En dag med kvinnan i fokus

Länge har den varit planerad, men på lördagen blev invandrarkvinnodagen äntligen verklighet. På programmet stod bland annat information om hälsa och jämställdhet samt möjlighet till samvaro och nätverkande.

Vid halv tiotiden, när programmet enligt tidtabellen ska börja, är det ännu ganska glest på Haaga-Helia. Marianne Green, sekreterare på arrangörsföreningen Multicultural Association of Porvoo är ändå inte orolig.

– Hit kommer kvinnor från fem sex olika nationaliteter och i en del av länderna har man en lite annorlunda syn på tiden än till exempel finländarna som oftast är på plats på pricken när något evenemang ska börja.

Nya deltagare anländer i en ojämn ström och under tiden hinner Amani Abdelkhalig, en av initiativtagarna till evenemanget, berätta om vilka utmaningar invandrarkvinnor kan möta på vägen att bli integrerade i det finländska samhället. Själv är hon från Sudan och har bott elva år i Finland.

– Jag har i åratal talat om att en sådan här dag med fokus på kvinnornas hälsa och sociala jämlikhet borde ordnas så jag är glad att den nu blir av. I åtta år har jag jobbat inom stadens invandrarservice så jag har haft möjligheten att följa med många invandrare. Det två viktigaste sakerna jag har lärt mig är att språket är nyckeln till en lyckad integration och att man inte kan bli integrerad om man inte förstår hur samhället fungerar.

En annan viktig sak är enligt Abdelkhalig att invandrarna själva borde få vara delaktiga då integrationsplanerna ritas upp.

– Ofta sitter det experter på rad och säger hur integrationen borde gå till men det skulle fungera bättre om invandrarna och myndigheterna kunde sätta sig vid samma bord och diskutera sig fram som jämställda parter.

Kortsiktigt sparande

Marianne Green tar lyra på frågan om språkutbildning och säger att de senaste vändningarna på den här fronten väcker oro.

– Man har skurit ner i finansieringen av språkutbildningen på Edupoli vilket leder till att det ordnas färre lektioner. I stället får invandrarna en tjock bunt med hemuppgifter som de inte har någon möjlighet att klara av. Det har jag sett i den familj jag stöder. Jag förstår ju att man vill spara pengar men om invandrarna inte ges möjligheten att lära sig landets språk så skjuter man bara problemen framför sig.

Om själva evenemanget säger Green att det passar utmärkt att ordna en invandrarkvinnodag samma vecka som internationella kvinnodagen men att det så klart skulle vara bra att få med invandrarmännen också.

– Men många muslimska kvinnor tycker det är otänkbart att tala om till exempel mammografi om en man är med i rummet. Tanken är förstås att invandrarna så småningom ska omfatta den finländska kulturen men eftersom evenemanget nu ordnas för första gången ville vi tillmötesgå det här önskemålet. Man måste också minnas att en sådan här dag inte räcker till och det finns behov av likande evenemang för män också.

Olika syn på hälsa

Medan vi går upp till tredje våningen där programmet ska börja på allvar berättar Jacuelin Utujije Habiyakare, även hon en initiativtagare till invandrarkvinnornas dag, om hur det kom sig att hon blev integrerad på svenska.

– När jag flyttade till Finland jobbade jag först på odlingarna i Närpes och där lärde jag mig svenska. Sedan bodde jag tio år i Åbo där jag studerade till farmaceut vid Åbo Akademi.

Liksom Abdelkhalig och Green säger Utujije Habiyakare att det är språkkunskaperna som öppnar dörrarna till ett nytt samhälle.

– Språket är nyckeln, om man inte kan språket förstår man heller inte hur till exempel hälsovården fungerar. I många av länderna där kvinnorna kommer ifrån ser hälsovårdssystemet och synen på hälsa helt annorlunda ut.

Hon tillägger ändå att vid sidan av de stora frågorna som språk, hälsa och jämställdhet är även andra aktiviteter viktiga. Som till exempel trädgårdsskötsel som också ingår som en programpunkt under kvinnornas dag.

– Trädgårdsodling kan ha en terapeutisk funktion. För många kan odlingen vara en positiv påminnelse om vad de brukade göra i sina hemländer och odlingen erbjuder också en möjlighet att göra något tillsammans.

"Ett jämställt land"

I föreläsningssalen på tredje våningen är det Marianne Green som hälsar kvinnorna välkomna med hjälp av Amani Abdelkhalig och praktikanten Alissar Mouselli som fungerar som tolkar. Deltagarna blir indelade i tre grupper som ska cirkulera bland de olika föreläsningssalarna men först bjuder riksdagsledamoten och ordföranden i Borgåfullmäktige Mikaela Nylander på ett välkomsttal.

– Glad kvinnodag till er alla. Det är ett nöje att få tala till er här i dag.

Hon frågar hur kvinnorna trivts i Borgå och om Borgåborna varit snälla. Hon får många jakande gester till svar.

– Det här är en bra möjlighet att på ett människonära sätt få ut information om hur samhället fungerar. Finland är ett av världens mest jämställda länder. Vi satsar på kvinnorna och deras rättigheter. Därför är det viktigt att ni som kvinnor känner till hur hälso- och utbildningssystemet fungerar.

Nylander, som håller talet på finska, påminner om att språkkunskaper möjliggör en hundraprocentig integration och använder sig själv som exempel.

– När jag började i skolan kunde jag knappt någon finska men jag lärde mig och det gör ni också.

Abdelkhalig översätter när en av kvinnorna säger att hon knappast lär sig så bra finska som Nylander. Hon är ändå uppmuntrande.

Don't worry, ni lär er nog.

Nylander går kort in på socialvården och kommunalvalet där ledamöter väljs till fullmäktige men hon märker snabbt att de här begreppen inte är så klara för alla.

Nylander förklarar att socialvården till exempel kan handla om att man får stöd om man har problem inom familjen och att fullmäktige fattar beslut om hur staden fungerar och vilka tjänster som erbjuds.

Då tar en av kvinnorna upp frågan om familjeåterföreningar och påminner om att många av deltagarna fortfarande har sina barn eller män kvar i de tidigare hemländerna. Nylander håller med om att frågan är viktig men säger att den inte kan avgöras på lokal nivå.

Innan kvinnorna skingras för att ta del av diskussionerna och verkstäderna vill Nylander ännu ta initiativ till ett kvinnonätverk hon hoppas ska bli verklighet efter kommunalvalet.

– Ännu vet man ju inte vem som blir invald men gruppen kunde samlas under informella former för att diskutera viktiga gemensamma angelägenheter. Jag hoppas att åtminstone en deltagare från alla partier kan delta och att gruppen inte ska handla om partipolitik.

FAKTA

Invandrarkvinnodagen

Arrangörer var föreningen Multicultural Association of Porvoo, Borgå svenska kvinnoförbund och Borgå svenska marthadistrikt.

Dagen ordnades på Haaga-Helias campus i Borgå och studeranden från Event Management-kursen deltog i de praktiska arrangemangen.

Medverkande var bland andra riksdagsledamot Mikaela Nylander, hälsovårdaren Birgitta Bergman, tandläkare Anna Munck, jurist Isabel Schmidt Lopez, lifecoachen Kielo-Maria Pekkalin, dans- och språkpedagog Pia Kiviaho-Kallio och skattyogainstruktören Anu Saari–Gomez.

Under dagen ordnades också verkstäder i trädgårdsskötsel och koloniträdgärdsodling under Helena Pylkkös ledning.