EU:s ekoförordning är en besvikelse

HOTAD ODLINGSFORM. Kaijus Ahlberg är besviken på EU:s ekoförordning. Bild: Arkiv/Kristoffer Åberg

Det ser illa ut för den ekologiska växthusodlingen i Finland. De nordiska rösterna fick ingen genklang i EU.

För växthusodlaren Kaijus Ahlberg i Sibbo kom EU:s förslag till ekoförordning inte som en överraskning.

– Jag har varit involverad i saken alltsedan behandlingen satte i gång för många år sedan. Resultatet blev inte det vi hade hoppats på. De nordiska klimatförhållandena beaktades inte när beslutet fattades. Självklart är jag besviken över utgången.

Det, framför allt de sydliga EU-medlemsländerna, fick igenom var ett förhandlingsresultat som säger att inom den ekologiska växthusodlingen ska växternas rötter fritt få söka sig ner i marken oberoende av förhållandena utanför växthuset. I de nordiska länderna Finland, Sverige och Danmark använder sig odlarna av avgränsade odlingsbäddar för att kunna odla också under de tider när det är kallt utomhus och marken är frusen.

För de nordiska länderna betyder ekoförordningen att odlarna inte får utöka sin nuvarande växthusareal. Den areal som var godkänd när beslutet fattades, den 28 juni 2017, får odlas fram till 2030. Efter det är det slut.

Inhemskt

– Trots att förhandlingsresultatet om förordningen formellt ännu ska godkännas av rådet och EU-parlamentet bromsar det upp möjligheterna för finländska odlare att nischa sig på ekologisk växthusproduktion. Vi anser också att konsumenterna bör ha möjlighet att välja ett inhemskt alternativ. Vi tycker att ekologiskt och närodlat ska gå hand i hand, säger Johanna Smith, trädgårdsombudsman på SLC.

SLC kallar förslaget för absurt och att det visar på total nonchalans från EU-håll för den nordiska aspekten. Förhandlingsresultatet visar också att de europeiska odlarna och landsbygden inte behandlas likvärdigt.

Eftersom den ekologiska växthusarealen inte får utökas kommer i stället andelen importerade ekologiska växthusgrönsaker att växa.

– Jämförelser från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA visar att ekologiska produkter från andra EU-länder innehåller mera spår av växtskyddsmedel än finländska produkter som odlats konventionellt, säger Johanna Smith.

Forskning behövs

Romansallat, kryddväxter, örter, vetegräs är exempel på de nyttoväxter som odlas i Ahlbergs växthus. Kaijus Ahlberg konstaterar att det inte är alternativ att värma upp marken i växthusen så att direktkontakt med marken skulle vara möjlig året runt.

– Det skulle vara ett fruktansvärt slöseri med energi.

Den ekologiska växthusarealen är ungefär åtta hektar i Finland. Odlarkåren hoppas givetvis på en fortsättning.

– Enda sättet att gå vidare är få i gång forskning i andra metoder som kan godkännas av EU. Men det måste anslås resurser för forskning, allt får inte bli beroende av odlarens insatser. Det är inte vettigt att det vi hittills lärt oss om ekologisk växthusodling går till spillo.

Trots besvikelsen är Kajus Ahlberg är ändå optimistisk. Han tror att det ska gå att utveckla växthusodlingen.

– Bara det beviljas medel för det.

Han tror inte heller att rådet och EU-parlamentet kommer att fästa någon vikt vid de nordiska ländernas invändningar om klimatförhållandena utan att ekoförordningen går igenom i föreslagen form.

Har djupa rötter som odlare av nyttoväxter.

Grundades redan 1922 i Helsingfors. Till Sibbo flyttade trädgården 1967.

Hortonomerna Kaijus Ahlberg och Minna Tengvall är företagare i tredje generation. Paret har brukat trädgården sedan 1992.

År 2000 övergick företaget till enbart ekologisk produktion.

Åkerarealen är 2,4 hektar och växthusarealen 2 300 kvadratmeter.

Mer läsning