En sann patriot bejakar mångfalden

I dag, den 6 december, är det okej att vara patriot. Att känna lojalitet och kärlek till landet man lever i är aldrig fel. Dessvärre har nationalister lagt beslag på ordet fosterlandskärlek.

En majoritet av finländarna bänkar sig framför teven i kväll för att följa med balen på presidentens slott. Runtom i kommunerna har hjältarna från krigen hedrats med kransnedläggning vid gravarna. I dag är dagen då känslan av samhörighet förenar finländarna.

I Sverige däremot har det alltid varit konfliktfyllt att kalla sig patriot. Det har jag själv erfarit, som svensk medborgare. Jag har aldrig varit bekväm med att flagga blå-gult, och jag känner just ingenting när jag hör Du gamla, du fria. Men när jag hör Vårt land, vårt land darrar mitt hjärta. Fånigt? Efter trettio år i Finland beslutade jag att ta steget och ansöka om finländskt medborgarskap. I våras fick jag det finska passet. Det var ett fint ögonblick, även om meddelandet kom väldigt prosaiskt i form av ett e-postmeddelande.

Kanske den här ambivalensen beror på att Sverige inte varit i krig sedan början av 1800-talet. Det finns ingen som personligen har upplevt kriget, medan vi här i Finland har veteraner som kan berätta om hårda strider. Krigsveteranerna är redan mycket gamla, och till åren är också de som upplevde kriget som barn. Men de personliga berättelserna bär ett levande arv, och ärr, av krigstiden länge ännu.

När patrioten känner lojalitet och kärlek till det egna landet, hyllar nationalisten landets kultur och historia, och slår vakt om nationalstaten och dess intressen.

När nationalism förklädd till någon slags patriotism sticker upp sitt fula tryne – och det har vi fått se i Sverige redan på 1980-talet när skinheadesen marscherade på gatorna – då har en kritisk gräns för vad som är okej definitivt överskridits. När patriotism blir nationalism då är det farligt.

Till de senaste årens självständighetstraditioner kan man lägga till demonstrationer. I fjol ordnades flera demonstrationer i Helsingfors. I år kommer åtminstone inte grupperingen Mot friheten, Kohti vapautta, få demonstrera eftersom Centralkriminalpolisen misstänker att den nazistiska rörelsen är en fortsättning på förbjudna Nordiska motståndsrörelsens verksamhet.

Extrema rörelser kopplar ihop nationalism och patriotism, hyllar fosterländskheten och förenar begreppen med avog inställning till invandring och en nationalistisk kultursyn.

Medborgarskap eller pass har ingen betydelse för en sann patriot. Hen älskar sitt land, men bejakar mångfalden.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland

Mer läsning