En härva av sällan skådat slag

Bild:

Skolproblemen i Lovisa kräver ett krafttag för att lösas. Samtidigt har de senaste åtgärderna sannolikt tagits emot positivt.

Lovisa stad står inför ett väldigt komplicerat – och sannolikt dyrt – dilemma. Nyligen träffades stadsstyrelsen på ett extraordinärt möte för att diskutera problemen med inomhusluften i Harjurinteen koulu, en byggnad som fått svåra problem med inomhusluften trots att den är ny.

Mötet ledde till slutsatsen att problemen är tillräckligt stora för att motivera beslutet att flytta elever och personal till andra lokaler, helst redan före sommarlovat. Ungefär hundra av skolans elever har redan tidigare flyttat till Valkon koulu och till Hamnhuset, medan de nya åtgärderna gäller cirka 115 elever. Ett knepigt dilemma är bristen på ersättande lokaler.

Det är nästan förbluffande att en så ny byggnad får så stora problem, och det är sannolikt unikt i Finland att en ny skolbyggnad töms så här. Lika oroväckande är att man av allt att döma har tolkat ansvarsfördelningen på lite olika sätt inom Lovisa stad och byggföretaget Skanska. När ÖN i januari talade med stadsdirektör Jan D. Oker-Blom om att staden anlitat en utomstående jurist för att granska ansvarsfördelningen – alltså i praktiken vem som betalar – var budet att det inte är fråga om något gräl (24.1). Oker-Blom poängterade då att man inte har några meningsskiljaktigheter med Skanska "i nuläget".

Det var i januari, och inget tyder på att saken skulle vara tydligare i dag. Frågan är också om de olika tolkningarna om vem som ska betala leder till en utdragen process att åtgärda problemen.

Hela härvan har rullat på som en långsam tsunami, där staden i månader försökt lugna föräldrar och personal med undersökningar, ventilationsinställningar och informationsmöten. Ingen lät sig lugnas, och nu blir åtgärderna dramatiska.

Skolfrågetecknen tar inte slut där. Just nu står Lovisa stad inför en av de största investeringarna på länge när det är dags att välja entreprenörer för det nya svenska högstadiet och renoveringen av gymnasiet (som tillsammans kallas svenska skolcentret) och den nya skolan i Forsby. Här handlar det om investeringar på totalt 16,3 miljoner euro, alltså klart mer än de åtta miljoner man lade ner på det nya finska skolcentret.

Det intressanta är att man valde entreprenörer på tekniska nämndens möte på onsdagen, men lät bli att nämna saken i föredragningslistan – vilket betyder att bara den som råkade fråga om saken kunde veta att processen skulle komma i gång. Det var något som vi råkade göra här på ÖN, och då fick veta att kostnaderna kommer att överskridas klart. Enligt det nuvarande förslaget landar man på 17,6 miljoner euro. Orsaken är delvis att man vill att man vill ha tak över nybyggena för att undvika framtida fuktproblem.

Snart är det upp till styrelsen och fullmäktige att ta ställning till huruvida skolprojekten får kosta 1,3 miljoner mer än beräknat.

Summerat är det ingen liten härva staden står inför. Dels har man en splitterny skolbyggnad som är så dålig att man tvingats tömma den. Dels har man ett investeringsprogram för skolor som är klart dyrare än beräknat – och vars inledande val av entreprenörer aldrig lyftes upp i några listor innan det första beslutet redan var fattat. Må vara att orsaken beror på att förhandlingarna pågick ända till sista stund inför mötet.

Trots den allvarliga situationen är många säkert nöjda över att staden nu, efter ett öppet brev till stadens ledning, tar problemen i finska skolcentret på allvar. Det goda är också att man väljer att bygga nya skolor under tak. Åtgärderna upplevs säkert av de flesta som steg i helt rätt riktning.

Max Nyberg Reporter