Elevantalet i klasserna måste få ett tak

Elevupptagningsområdet för varje skola borde begränsas på ett sätt som ser till att ingen av skolorna växer till en okontrollerat stor enhet.

I drömmarnas stad Borgå har vi en femteklass med 32 elever i Keskuskoulu och parallellklassen har inte mindre än 31 elever. Tänk på vardagen i ett klassrum med 32 elvaåringar. Ljud- och stressnivån stiger oundvikligt. Eleverna som är i behov av mer stöd och barn med invandrarbakgrund, som ännu har problem med språket, får vänta på läraren. En del barn skulle behöva mera stöd av en vuxen bara för att kunna koncentrera sig på sitt eget arbete. De kunniga eleverna som skulle behöva utmaningar i form av mera krävande uppgifter får vänta i onödan.

Lösningen i nuläget är att en speciallärare eller en skolhandledare hoppar in i klassrummet då och då. Antalet personer i klassen ökar då till hela 35. Klassrummen är inte planerade eller byggda för ett så stort antal människor: utrymmet och luften räcker inte till, vilket leder till att ingen mot slutet av timmen mår riktigt bra. 

Elevupptagningsområdet för varje skola borde begränsas på ett sätt som ser till att ingen av skolorna växer till en okontrollerat stor enhet. En annan faktor som ökar gruppstorlekarna är den så kallade skolshoppingen som betyder att en del familjer av en eller annan orsak vill placera sina barn i en skola som inte är barnets närskola. Skolorna som redan är fulla når sin bristningsgräns. Borgå stad borde ge mera resurser till de här "opopulära" skolorna vars elever tycks välja andra skolor. Med rätta insatser skulle närskolorna ses som lockande och förtroendeframkallande alternativ.

De finska skolorna ansvarar för integrationen av flykting- och invandrarbarn. I Borgå får det svenskspråkiga barnet fortfarande mera resurser i skolan än det finskspråkiga. Nedanstående fakta berättar inte om jämlikheten mellan de olika språkgrupperna. 

Kostnaderna för bildningen i budgeten för 2017: grundskola – finskspråkiga elever 9 095 och svenskspråkiga elever 9 558 euro per år. Gymnasiet – finskspråkiga elever 7 015 och svenskspråkiga elever 9 213 euro per år.

Efter grundskolan och gymnasiet har alltså den svenskspråkiga eleven fått 10 761 euro mera stöd för sin skolgång än den finskspråkiga.

Immigrantfamiljer blir tvungna att välja ett skolspråk åt sitt barn och för de flesta är språket finska vilket är förståeligt. Integrationen blir lättare då man behärskar majoritetsspråket. Integrationsfrämjande arbete i Borgå samt språkinlärningen på de språk man använder i Finland sker i de finskspråkiga skolorna. Det är extremt roligt att man får lära sig i ett klassrum där de olika språken och kulturerna möts.

Samtidigt är det ändå klart att immigrantbarnens behov av stöd är stort när det gäller språk och att lära sig den nya skolkulturen. Arbetet i en klass med elever som är i behov av mer stöd och med olika svårigheter på till exempel den språkliga kompetensen är långt ifrån lätt. Att hantera den här sortens utmaningar i lärandet tär på de finska skolornas och de finska skolelevernas resurser. 

Då man tar hänsyn till att integreringen sker i de finskspråkiga skolorna är differensen i understöd mellan den finskspråkiga och svenskspråkiga eleven ännu större. Vad baserar sig den här differensen i skolunderstöd på i dagens samhälle? Europa – och Borgå – har förändrats markant under se senaste åren. I stället för att fastna i gamla fotspår då det gäller minoritetsfrågor måste man kunna se den förändrade världsbilden i ett större sammanhang. Vi har i Borgå många invandrarbarn som verkligen behöver en satsning från vår sida i att erbjuda dem åtgärder som främjar integrationen i det finska samhället. 

Antalet elever i grupperna måste få ett tak. Antalet kunde vara 24 elever i årskurserna 1–2, 26 elever i årskurserna 3–6 och 24 elever i årskurserna 7–9. 

Elevintagningsområdena ska räknas rätt. Den så kallade skolshoppingen måste motarbetas. Tilläggsresurser ska beviljas skolor med elever med knappare socioekonomiska eller mångkulturella bakgrunder. 

För att jämlikhetsprincipen inom skolgången i Borgå har möjligheten att förverkligas måste man dela resurserna mellan de finska och de svenska skolorna på ett jämlikt sätt. I det mångkulturella Borgå som vi nu lever i är det förbryllande att de svenska skolorna får mer stöd och resurser samtidigt som de finska skolorna får klara av även integrationen av invandrare med knappare resurser.

Liisa Odiah Pauliina Impiö Borgå