Ersättningarna för älgskador ses över

LITEN. Den här tallen har blivit äten flera gånger och aldrig växt sig längre än ett par decimeter. Miriam Stenvall visar. Bild: Max Nyberg

Ersättningssummorna för älgskador har sjunkit dramatiskt sedan en lagändring trädde i kraft. Nu kan nya direktiv förhoppningsvis skapa en förbättring.

Några minusgrader i kombination med en isande vind som kastar snön från träden får kölden att kännas värre än den egentligen är. Miriam Stenvall, skogsrådgivare på Skogscentralen, trampar envist vidare genom pudersnön som döljer ojämnheterna. Framfarten är mödosam, men det kunde vara värre.

– Jag har nog varit med om bra värre omständigheter än det här. Åtminstone får vi inte snöblandat regn, säger hon.

Stora skador

I dag befinner hon sig i en skog på Vessö för att granska älgskador som en ägare försöker få kompensation för. Just det här fallet verkar ha goda chanser att få ersättning - skadorna uppskattas ligga på omkring nittio procent enligt ett preliminärt besök. I praktiken syns det som söndertuggade tallar och björkar som är bra mycket kortare än de borde vara.

Det innebär att älgarna tillintetgjort åtta års arbete för skogsägaren.

Stenvall pekar på en drygt meterhög tall som älgarna tuggat på under flera år, något som syns i en ny tillväxtstart för varje år.

– Den har börjat växa igen efter varje gång. Men inte blir det något ordentligt träd av det. De brukar dela på sig och bli buskaktiga, eller så blir de krokiga när de växer.

Skadorna här är så omfattande att Stenvalls rekommendation blir att rensa allt och börja om från början. Med tanke på att skogen planterades för åtta år sedan innebär det att ägarens väntan på avkastning har varit förgäves. Stenvall ser sig omkring och verkar inte överraskad över att skadorna är så stora just här. Det finns gott om älg i trakten, och de verkar trivas: träden är låga och påminner mer om buskar.

– Det här är lyx för älgen. Det finns rikligt med mat och bra sikt. Älgen är ett bytesdjur och vill därför ha bra sikt för att se eventuella rovdjur.

Älgjakten påverkar

Vintertid har älgen försmak för tallskott, men också björk går an. Eftersom granen inte hört till djurets favoritmat har vissa skogsägare övergått till att odla gran, men under de senaste åren har älgen valt att byta diet och går därmed numera också på granen.

Det är inga små summor som det handlar om trots allt. 2015 betalades drygt 450 000 euro ut till finländska skogsägare som ersättning för älgskador. Däremot är ersättningen liten i förhållande till de verkliga skadorna. Enligt riksskogsinventeringen har älg orsakat skador på 500 000 hektar skog och är därmed den enskilt största orsaken till skogsskador i Finland.

Det är här jägarna kommer in. Den årliga älgjakten decimerar älgstammen med ungefär femtio procent varje år. Jakten är också inblandad på ett annat vis: pengarna som betalas ut kommer till största delen från jaktlicenser som skyfflas via ministeriet.

Därför finns också en representant med från jägarna när Skogscentralen granska skadorna. Tanken är att varken staten eller jägarna vill betala ut mer än nödvändigt. I Borgåtrakten finns två personer som sköter det jobbet, varav Berndt Lindroos är en. Han har varit just här ett par gånger tidigare och ser det som ett klart fall.

– De här skadorna är verkligt omfattande. Jag behöver inte ens fundera på saken.

Mängden älgskador har hållit sig ganska stabil under åren, även om man såg en klar nedgång under 1990-talet då älgstammen blev mindre än tidigare. Efter bortskjutningen har stammen återhämtat sig, och därmed har älgskadorna återgått till sin "normala" nivå.

Miriam Stenvall, vars arbetsfält ligger i Borgå, Sibbo, Lovisa och Lappträsk, konstaterar att det finns en hel del älgskador i hela regionen. Däremot verkar inte antalet ansökningar återspegla situationen.

– Många tror väl att man inte får ersättningar förrän så gott som alla plantor har skador.

I bakgrunden finns också en ändring av skogslagen som trädde i kraft 2014 och som gjorde det möjligt att anlägga plantskog också med andra trädslag än tidigare.

