PRAKTICUM 5 000 EURO för hälsofrämjande inom elektronisk tävlingsidrott

PRAKTICUM 3 000 EURO för tävlingsverksamhet inom hotell- och restaurangutbildning på nationell och internationell nivå

ARCADA 10 000 EURO för projektet International graduates to work life!

ARCADA 10 000 EURO för kortfilmsprojektet 100 min 100 år

DATASPELARNA FÖRBÄTTRAR SINA VIRTUELLA RESULTAT PÅ GYMMET

PRAKTICUM 5 000 EURO för hälsofrämjande inom elektronisk tävlingsidrott

Du har säkert hört att dataspel är passiverande. Ju bättre du blir på ditt spel, desto större är risken att du glömmer din kondition och "det riktiga livet", heter det ofta. Men spelfantasterna på Prakticum är inne på en helt annan bana: här spelas det på blodigt allvar, men det räcker inte att spelfiguren kan uppvisa mäktiga krafter – också den som håller i konsolen måste satsa på konditionen. Prakticum har nämligen medvetet gått in för att stöda ambitiösa dataspelare, inte genom att avvänja dem från spelen, utan genom att stöda dem för att de ska bli och må bättre.

– Vi resonerar så här: för att bli bra inne i spelet måste du vara i god fysisk kondition. När man hittar en balans i livet och mår bra, då presterar man bättre, liksom i vilken annan sport som helst, säger pedagogikansvarige Karl Ögland som är en av dem som håller i trådarna för det hälsofrämjande e-sportprogrammet.

E-sport går alltså ut på att spelarna tävlar i dataspel, som bland annat Counter Strike, League of Legends eller Osu, ensam eller i lag. De vill utvecklas till proffs och hela tiden ta sig till en allt högre nivå.

Enligt Ögland finns det ändå bara en handfull e-sportare i Finland som kan leva på sin hobby. Resten måste leva ett vanligt liv med skola och arbete vid sidan om. För att orka utvecklas i sin hobby och klara av vardagen behöver man en plan. Och det är här som spelcoachingen vid Prakticum kommer in.

– Vi poängterar för spelarna att det bara finns 24 timmar i ett dygn. Av dem ska spelarna se till att sova i åtta timmar, ägna åtta timmar åt skolan och sedan har man åtta timmar kvar att bli bättre på e-sporten, säger Ögland.

Skolan har träningslokaler och kravet är att eleverna ska träna fysiskt minst två timmar om veckan med hjälp av idrottskoordinatorer. Därtill bjuder skolan spelarna på morgonmål. Varje vecka följer de dessutom upp sin utveckling, både fysiskt och inne i spelet. Målet är att hjälpa spelarna att komma vidare och utvecklas i sin gren.

Enligt Karl Ögland har mottagandet varit mycket positivt.

– Spelarna förstår att vi vill hjälpa dem, att vi tar dem seriöst och vill att de ska bli bättre på sina grenar.

Ögland säger att e-sportprogrammet verkligen inte handlar om att samla ihop folk för att maratonspela i ett mörkt klassrum dagarna i ända. De som är med i träningsprogrammet förbinder sig till ett kurspaket för tre år framåt med seriösa mål att utvecklas både fysiskt och i sin e-sportgren.

Efter programmets första år kan man redan se positiva verkningar i deltagarnas liv.

– Många säger att deras liv har förändrats. Vi hade till exempel ett fall där en mobbad och ensam person gick med i e-sportprogrammet och hittade en gemenskap. Då upphörde också mobbningen. Andra har uppgett att de mår mycket bättre av att bli pushade till gymmet, de har helt enkelt blivit övertygade om att det här är en bra grej, säger Ögland.

VINNARNA I RESTAURANGTÄVLINGAR ÄR HETA NAMN I ARBETSLIVET

PRAKTICUM 3 000 EURO för tävlingsverksamhet inom hotell- och restaurangutbildning på nationell och internationell nivå

Vem lagar den godaste maten? Vem sköter serveringen enligt alla konstens regler? Varje år satsar studerandena vid Prakticums servitör-, restaurangkock-, och receptionslinjer stort för att visa upp sina talanger i olika branschtävlingar. Förutom att tävla, handlar det också om att träffa kollegor och utbyta kunskap mellan olika skolor och länder. Den slutliga placeringen är inte en fråga om liv och död, men Sam Grönstrand, lärare i restaurangservice, är nöjd över studerandenas framgångar.

– Under de senaste åren har vi alltid kammat hem medaljer från någon tävling. Studerandena är väldigt bussiga och blir bättre hela tiden, vilket är fint, särskilt med tanke på att det handlar om ungdomar som ännu studerar. I fjol fick vår nyutexaminerade restaurangkock Daniel Nyqvist brons i Taitaja-Mästare-tävlingen som har mycket hög standard. Nu förbereder han sig intensivt inför uttagningen för världsmästerskapstävlingen World Skills, där vinnaren får representera Finland i Abu Dhabi nästa höst, berättar Grönstrand.

Särskilt tävlingar på toppnivå kräver långa förberedelser och tävlingsdeltagarna kan öva inför sin prestation i upp till ett år. De stora finska skolorna har uttagningstävlingar, men enligt Grönstrand är Prakticum så litet att lärarna brukar handplocka lämpliga studerande och frågar om de är intresserade att lägga ner tid på träningar och tävlingar.

– Att göra en perfekt flambering, behärska matlagning i salen eller kunna ett drinkrecept utantill på millilitern är kanske inte det mest centrala i arbetslivet, men nog ett slags kunnande som respekteras. Deltagandet i tävlingar som till exempel Taitaja-Mästare noteras ute på fältet och man har nytta av tävlingserfarenhet när man ger sig ut i arbetslivet, säger Grönstrand.

