Erbjudes: Ett förnuftsäktenskap

VÅRD. Läkar- och vårdarmottagningar kommer att höra till mindre vårdcentralernas utbud. Bild: Lina Enlund

Planerna på att bolagisera en del av Borgå stads hälsovård väckte starka protester i våras. Nu har utredningen uppdaterats.

Det händer och sker hela tiden kring vårdreformen och landskapsreformen. Därför finns det inga garantier för att den justerade modell som de ledande tjänstemännen i Borgå presenterade på tisdagen är den modell som stadsstyrelsen och stadsfullmäktige får besluta om i augusti.

Borgåutredningen har arbetats om för att bland annat anpassas till förändringar i lagförslagen om social- och hälsovårdsreformen och om valfriheten. Ännu återstår ändå många kvistiga frågor.

På fredag väntas grundlagsutskottets utlåtande om det bolagiseringstvång som finns inskrivet i lagförslaget.

Alternativ för hela regionen

Enligt Borgåförslaget kan staden bolagisera en del av sin hälsovård tillsammans med ett privat vårdbolag. Både avgående social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme och servicedirektör Kati Liukko understryker att det bara är en mycket liten del av stadens hälsovård som skulle föras över till det nya bolaget, ungefär 8 procent.

Medan Borgå stad betalar i medeltal 3 000 euro per invånare i kostnader för social- och hälsovården utgör andelen som skulle gå till det nya bolaget bara 240 euro per invånare.

Man motiverar bolagiseringen med att avtalet med ett privat bolag är en försäkring mot det kaos som kommer att uppstå 2019 när de nya reglerna kring social- och hälsovård ska tillämpas. En försäkring både för invånarna och för personalen.

– Det är också möjligt att erbjuda det nya bolagets tjänster till hela resten av Östnyland, säger Nurme. Alla får ju i framtiden själva välja var de vill skaffa sina hälsotjänster och det nya bolaget kunde bli ett alternativ också utanför Borgå stads gränser.

Privata sjukförsäkringar

Hur reformen kommer att synas i det dagliga livet på vårdinrättningar och på läkarmottagningar är svårt att förutspå.

– Förändringen blir stor, tror Kati Liukko. Grundservicenivån måste behållas, men jag tror inte att vi kan bjuda på allt som finns att tillgå i dag.

– Målet med reformen är ju att spara pengar och det kommer att leda till att privata försäkringar spelar en allt större roll. Den som inte har försäkring eller som inte kan betala själv för dyrare vård kommer att höra till den grupp som landskapet får ta hand om.

– Jag tror inte heller att integrationen mellan olika vårdformer kommer att lyckas så bra.

Redan nu vet man att munhälsovården för dem som är över 18 år kommer att få mycket knappa anslag.

Om Borgå går in för att bolagisera en liten del av sin vårdpersonal, 130 personer, med ett privat bolag, återstår ändå resten av personalen.

– Vi måste också klara av att anpassa deras verksamhet till reformen, säger Liukko.

Bollen till beslutsfattarna

Nu återstår att se hur beslutsfattarna ställer sig till det uppdaterade förslaget om bolagisering.

– Vi erbjuder beslutsfattarna en möjlighet, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula. Det finns många liknande bolag i Finland, vi vet vad vi får.

När det gäller hela den enorma vårdreformen står alla på samma startstreck, utan tidigare erfarenheter. Det är stora krafter som sätts i rörelse och ingen vet om tidtabellen alls är realistisk.

– När det gäller bolagiseringsförslaget kan vi säga att det varken är fråga om ett kärleksäktenskap eller ett tvångsäktenskap, säger stadens jurist Roope Lenkkeri.

– Närmast handlar det om ett förnuftsäktenskap, säger Ujula. En väg till ett sakligt kompanjonskap med en privat aktör.