En portion insekter, tack!

Bild:

Tvättade, torkade och malda syrsor som blandas i allt från choklad och lakrits till bröd och korv. Hur lockande är det?

I stora delar av världen är insekter eftertraktad mat. Kokta, stekta och friterade insekter av olika slag är exotisk mat för oss, men i stora delar av världen är det mat med långa anor och stor efterfrågan. För ett par miljarder människor är larver, skalbaggar och gräshoppor en alldeles självklar del av den dagliga födan.

Så varför inte för oss också?

Under förra året blev det lite av en hype kring insekter som mat. Det sedan Finland gick in för en nytolkning av EU-förordningen om nya livsmedel vilket gör det tillåtet att sälja insekter som livsmedel. På butikshyllorna hittade man plötsligt nya produkter som innehöll syrsor.

De mest nyfikna och modiga köpte och smakade.

Faktum är att det finns efterfrågan på alternativ till kött, och det finns också exempel på att bra produkter kan slå igenom. Se bara på den finska veganska uppfinningen Härkis, som lanserades för några år sedan. På kort tid gick växtproteinet förbi flera köttprodukter.

I Strömfors var jordbrukaren Vesa-Matti Marjamäki snabb att haka på den nya trenden. Han bytte traditionellt lantbruk till en storskalig syrseodling i Schneider Electrics tidigare produktionsfastighet i Strömfors. Ännu för drygt ett halvt år sedan var Marjamäki entusiastisk och såg enbart möjligheter med syrsor som framtidens livsmedel.

Men förra veckan blev det klart att den dåliga lönsamheten tvingar Marjamäki att lägga ner det som skulle bli Europas största insektsodling.

Tiden för storskalig insektsproduktion är inte mogen. Företagarna borde kanske haft mer tålamod (och pengar) och väntat in en ökad efterfrågan. Om insekter är framtidens mat borde man också diskutera ekonomiskt stöd för alternativ livsmedelsproduktion.

Mycket talar för insektsmat. Av ett kilo foder får man ut 100 gram nötkött, 200 gram griskött, 400 gram kyckling och nästan 600 gram syrsa. Insekter äter dessutom billigare foder med en avsevärt mindre klimatpåverkan.

Men är det gott? Om produktutvecklingen kan skapa ett välsmakande och förmånligt livsmedel av insekter som verkligen kan ersätta köttprotein så kan det lyckas, också hos oss.

FN räknar med att jordens befolkning kommer att nå omkring 10 miljarder år 2050. Det betyder att matproduktionen nästan måste fördubblas från nuvarande nivåer, och det på en planet där vatten och jordbruksmark håller på att bli en bristvara.

Redan 2013 lyfte FN:s livsmedelsorgan, FAO, fram insekter som framtidens proteinkälla. Miljön, människors hälsa och försörjning skulle vinna på en utveckling av insektsindustrin, anser FAO.

Det är inte konstigt om många blir frustrerade och tycker att det känns svårt att göra de rätta matvalen. Även om individer genom sina val kan påverka, så dras de stora linjerna upp på helt andra nivåer.

Vi behöver inte alla bli veganer för att rädda världen, och uppfödning av köttdjur behöver inte i sig vara ett problem. Faktum är att djur som betar i hagmarker bidrar till den biologiska mångfalden och gör naturen bättre rustad för klimatförändringar.

Mat handlar verkligen om smakpreferenser, och attityder. Somliga rynkar på näsan åt fisk. Andra ser grönsaker som kaninföda. Det krävs med andra ord en hel del arbete för att få en majoritet av människorna i västländerna att godkänna insekter som riktig föda.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland