En konkret satsning på byarna

Stadsdirektör Kaleva går emot alla skolnätsutredningar och föreslår att inga skolor läggs ner.

Olavi Kaleva, stadsdirektör i Lovisa, överraskar ordentligt då han (ÖN 27.4) avslöjar att han föreslår att inga skolor i Lovisa stängs under de kommande tio åren.

Kalevas avslöjande är överraskande dels för att han går emot också den senaste utredningen som gjorts om skolnätet i Lovisa, dels för att det inte är helt typiskt för stadsdirektören att vara så tydlig i sitt budskap.

Efter sammanslagningen av Lovisa, Liljendal, Strömfors och Pernå år 2010 har fyra grundliga utredningar om skolorna i Lovisa gjorts och den senaste arbetsgruppen, som lämnade sitt förslag i januari, föreslog att sex skolor stängs. Stadsdirektören kommer nu att föreslå för stadsstyrelsen att skolnätet bevaras som det är i dag. Kaleva motiverar sitt förslag med att han tror att byskolorna kan öka Lovisas dragningskraft, genom att bibehålla byskolorna kan Lovisa bevisa att man är en byarnas stad och på det sättet locka eventuella nya invånare med livskvalitet.

Frågan många ställer sig nu är hur mycket alla utredningar om skolnätet har kostat Lovisa, i synnerhet om Kalevas förslag blir godkänt och utredningarna läggs i det som kallas för mapp Ö. Hundratusentals euro i reda pengar. Men, också tid som gått till spillo i ovisshet mellan byskolornas vara eller icke vara. Ovissheten har inte direkt lett till en massflykt från byarna i Lovisa, men den har definitivt inte bidragit till en större inflyttning.

Får stadsdirektörens förslag stöd och godkänns, så gäller det för Lovisa att inte gömma undan den här konkreta satsningen på en levande landsbygd. Konceptet "Byarnas stad" måste aktivt marknadsföras med just satsningen på det som ofta är avgörande för en levande by, välfungerande, små skolor. För många nyinflyttare är skolan på orten avgörande i valet av ny hemort och med nya barnfamiljer i närmiljön finns möjlighet också för annan verksamhet att både uppstå och blomstra.

Reaktionerna på Kalevas förslag är positiva. Många invånare på landsbygden tackar Kaleva för förslaget och kan i och med det också känna viss stolthet över att deras kamp för de mindre skolorna inte gått obemärkt förbi.

Det finns ändå en risk att Kalevas förslag stöter på patrull. I stället för en ny finsk skola i Forsby, intill den svenska skolan, föreslår han en grundlig renovering av Koskenkylän koulu. Då Kaleva samtidigt föreslår en ny svensk högstadieskola på sin nuvarande plats finns risken för att det här blir en språkfråga.

På ledarplats i Loviisan Sanomat (29.4) kallas stadsdirektörens förslag för "manna för byskolorna och svenskspråkiga i centrum" och visst är invånarna i Forsby besvikna. Forsby är ett område som vuxit under de senaste åren och då Kaleva föreslår att Koskenkylän koulu ska renoveras i stället för att bygga en ny skola hotar många med att flytta bort från byn, "någonstans där man får valuta för pengarna och samma service som alla andra får för skattemedlen".

Argumenten låter bekanta. Precis samma ord och motiveringar har aktiva i fråga om de andra indragningshotade skolorna använt. Men, aktiva bakom byskolorna poängterar att de till varje pris försökt undvika en tvist om just språket.

Man får hoppas att en kamp mellan det svenska och det finska inte sätter käppar i hjulet för Kalevas förslag. Dels för att de utmanande frågorna inom utbildningen i Lovisa redan i dag är så många, dels för att beslutet att faktiskt satsa på landsbygden kan ha en mycket positiv effekt.

Att förslaget fredar skolsituationen i Lovisa för en lång tid framöver behöver inte betyda att en ny skola i Forsby kan byggas först om tio år. Det är alltid lättare att flytta en pjäs än att bygga hela spelplanen på nytt.

Micaela Röman Chefredaktör Östnyland till augusti 2016

Mer läsning