Enkät: Stadsborna bjuds in för att skissa på Borgås framtid – ny plan påverkar stadens utveckling i årtionden

Dan Mollgren, Maija-Riitta Kontio och Fredrick von Schoultz hoppas att arbetet med delgeneralplanen ska väcka stadsbornas intresse och att man med hjälp av enkäten ska kunna skapa ett så bra planutkast som möjligt. Bild: Collage: Oskar Skogberg

Borde Borgå växa, och i så fall med hur många invånare? Borde man täta till nuvarande centrum eller satsa på en boulevardstad? Hur påverkar Östbanan stadens utveckling? När Borgå ställer in siktet på 2050 ges invånarna en unik möjlighet att påverka sin framtida stad.

Just nu är det en webbadress framom alla andra som biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz, stadsplaneringschef Dan Mollgren och generalplanechef Maija-Riitta Kontio hoppas Borgåborna ska klicka in sig på. Via https://query.eharava.fi/3608 kommer man till en enkät där invånarnas idéer och åsikter om stadens framtid samlas in fram till den 13 juni.

von Schoultz, Mollgren och Kontio ordnade på måndagsförmiddagen ett informationsmöte där de berättade om den 4–5 år långa processen som ska utmynna i en ny delgeneralplan för de centrala stadsområdena i Borgå (se faktaruta). Rubriken är Dina drömmars Borgå 2050 och enkätsvaren från invånarna ligger som grund då de förtroendevalda och experter tar fram 3–4 strukturmodeller som sedan evalueras och utvecklas till ett utkast för delgeneralplanen.

– Att involvera stadsborna redan från början av arbetet med en generalplan en helt ny grej, jag känner inte till några liknande exempel från andra städer. Nu ska vi hoppas att så många som möjligt blir intresserade och gör på enkäten, säger Kontio.

Nu inleds planeringsarbetet för en ny delgeneralplan för de centrala stadsområdena i Borgå.

Planeringsområdet har en markareal på ungefär 129 kvadratkilometer och en vattenareal på 6 kvadratkilometer.

På området bor ungefär 39 300 personer, det vill säga ungefär 78 procent av Borgås befolkning. Även ungefär 80 procent av alla arbetsplatser i staden finns på området.

En generalplan ger en översikt över stadens markanvändning. I generalplanen fastställs de stora linjerna för stadens utveckling samt användningsändamålet för olika områden, till exempel bostadsområden, arbetsplatser och trafikleder eller rekreationsområden.

Generalplanen har i uppgift att i allmänna drag styra och samordna olika funktioner. Genom generalplanläggningen avgörs principerna för den eftersträvade utvecklingen, och generalplanen styr utarbetandet av detaljplaner för området.

En generalplan kan gälla hela kommunen eller ett bestämt delområde, och då kallas den delgeneralplan.

von Schoultz håller med och säger att det ofta visat sig vara en utmaning att engagera invånarna.

– En delgeneralplan känns ofta abstrakt och eftersom arbetet pågår i flera år kan det vara svårt att få grepp om helheten. Delgeneralplanen har ändå en stor inverkan på hur staden utformas under de närmaste årtiondena, så därför är det viktigt att få i gång en dialog med invånarna redan från början.

Riktlinjer och flexibilitet

Både Kontio och Mollgren vill med några exempel synliggöra hur viktig delgeneralplanen är och hur många människor den påverkar. Planområdet är med mark- och vattenområden medräknade ungefär 135 kvadratkilometer stort. Här bor nästan 80 procent av Borgåborna och på området finns en ungefär lika stor del av arbetsplatserna i staden.

Kontio säger att den nuvarande delgeneralplanen godkändes 2004 och i den fastställde man för första gången riktlinjerna för markanvändningen i de centrala stadsområdena efter kommunfusionen. Men en delgeneralplan har en begränsad livslängd, till exempel utarbetades den nuvarande planen med siktet på år 2020 och de byggplatser som beskrivs i planen börjar ta slut.

– Staden har också en ny strategi, Drömmarnas Borgå 2030, och den utstakar nya riktlinjer för stadens utveckling, säger Kontio.

Hon resonerar att en bra delgeneralplan slår fast tydliga huvudlinjer för utvecklingen men ger också utrymme för flexibilitet.

– Staden är i ständig förändring och ibland råkar vi ut för helt oförutsägbara saker som coronapandemin som påverkar hur vi lever och arbetar. Till exempel pendlingen mellan Borgå och Helsingfors minskade med nästan 40 procent under coronan, så det skulle vara intressant att veta hur man ser på distansarbete år 2050.

Årtiondets plan

Dan Mollgren visar upp en karta som jämför byggnadsbeståndet på planeringsområdet år 1995 och 2020.

– I Borgå har det byggts en hel del på 25 år. Arbetet med den nuvarande delgeneralplanen inleddes direkt efter kommunfusionen och även om den godkändes 2004 så hade arbetet med den redan tidigare en betydelse för var man byggt och även inte byggt i Borgå.

Han nämnder utvidgningen av centrum till Västra åstranden, Alexandersgatans bro och utvecklingen av åstranden till ett vardagsrum för Borgåborna som projekt som kan härledas till arbetet med delgeneralplanen.

Med det här som bakgrund kan man säga att det inte är någon överdrift att han gett sitt anförande rubriken "Decenniets mest betydande plan".

– Man kan säkert säga att delgeneralplanen för de centrala stadsområdena är den mest betydande även under nästa decennium. Så därför är det viktigt att den får den uppmärksamhet den förtjänar.

Hur skulle du utveckla centrum?

Vi frågade några Borgåbor vad de har för tankar kring hur man kunde pigga upp stadens nuvarande centrum.

Tane Aaltonen: – Det som jag genast kommer att tänka på är att man på något sätt borde få hyresgäster till alla affärslokaler som står tomma i centrum. Torgruljansen kunde man liva upp till exempel med loppmarknader som skulle vara gratis för försäljarna. Så har man gjort till exempel i Kemi och där har man ett levande centrum och en levande lopptorgskultur. Bild: Kristoffer Åberg

Leena Panhelainen: – Det är viktigt att göra centrum mer livligt, till exempel med varierande popup-butiker och loppmarknader. Kulturevenemang lockar också folk till centrum, man kunde till exempel pröva på evenemang där stadsborna själva kan uppträda. Så borde man ta bort alla parkbänkar i metall, de är förfärliga att sitta på. Bild: Kristoffer Åberg

Monica Johansson: – Det är viktigt att hålla stadens nuvarande centrum levande, det är inte bra om allt flyttar bort härifrån. För att folk ska komma hit behövs butiker och olika kulturella evenemang men för att det ska löna sig får hyrorna inte vara för höga. Och vad än man väljer att satsa på så måste man se till att det finns pengar för underhållet, det finns några platser i staden som såg jättefina ut då de öppnade men som vi det här laget börjar vara nedgångna. Bild: Kristoffer Åberg