Enkät om inomhusluft är svår att tolka – många Borgåelever har symtom av olika slag

VAD ÄR ORSAKEN? THL påpekar att elever kan uppvisa symtom av många olika orsaker. Dålig inomhusluft är en bov i dramat.Bild: Kristoffer Åberg

Enligt en enkät om inomhusluft som Institutet för hälsa och välfärd gjort i 29 Borgåskolor, avviker elevernas symtom mera än normalt i Albert Edelfeltin koulu, Hinthaaran koulu, Huhtisten koulu, Ilolan koulu, Keskuskoulu, Kevätkummun koulu, Kulloon koulu, Peipon koulu, Kvarnbackens skola, Tolkis skola, Vårberga skola, Linnajoen koulu och Linnankosken lukio. Det påpekas ändå att tolkningen är en utmaning.

Enkäten gjordes under mars-april och besvarades under lektionstid i lågstadieskolor från och med årskurs 3, i högstadieskolor och i gymnasier.

THL har skrivit en forskningsrapport för varje skola och den innehåller ett sammandrag av elevernas svar jämfört med det nationella jämförelsematerialet. För varje skola finns en bedömning om de olägenheter och symtom som eleverna upplevt är på en vanlig nivå eller på en nivå som avviker från jämförelsematerialet.

Eleverna fick bland annat frågor om temperatur, lukt, damm och buller. Om mera olägenheter än vanligt har anmälts i Albert Edelfeltin koulu (årskurs 3-6 och 7-9), Epoon koulu, Grännäs skola, Hinthaaran koulu, Huhtisen koulu, Ilolan koulu, Keskuskoulu, Kevätkummun koulu, Peipon koulu, Kvarnbackens skola, Sannäs skola, Tolkis skola, Vårberga skola, Linnajoen koulu, Pääskytien koulu, Lyceiparkens skola, Strömborgska skolan och Linnankosken lukio.

– Nästan i alla dessa skolor har arbetet med inomhusluften pågått på ett eller annat sätt när enkäten utfördes. Många skolor jobbar helt eller delvis i tillfälliga lokaler, vissa undersöks för tillfället och också renoveringar och nybyggnader utförs just nu, säger lokalitetsdirektör Börje Boström.

Extra granskningar

Han konstaterar att enkätens resultat i huvudsak överensstämmer med de problem som redan identifierats.

– I några objekt måste vi noggrannare undersöka vad de rapporterade olägenheterna eventuellt beror på. Till exempel i Lyceiparkens skola och Huhtisten koulu verkar de olägenheter som eleverna rapporterat om ha att göra med temperaturen, i Kantelehuset kan det vara fråga om inställningar i ventilationen.

Utgående i från enkäten går det inte fastställa varför kvaliteten eller symtomen av den upplevda inomhusluften avviker från det normala, och bedömningen av situationen i skolorna ska alltid grunda sig på bland annat byggnadens tekniska utredningar samt skol- och företagshälsovårdens uppgifter.

THL betonar att det är speciellt svårt att tolka resultaten i situationer där det bland dem som svarat förekommer en stor oro kring inomhusluften. Svaren påverkas också av många andra faktorer, till exempel personens ålder, kön, hälsotillstånd, levnadsvanor samt psykosociala faktorer och livsmiljö.

Börje Boström förklarar att staden för närvarande jobbar med att förbättra kvaliteten på inomhusluften i många byggnader. Enkätens resultat används som jämförelseinformation då en uppföljande undersökning görs om till exempel tre år.

Inte lättolkat

Servicechef Eliisa Roine vid skolhälsovården säger att enkätmaterialet är omfattande och det är svårt att göra tolkningar. Så många faktorer inverkar på elevernas välmående i skolan.

– Utöver inneluften kan stress, vänskapsförhållanden, mobbning och inlärningssvårigheter orsaka allmänna symtom som huvudvärk eller trötthet under skolveckan.

Hon påpekar att många elever sover för lite, låter bli att äta frukost och skolmat. Under veckosluten kanske man sover mera och äter bättre.

– Luftvägssymptomen kan också öka på grund av andra orsaker, då enkäten gjordes fanns det både influensa och angina i svang i Borgå, också algblomningen hade börjat.

Styrgruppen för elevvård konstaterar att det är bra att skolornas inomhusluft och elevernas hälsa undersöks och följs upp. I de aktuella resultaten finns ändå så mycket information att det är svårt att dra egentliga slutsatser.

Institutet för hälsa och välfärd påpekar att en dylik enkät utgör ett redskap för hantering av problem med inomhusluften. Kommunerna kan använda enkäten för kartläggning och uppföljning både då man misstänker problem och i samband med regelbundna inspektioner.

Man kan ändå inte via enkäten fastställa varför den upplevda kvaliteten eller de symtom som personer har avviker från det normala.