Enkät: Har du en alkoholfri månad?

I januari är det många som väljer att skruva igen korken för en månad. Det här är i princip mycket bra, anser förman Tarja Lappi på missbrukarkliniken i Borgå. Men hon förundrar sig över alkoholens starka roll i vårt samhälle.

Bild: Oskar Skogberg

Bland vänner och bekanta i det privata känner Tarja Lappi en del människor som redan i flera år valt att göra januari till en alkoholfri månad. Men på hennes jobb som förman för mentalvårds- och missbrukstjänsterna i Borgå syns fenomenet inte.

– För våra klienter är situationen den att de försöker vara alkoholfria då det bara är möjligt under hela året. Varje dag som går utan rusmedel är en positiv sak.

Enligt Lappi är det en beklämmande tanke att ingen av dagens riskbrukare av alkohol blivit det över en natt: i praktiken har alla missbrukare en gång i tiden druckit måttligt.

– Lite i taget och ofta över en lång tid har de så småningom tappat kontrollen över sitt alkoholbruk.

Så trots att Lappi i princip tycker att det är bra att folk håller en alkoholfri månad så hoppas hon att människorna skulle använda tiden för eftertanke i stället för att se det som bara en prestation.

Till exempel om jag själv tänker att jag borde vara utan socker en tid så har jag troligen fått i mig en hel del socker fram till dess.

– Det här handlar helt om mina egna funderingar men jag anser att om en människa upplever att hon i en månad bör avstå från något så har man redan nått över en viss gräns. Till exempel om jag själv tänker att jag borde vara utan socker en tid så har jag troligen fått i mig en hel del socker fram till dess. Så om man väljer att inte dricka i en månad skulle det vara bra om man även reflekterar över sin konsumtion under resten av året.

Lappi vill också påminna om att trots att alkoholen är det överlägset vanligaste rusmedlet så missbrukar folk nu för tiden även många andra substanser.

– På jobbet har jag kunnat se att blandanvändningen av alkohol, läkemedel och kannabis har ökat. Liksom med alkoholen är även de här missbruken ett problem som kommer smygande: folk märker inte att de blir beroende. När jag läser nyheter om hur någon gått bärsärkagång så kan jag inte låta bli att fundera på om det ligger några andra substanser i bakgrunden. En del människor behöver inte så mycket alkohol i kombination med läkemedel för att följderna ska bli oförutsägbara.

Djuprotat i kulturen

Lappi förundrar sig över hur alkoholen fått en så framträdande plats i våra liv och i vår kultur.

– På dop serveras alkohol, likaså på studentmottagningar, bröllop och begravningar. Även när husbolag ordnar talko så anses ölbacken höra till. Jag har tagit upp den här saken i vårt husbolag men mina synpunkter har inte fallit i god jord. En annan sak som jag har mycket svårt att förstå är hur alkohol och idrottsevenemang hör ihop: på planen tar nyktra och vältränade idrottare mått på varandra men i publiken sitter man och pimplar öl. Jag förstår inte sammanhanget.

Tyvärr råder det en tystnadskultur på många arbetsplatser. Man reagerar ofta först då det händer något tragiskt.

Med det här i åtanke är det inte så märkligt att alla inte klarar av att hålla koll på sin alkoholkonsumtion. Saken blir inte enklare av att det fortfarande anses vara tabubelagt att kommentera någon annans drickande.

– Man måste minnas att en människas alkoholmissbruk inte enbart påverkan personen själv utan även familjen, vännerna och arbetet. Tyvärr råder det en tystnadskultur på många arbetsplatser. Man reagerar ofta först då det händer något tragiskt. Det här hör jag ofta på kliniken. Klienter brukar berätta att ingen på jobbet gjorde något trots att de otaliga gånger var borta från jobbet på måndagarna. Först då de alkoholpåverkade körde bilen i diket tog någon tag i saken.

När man samlas kan man till exempel umgås genom att finlira med maten och tillreda olika färglada hälsodrycker som inte innehåller alkohol.

Så Lappis bestämda åsikt är att de som dricker för mycket alkohol har behov av att någon ingriper.

– Men man borde ta upp frågan på ett icke skuldbeläggande sätt. Och hur man än gör kan man ändå få ett "vad har du med det att göra?" som svar. Men i grund och botten tror jag de flesta riskanvändare är tacksamma över att någon för saken på tal och i bästa fall kan det leda till att de börjar fundera på sina livsvanor.

Ser också ljusglimtar

Att förändra en alkoholbejakande kultur tar lång tid och Lappi säger att ett första steg är att ifrågasätta alkoholens roll vid olika tillställningar.

– När folk samlas för att trivas och umgås så sitter man ofta med vinglaset i handen. Men måste det vara så? Bland en del ungdomar tycker jag mig se att man kommit ifrån det här. När man samlas kan man till exempel umgås genom att finlira med maten och tillreda olika färglada hälsodrycker som inte innehåller alkohol.