EU-debattörerna är överens om att unionen behövs

Bland annat skatter, migration, brexit, Greklandskrisen, Åland, Polen och Ungern. Östnylands EU-debatt på fredagen böljade mellan ödesfrågor och detaljer.

EU är på många sätt närvarande i de flesta östnylänningars vardag. Ändå är det många som tycker att de klarar sig riktigt bra utan EU och som kanske därför låter bli att utnyttja sin rösträtt i valet den 26 maj.

När fem kandidater i EU-valet på fredagen samlades i kafé Gamle Stefan i Borgå var därför en av debattledaren Birgitta Ehrsténs första frågor att be kandidaterna konkretisera EU, att berätta hur EU verkar på lokalplan.

– Det finns hur mycket som helst, säger Christoffer Hällfors. Vi kan tänka på finansieringen av riksväg 7, utvecklingsstödet för landsbygden, i Lappträsk får vi till exempel stöd för att bygga ut det trådlösa nätverket. EU stöder ungdomsföreningar och byaföreningar.

– Vi borde förstås göra EU:s andel mer synlig, för alla invånare.

Frida Sigfrids tar upp studentutbytet Erasmus.

– Studentutbytet är mycket viktigt för många studerande. De studerande känner till att Erasmus är EU-finansierat men jag tror inte att det är allmänt känt hur stor betydelsen är att vi finländare den vägen till exempel på ett naturligt sätt kommer in på den internationella arbetsmarknaden.

Hotbilder

I en färsk enkät har invånare runtom i Europa tillfrågats om vad de tror om EU:s framtid. Omkring 50 procent av de tillfrågade tror att EU:s saga är all inom tjugo år.

Birgitta Ehrstén frågar debattdeltagarna vilka som är de största hoten mot unionen.

Tomi Kontkanen ser att polariseringen är det största hotet.

– Under åren efter den ekonomiska krisen har industrier stängts överallt i Europa och därmed skapat en sårbar grupp människor utan möjlighet till tillräcklig utkomst. Populismen har vuxit fram och den hetsar de svaga mot de svaga. Vi måste kräva ett rättvist EU som står upp för de svagaste i samhället.

Frida Sigfrids anser att ett av hoten är att vi inte inser hur viktig EU är för oss.

– Det är så mycket som vi tar för givet och populismen får ett allt större rum i debatten.

– Men det finns också mycket som borde bli bättre i EU, som klimatmålen, som nu inte är tillräckligt ambitiösa. När det gäller asylpolitiken måste vi se till att alla länder delar på ansvaret.

– Hoten är brexit, migrationen och säkerheten, säger Christoffer Hällfors.

Greklandskrisen Vem tycker att EU skötte Greklandskrisen bra?

Ingen av de fem räcker upp handen.

Catharina von Schoultz vill ändå säga att hon tror att man inom EU gjorde det man just då trodde att var det bästa.

– Men man hade inte tänkt på hur åtgärderna drabbade den enskilda människan.

– I Greklandskrisen finansierade EU bankerna, men glömde människorna, säger Tomi Kontkanen. EU straffade Grekland, men såg inte att en stor del av grekerna därmed inte hade råd att köpa sin medicin eller att värma upp sina hus under vintern.

– Vi behöver en solidaritet inom EU. Nu skyddar EU-regleringen storbolagen och den ena rikaste procenten av invånarna som tillåts smita undan sina skatter.

– Jag håller med om att det är svårt med storbolagens beskattning, som Facebook till exempel, säger Matilda af Hällström. Men EU är mot skattesvindel och kan sätta vissa ramar för den ekonomiska politiken. Samlingspartiets utgångsläge är ändå att alla länder skilt måste få besluta om sina egna regler.

Olika synsätt

Den främsta skiljelinjen bland debattdeltagarna går kanske just mellan SDP och Samlingspartiet, Tomi Kontkanen och Matilda af Hällström.

– Vi talar hela tiden om att vi inte har råd med vår välfärd, säger Tomi Kontkanen. Vi behöver en vändning. Det finns pengar om vi bara ser till att de som äger mest också betalar sina skatter.

– Nu borde vi ta bort tvångsskjortan och göra ett slut på nyliberalismen som behärskar tänkesättet inom EU. Europeiska centralbanken borde pumpa in mer pengar för att få upp sysselsättningen.

– Den offentliga skulden får inte vara mer än 60 procent av bruttonationalprodukten, säger Matilda af Hällström. Men vi kan investera i grön teknologi och ge arbete åt de svagaste.

– Socialpolitiken måste de enskilda länderna ha ansvar för själva, det anser vi inom Samlingspartiet.