Mindre summor

På det stora hela var det en bra lagändring, påpekar Stenvall, men just i fråga om ersättningar var den inte så lyckad. Den har nämligen lett till att de totala summorna som betalas ut sjunkit dramatiskt. I Borgå, Lovisa, Sibbo och Lappträsk ligger den totala summan numera på strax över 2 000 euro för 2016, medan ersättningarna i jämförelse låg på drygt 27 500 euro 2010. Samma gäller också i Österbotten där ersättningarna för älgskador låg på 336 998 euro 2010. 2014 låg summan på 7 500 euro.

Problemet är att skogslagen godkänner till exempel björk, gran och asp som utvecklingsdugliga trädslag i tallplanteringar och att de trädslagen godkänns när man räknar ut ersättningarna. Det betyder att det inte ges ersättning om det finns tillräckligt mycket utvecklingsdugliga asp- och björkplantor på provytan även om älgen mumsat i sig planterade tallplantor.

På det stora hela har det enligt många, inklusive Stenvall, lett till att de totala summorna som betalas ut är på tok för låga när man tar i beaktande förnyelsekostnaderna och tillväxtförlusterna.

Nya direktiv

I dagarna kom det ändå kommit nya direktiv, och situationen borde sakteligen bli bättre.

– Det hade varit bra att genast ändra på hur man räknar ut älgskadorna och sättet att värdera dem. Men det har man antagligen inte tänkt på när man gjorde lagen. Först nu håller man på att ändra värderingssättet och testandet påbörjas i november, säger Stenvall.

Också antalet älgar är klart fört stort enligt henne, särskilt med tanke på skadorna. Enligt Finlands Skogscentral beror mängderna på att det inte gått att nå en överenskommelse mellan skogsägare, jägare och skogsbranschens proffs om regleringen av älgstammen. Man uppger också att skogsägare har investerat mindre i skogsförnyelse eftersom de är frustrerade på älgskadorna.

De regionala viltråden rekommenderade att det skulle finnas mellan 65 000 och 89 000 älgar efter jaktsäsongen hösten 2015 . Naturresursinstitutet uppskattade ändå att det fanns mellan 77 000 och 100 000 individer när vintern inleddes. Också här har jägarna försökt få fler licenser, men förgäves.

– Jag vet att jägarna försökt få fler licenser också här i regionen. Men de har inte beviljats av någon orsak. Särskilt i skärgården är antalet älgar per hektar alltför stor.

Tydliga skador

För den som aldrig sett vad älgen kan åstadkomma kan skadorna te sig relativt osynliga. För den som vet vad den letar efter är det uppenbart. Just i den här skogen är träden låga, buskaktiga och snedvridna. En del har inte växt sig högre än några decimeter när älgarna återkommit år efter år.

Berndt Lindroos tittar ut över förödelsen.

– Man ser det överallt, brutna träd och sneda små tallar. Det här är älgens skafferi.

Själva metoden att mäta skadorna är överraskande gammaldags. Med hjälp av en käpp som är exakt 3,98 meter lång och som påminner om ett metspö ritar man upp en cirkel. Sedan räknas och granskas alla träd inom cirkeln – ett jobb som görs på flera provytor inom området som granskas. Resultatet, där varje träd och skada klassas enligt ett visst system, skrivs ner för hand på papper och införs i datasystemet tillbaka på kontoret enligt ett visst system, skrivs ner för hand på papper och införs i datasystemet tillbaka på kontoret.

– Visst har vi datorer också, och de håller fukt. Men det är långsammare än manuellt jobb i dåligt väder. Dessutom slutar pekskärmen fungera om den blir fuktig, säger Stenvall medan hon petar ner siffror på pappret.

Även om just det här fallet verkar vara klart handlar det inte om några jättelika summor. Totalt, med ersättning för skadorna plus återplantering, kan skogsägaren räkna med omkring 3 000 euro i ersättning för de två hektaren. Med tanke på att åtta års tillväxt gått till spillo kan summan kännas alltför liten.

– Faktum är att summorna är väldigt små med tanke på skadan, säger Stenvall.

Ersättning betalas för skador från älg och vitsvanshjort.

Rådjursskador räknas inte, eftersom rådjur inte ingår i jaktlicenssystemet.

Ersättningarna betalas ut enligt ett fastställt system.

Tillväxtförlusterna har egen ersättning, återplantering egen.

Pengarna kommer från jaktlicenser som skyfflas via jord- och skogsbruksministeriet.

Mer läsning