En hjärthjälte kör runt i Lovisa

Den ena av landets totalt två mobila defibrillatorer finns i Mats Masse Erikssons taxibil. Nu väntar man på en lösning på tolkningen av dataskyddsreglerna.

Det finns i dag rätt så många hjärtstartare, defibrillatorer, på allmänna platser, i butiker, på servicestationer, i apotek och i skolor. Problemet är att det är svårt att ha fullständig koll på var den närmaste defibrillatorn finns och att de första fem minuterna är de avgörande när en människa drabbas av hjärtstillestånd.

Det finns metoder att avhjälpa problemen, en metod kunde vara att köra i gång det så kallade Sydänsankarit-projektet, som ännu inte har något svenskt namn. Projektet som leds av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Räddningsbranschens centralförbund och Röda Korset, har redan tre-fyra år på nacken, men den nya dataskyddsförordningen förhindrar ett förverkligande.

– Tanken är att nödcentralerna ska ha tillgång till en digital karta som visar var alla defibrillatorer finns. Där finns då också de mobila defibrillatorerna som förhoppningsvis snart blir mycket fler än två. Då behöver man inte i alla situationer vänta på ambulans för att få hjälp.

Det säger Ari-Pekka Aarnio, tidigare akutvårdare som numera jobbar som utbildare för Suomen ammattiliikenneakatemia.

"Mitt sätt att hjälpa till"

Det var när Mats Masse Eriksson tog en kurs i första hjälpen för yrkeschaufförer som han först kom i kontakt med Sydänsankari-projektet.

– Det var på en kaffepaus som Aarnio berättade mer om projektet och jag blev genast intresserad, säger Eriksson. Jag har alltid gillat frivillig brandkårsverksamhet men inte kunnat delta på grund av mina växlande arbetstider.

ENKLA DIREKTIV. Defibrillatorn ger klara och rediga order, som bilder och genom intalade meddelanden under användning. Bild: Kristoffer Åberg

– Jag bestämde mig för att köpa en egen defibrillator som jag har med mig i bilen. Det är mitt sätt att hjälpa till, om det behövs.

Landets första mobila defibrillator finns i taxiinspektörens bil i Helsingfors, den andra i Erikssons bil som har Forsby i Lovisa som hemort.

– Jag hoppas att allt fler yrkesförare skulle följa exemplet, säger Aarnio. De rör sig ofta på platser där det finns gott om folk och därför större risk att någon drabbas av hjärtproblem. Dessutom är de flesta yrkesförare bra på återupplivning.

Kanske medborgarinitiativ

Dataskyddsförordningen, eller den finska tolkningen av förordningen, gör det svårt att köra i gång Sydänsankari-projektet.

– Det förutsätter att nödcentralen kan ge ut de drabbades adresser och det kan våra nödcentralen inte göra i dag, säger Aarnio. I till exempel Danmark fungerar det här bra. Där har man också mycket bättre kontroll på var defibrillatorerna finns, alla känner till exempel till att varje Seven Eleven-affär har en egen defibrillator.

– Det som nu skulle krävas är till exempel ett medborgarinitiativ för att få ett undantag till dataskyddsförordningen. Man borde få ge ut adressuppgifter om det kan rädda liv.

Om någon blir akut sjuk på ett flygplan eller på ett fartyg brukar man via högtalare efterlysa vårdpersonal som kan hjälpa till med till exempel återupplivning. Aarnio vill jämställa det förfarandet med en akut insats för att snabbt få en defibrillator på plats vid behov.

HNS rekommenderar

Masse Erikssons defibrillator är av bästa märke.

– HNS har testat många hjärtstartare och rekommenderar Zoll som är unik när det gäller användarvänlighet, säger Aarnio.

– Jag brukar börja mina lektioner med att dela ut en Zoll och be kursdeltagarna att starta och använda den. Det slår aldrig fel. Alla klarar av att starta maskinen, att koppla fast den i patienten och sedan följa maskinens direktiv.

SKYLTEN. Den gröna skylten med korset och ett hjärta visar att här finns det en defibrillator. Bild: Kristoffer Åberg

När patienten ska få hjärtmassage kontrollerar maskinen att trycket blir lagom hårt och den anger den rätta takten.

Maskinen talar finska, men också den som inte förstår språket kan genom bilder och signaler förstå direktiven.

– Det enda som kan gå fel är om hjälparen på något sätt nuddar vid patienten när maskinen ger en stöt, säger Aarnio. Det är inte farligt, men känns ungefär som en stöt från ett elstängsel.

Också unga drabbas

Det blir allt vanligare med hjärtstillestånd, och utvecklingen är oroande.

– Allt oftare är det unga människor som drabbas, säger Aarnio. Det är svårt att veta vad det beror på men för några månader sedan kom en forskningsrapport som pekade på att energidrycker kunde vara en delorsak.

– Forskning visar också att hjärtproblemen oftast slår till mellan klockan 7 och klockan 13, alltså på arbetstid. På litet större arbetsplatser lönar det sig att ha en egen defibrillator. Många skolor har redan egna defibrillatorer.

Hjärtat upphör att slå

Varje dag i Europa blir 1 000 personer utan professionell vård för hjärtstillestånd.

Inom Nylands och Helsingfors sjukvårdsdistrikt har man räknat ut att Sydänsankari-projektet kunde rädda 400 nylänningar till livet varje år.

I Danmark finns det cirka 14 000 defibrillatorer.

För ett år sedan uppskattade man att det finns 3 000 defibrillatorer i Finland.