Samarbete behövs

I publiken frågar man varför SFP driver frågan att Åland ska få en egen europaparlamentariker. Är det för att stärka SFP:s ställning i parlamentet?

– Vi stöder Åland i den här frågan, det har inget med SFP att göra, utan beror på Ålands särställning, säger Catharina von Schoultz.

– Men leder det inte till att många andra regionen också kommer att hänvisa till sin särställning?

– De existerar redan nu, säger Matilda af Hällström. Det gäller till exempel den lilla tyskspråkiga regionen i Belgien. Flamerna i Belgien har sin egen valkrets, de fransktalande sin och de tyskspråkiga har en egen valkrets vilket garanterar dem en plats i europaparlamentet.

När publiken får komma med sina hälsningar till de blivande europaparlamentarikerna kommer en önskan om samarbete.

– Vi hoppas att ni alla kan samarbeta och lyssna på varandra. Också i den här debatten har man talat man om dom andra. Och om vanliga människor, är inte vi alla vanliga människor?

– Det är sant, säger Frida Sigfrids. Det finns inte människor och dessutom vanliga människor. Jag kan samarbeta med alla.

– Finland kommer att ha bara tretton europaparlamentariker, påpekar Christoffer Hällfors. För att alls få sin röst hörd behövs en massa samarbete. Polarisering fungerar inte, den ökar bara misstron mot EU.

Nyanserat om EU:s bråkstakar

Hur ska man då göra med de EU-länder som inte respekterar mänskliga rättigheter eller demokrati, som till exempel Polen och Ungern?

I KSF-medias valkompass, där partierna, inte de enskilda kandidaterna, har svarat på frågorna, var åtta av nio partier, alla utom Sannfinländarna, av åsikten att EU lättare borde kunna straffa medlemsländernas brott mot demokratin. I svaren vill flera partier uttryckligen strypa EU-stödet till länder som begränsar demokratin.

De fem kandidaterna i Östnylands valpanel är mer nyanserade i sina svar.

– EU måste kunna ställa krav på medlemsländerna, krav som måste uppfyllas för att landet ska få EU-finansiering, säger Matilda af Hällström. Men samtidigt som EU straffar medlemsländer som inte respekterar gemensamma mål så måste man se till att stöda civilsamhället. Landets invånare ska inte behöva lida på grund av sanktionerna mot landets ledning.

Frida Sigfrids har samma tanke.

– EU kan ta till ekonomiska påtryckningar men måste se till att vanliga människor inte blir i kläm.

– Det är bättre att Ungern och Polen är med i EU än att de står utanför, tycker Christoffer Hällfors. Men det kräver en delikat balansgång.

Finland som ordförandeland

Finland övertar EU-ordförandeskapet den första juli. Vilka frågor anser debattdeltagarna att Finland borde driva under de sex månaderna som EU-ordförandeland?

– EU står inför en turbulent tid, konstaterar Matilda af Hällström. De mångåriga budgetramarna ska slås fast, liksom femårsplanen, jordbruksreformen ska godkännas, nya grupperingar skapas troligen i parlamentet och dessutom har vi brexit.

– Jag föreslår att Finland under sin tid som ordförandeland satsar på cirkulär ekonomi och arktiska saker.

– Jag vill att Finland lyfter upp asylpolitiken och klimatfrågor, säger Frida Sigfrids.

– Finland ska åtgärda problemen med skatterna, säger Tomi Kontkanen. Dessutom ska vi satsa på klimatfrågor och på frågor kring mänskliga rättigheter.

– Klimatet är viktigast, säger Christoffer Hällfors. Finland har ett bra utgångsläge när det gäller cirkulär ekonomi.

Catharina von Schoultz anser att Finlands goda rykte som medlare nu kommer väl till pass.

– Ordförandeskapet kommer att ge Finland större synlighet.

FAKTA

Deltagare i debatten

Matilda af Hällström, Samlingspartiet.

Frida Sigfrids, SFP.

Catharina von Schoultz, SFP.

Tomi Kontkanen, SDP.

Christoffer Hällfors, SFP.

Inbjudna var också Vänsterförbundet, vars svenskspråkiga kandidater inte hade möjlighet att delta och Sannfinländarnas Pirkko Ruohonen-Lerner, som tackade nej.

EU-valet

Den egentliga valdagen är söndagen den 26 maj.

Förhandsröstningens sista dag är tisdagen den 21 maj.

I valet väljs 13 ledamöter från Finland och totalt 751 ledamöter.

Ledamöterna företräder i Europaparlamentet inte sina egna länder utan sina politiska grupper.