit i in i maj, säger fjärrvärmeplanerare Oskar Tillander på Borgå energi.

Borgå vatten och Borgå stads gatuavdelning har också en andel i grävjobben kring Krämaretorget och Kari Hällström, chef för gatutekniken, bekräftar att målet är att inom maj månad freda området för turister.

– Görs det något riktigt ovanligt arkeologiskt fynd, så kan det förstås uppstå dröjsmål, säger han.

Enligt Hällström fortsätter arbetena fortsätter i höst, bland annat med nya kantstenar på Krämaregatan och Mellangatan.