En busstur kan vara dagens höjdpunkt

Diskussionen i bussen går från mögelskolor via älgflugor och äppelskörden till rönnbär och vad det innebär att det finns så rikligt av de sura bären i år. Seniorturerna går dit seniorerna vill och alla får komma med.

Alma Heiskanen har väntat på att Passeli-bussen ska rulla upp framför hennes seniorboende i Johannisberg. Hon behöver lite hjälp av busschauffören Oscar Gustafsson för att ta sig in i bussen och spänna fast bältet, rollatorn får bli kvar i väntan på att hon kommer tillbaka. Alma Heiskanen är den första att stiga på bussen under en av onsdagsturerna för stadens äldre.

– Hur har du haft det under den senaste veckan, Alma? undrar Petra Bärlund-Hämäläinen som koordinerar frivilligarbetet i staden och som fungerar som reseledare under bussfärderna.

Hon får fråga två gånger innan Alma svarar.

– Jag hör nog bra, men ibland vill jag inte höra, säger hon med glimten i ögat.

Sedan berättar hon att hon ägnat tiden åt att färglägga bilder, och med att vänta på veckans bussresa.

– Det här är det bästa programmet som kan finnas, säger hon.

DISKUSSION. Petra Bärlund-Hämäläinen hinner med en pratstund med var och en i takt med att de stiger på bussen. Alma Heiskanen var först ombord. Bild: Annika Carlsson

Reseledare

Varje onsdag får äldre som bor på landet åka på bussutfärd. Bussturerna för seniorer ordnades första gången i våras. Då var det hemvårdens klienter i Hindhår och Kullo som erbjöds turerna. Nu finns finansiering för att låta också äldre som bor i andra delar av Borgå delta. Varje geografiskt område får fyra turer, för att alla ska ha en möjlighet att åka med.

– De äldre som bor i centrum har lättare att ta sig till aktiviteter som ordnas och att komma bort hemifrån en stund. Vi ville erbjuda dem som bor på landet en möjlighet att komma ut lite, säger Petra Bärlund-Hämäläinen.

För varje busstur har Bärlund-Hämäläinen en plan för hur rutten ska gå, men den reviderar hon gärna om passagerarna har något önskemål om vart de vill åka.

RUNDTUR. Vart turen går bestämt utifrån vart deltagarna vill åka. Bild: Annika Carlsson

– I dag ska vi se Majberget, det var en som ville det. Veckan innan var vi på Hermansö, säger hon.

Många äldre får hjälp av sina anhöriga med besök i bank och butik, men vill inte besvära med en åktur bara för nöjes skull.

– Det kan vara utmanande med logistiken om man bor på landet. Det ska vara så låg tröskel för alla att komma med på seniorturerna, därför hämtar vi de äldre hemma och lämnar av dem igen efter turen.

Får vara tyst

Bussen fortsätter via Svartså ut mot Emsalö för att hämta de som anmält sig till dagens tur. Färden går förbi avtaget till Dansholmen där Toivo Järviluoma har dansat som yngre och vidare mot bron.

– Det ligger en hel del pengar förtöjda där, konstaterar Alma Heiskanen om båtarna vid bryggan när bussen kör förbi Kuggen.

När tre damer, som alla bor längs samma väg, på Emsalö stigit på blir det fart på samtalet i bussen igen. Vädret och mörkret under hösten är aktuellt. Och älgflugor.

– Man behöver inte mer än stiga ut genom dörren så är älgflugorna på en, säger Gunvor Uddström.

– Jag hade en bakom örat fast jag inte hade varit ute på några dagar. Den körde jag över med rollatorn, säger Ann-Mari.

Bussen åker förbi butiken på Emsalö. Både Ann-Mari och Birgitta Uddström har gått i skola på Emsalö, och då låg skolan där butiken finns i dag.

– När jag började småskolan var huset alldeles nybyggt. Det var 1938, säger Ann-Mari.

Samtalsämnena går från det ena till det andra, ibland på svenska och ibland på finska. De flesta av passagerarna deltar i någon del av samtalet, någon väljer att sitta tyst och lyssna.

– Det är det som är så bra med att åka buss. Man behöver inte umgås, det går bra att sitta stilla och tyst om man vill, säger Bärlund-Hämäläinen.

Barnasång

Leevi Kalavainen bor alldeles intill ett ståtligt rönnbärsträd som liksom de flesta av sina artfränder bågnar av bär i år.

– Det finns mycket rönnbär, men betyder det att det blir mycket snö eller ingen alls? Det finns talesätt för bådadera, säger någon i bussen.

– Vi får väl vänta och se hur det blir, svarar Ann-Mari.

Petra Bärlund-Hämäläinen går in efter Leevi som storligen uppskattar att bli upplockad alldeles vid dörren.

– De behandlar mig som om jag skulle vara gammal, och jag är ju bara 90, säger han, och småler.

Det är hans vanliga replik när han stiger på bussen.

Rutten går från Emsalö till Tolkis, och efter att de sista passagerarna stigit på bussen styr Oscar Gustafsson mot Tolkis skolas och Tolkkisten koulus baracker. Eleverna har övat in några sånger att glädja seniorerna med, och det är ett programnummer som uppskattas.

– Vi brukar engagera en skola eller ett daghem längs rutten för att sjunga för oss, säger Bärlund-Hämäläinen.

RESELEDARE. Petra Bärlund-Hämäläinen fungerar som reseledare under bussturerna. Bild: Annika Carlsson

Kossor

Leevi Kalavainen föddes på en ö i Ladoga. Han kom till Pernå i slutet av 1940-talet och har jobbat som bonde hela sitt liv. När bussen kör förbi höglandskorna som betar på strandängen skiner han upp.

– Vi hade kor, både mjölkkor och biffboskap, säger han och ger sig in i en beskrivning av hur det var att vara bonde i mitten av förra seklet.

Det finns ännu många tomma tomter på Majberget, men servicehuset är klart och alla fyra avdelningar är fullsatta. Intill har det nya daghemmet vuxit upp. Utsikten över havet från toppen av berget är en syn, serpentinvägen en upplevelse.

Efter en sväng via Vipsippsbågen och de nya husen där styr Gustafsson mot Alma Heiskanens adress för att släppa av henne, och sedan kör han hem de andra passagerarna.

Tour de Porvoo – Borgå

För hemvårdens klienter i Borgå. Resan tar omkring två timmar och är avgiftsfri för passagerarna.

Åkturerna inleddes onsdagen den 30 augusti och ordnas varje onsdag fram till december.

Ett samarbete mellan stadens olika sektorer, med finns en trafikidkare, områdets skolor och föreningar samt evangeliskt lutherska församlingen.

Tour de Porvoo – Borgå är en del av programmet för jubileumsåret Finland 100.

Verksamheten koordineras av stadens äldreomsorg.

I våras fick hemvårdsklienter från Hindhår och Kullo delta i åkturerna. Nu är det dags för övriga byar.

– Det här är ett lyckat koncept. Jag hoppas verkligen att seniorturerna kan bli ett permanent inslag i Borgå, säger Petra Bärlund-Hämäläinen.

Hennes medpassagerare verkar hålla med.

Bussresorna kan förverkligas tack vare Ulpu och Erkki Bäckmans kulturstiftelse. Stiftelsen har beviljat pengar till stadens äldreomsorg och en del av pengarna används till detta ändamål.