Förutom prestationen är den psykologiska biten av tävlandet mycket viktig.

– Deltagarna lär känna sig själva väldigt bra, hur de fungerar och reagerar i stressituationer. När man klarar sig bra är det ju dessutom en bekräftelse på att man är inne på rätt bana.

Sam Grönstrand säger att studerandenas tävlingsframgångar ofta ger en fingervisning av framtiden.

– Majoriteten av dem som har klarat sig bra i tävlingarna har senare fått jobb på landets topprestauranger, såsom Elite, Olo och Boulevard Social. Det är fint att se ungdomar satsa på sina studier och sedan fortsätta med att avancera i branschen, säger han stolt.

INTERNATIONELLA STUDERANDE HJÄLPER FINSKA FÖRETAG UT PÅ DEN GLOBALA MARKNADEN

ARCADA 10 000 EURO för projektet International graduates to work life!

Att ambitiösa internationella studerande har problem med att hitta jobb i Finland efter sin utexaminering är något som hela tiden diskuteras. Projektet International Graduates to Work Life, IGWL, hjälper unga proffs att inleda sina karriärer i Finland. Arcada är med i projektet, som är en gemensam satsning av fem yrkeshögskolor.

Enligt lektor Eija Källström, som ansvarar för Arcadas del av projektet, visar undersökningar att ungefär hälften av de internationella studerandena i Finland har jobb när de utexamineras, vilket enligt henne är en rätt låg procent.

– Vi vet att det finns en stor potential bland våra internationella studenter, men dessvärre kommer den inte alltid till användning. Många åker tillbaka till de länder där de kommit ifrån och det är ju inte en optimal resursanvändning.. Vi skulle gärna se flera stanna kvar och genom det här projektet hoppas vi kunna lösa de utmaningar som finns, säger Källström.

I projektet lär sig studerandena att hitta sina styrkor på arbetsmarknaden och de bekantar sig med det finländska arbetslivet.

Arcadas del av projektet är att främja samarbetet mellan företag och studenter. Fokus ligger på att använda studenternas förmågor till att hjälpa små företag att internationaliseras.

– De internationella studenterna har kunskaper och färdigheter som kommer till god användning särskilt när det gäller att uppmuntra små företag att våga ta steget ut på den internationella marknaden, säger Eija Källström.

I praktiken jobbar studerandena fram lösningar till företagen. De har större nytta av konkreta utvecklingsuppdrag än att jobba med fiktiva case eller övningar ur läroböcker.

– Då studerande redan samarbetat med företagen och kan skriva på sin CV att de till exempel gjort en marknadsutredning eller planerat en webbsida, blir det lättare för dem att få jobb, kanske till och med hos företaget som de samarbetat med.

Enligt Källström har företagen som projektet samarbetar med verkligen uppskattat de nya perspektiv som studenterna bidragit med.

– För små företag har det varit guld värt att studerandena kan komma in och se på saker som internationell etablering och export, som ofta ligger utanför den egna kärnexpertisen. De har till exempel fått utforska marknaden i Norden eller testa hurdana webbsidor som attraherar unga kundgrupper.

Tanken är att hundra internationella studerande ska ha hittat jobb vid projektets utgång. Enligt Eija Källström har studerandena redan nu varit nöjda.

– De är väldigt glada över att få jobba med riktiga företagscase. De får konkreta färdigheter som de vet att företagen i dagens värld på riktigt har behov av, vilket fungerar som en bekräftelse för att man sysslar med rätt saker.

UNGDOMARNA FIRAR ETT 100-ÅRIGT FINLAND MED EGNA KORTFILMER

ARCADA 10 000 EURO för kortfilmsprojektet 100 min 100 år

I år firas Finlands hundraårsjubileum med buller och bång. Som en motvikt till alla nostalgiska berättelser koncentrerar sig Arcadas kortfilmsprojekt 100 min 100 år på ungdomarnas upplevelser om sitt hemland.

Men 100 minuter, 100 år handlar om mycket annat än bara kortfilm; projektets initiativtagare Robert Nordström kallar det för ett stort multi- och krossmedialt projekt.

– I kärnan ligger studenternas berättelser om sitt hemland, det sekelgamla Finland. De här berättelserna kommer att ta formen av film, men vid sidan om finns det dokumentärer, podcasts och videobloggar samt extramaterial om filmerna. Allt det här lägger vi upp på en gemensam webbplattform, säger han.

Det speciella med projektet är att studerandena gör tolv fiktiva kortfilmer som spelas in av professionella skådespelare. Det kräver omfattande förhandsarbete, stora kunniga team och kreativ talang.

– Ämnet för filmerna har varit fritt, studerandena har själva fått associera och välja vad de vill lyfta fram. Det finns till exempel sociala frågor som utanförskap och rasism som sedan förmedlas via fiktiva berättelser.

Projektet inleddes på hösten med research, varefter teamen skrivit manuskript för filmerna. I vår drar inspelningarna igång. Tanken är att hela projektet ska stå färdigt senast i början av sommaren.

Kring 60 Arcadastuderande jobbar med produktionen inom sina studieinriktningar. Kortfilmsprojektet är en unik chans att via högskolan få vara med om en massiv professionell produktion som på den fria marknaden skulle kosta hundratusentals euro.

Robert Nordström hoppas att projektet kommer att få spridning utanför skolans väggar och nå ut till så många som möjligt.

– Tanken är att vem som helst kan gå in på webbplatsen och göra en resa i hur dagens ungdomar ser på ett hundraårigt Finland.