Ekologiska värden på undantag i centralköket

Stadsfullmäktiges ordförande är beredd på en lång process för att centralköket i Borgå ska verka på ett sätt som motsvarar den politiska viljan i staden. De engångskärl som används i centralköket ger dubbelt så stort ekologiskt fotavtryck som rostfria formar.

Under den senaste veckan har en del av verksamheten vid centralköket, och vid affärsverket Borgå lokalservice, ifrågasatts av kunderna och av eventuella samarbetspartners.

Det handlar om affärsverkets lednings ovilja att alls diskutera erbjudandet om lokalt odlad potatis och det handlar om processerna vid centralköket som resulterar i att maten tillagas i plastiga engångskärl, något som också skolbarnen har reagerat på.

Plastkärlen bort - vi vill ha maten serverad i plåtkärl. Den åsikten kommer från Strömborgska skolan. Också i Kullo skola har man reagerat på engångskärlen.

Engångskärlen är inte i plast helt igenom. De formar där man i skolor och daghem gräddar och värmer maten från centralköket är gjorda av returpapp med plasthinna.

På onsdagen hade Finland redan konsumerat sin egen del av jordens resurser för det här året. I skolorna hör ekologisk fostran till läroplanen. Det är svårt för barnen, och också för lärarna, att acceptera engångskärl.

Det ekologiska fotavtrycket är två gånger större för engångskärl än om man använder rostfria formar att transportera och grädda maten i.

Åtta heltidsdiskare

Argumenten från affärsverket Borgå lokalservices sida är att engångskärl blir billigare och är ergonomiskt bättre för de anställda. En plastlåda väger bara några gram medan en rostfri form är tyngre.

En plastlåda är också mer hygienisk, garanterat ren, och kräver mindre lagringsutrymme.

LÄTT OCH HYGIENISKT. Däremot är engångsformarna som Johannes Lohi visar fram inte ett ekologiskt alternativ. Bild: Kristoffer Åberg

Det är ändå ekonomin som styr. Centralkökets Johannes Lohi förser ÖN med en ekonomisk jämförelse som legat som grund för affärsverkets beslut. Se faktaruta.

Här kan man bland annat se att engångskärlen kostar centralköket 155 000 euro per år i inköp.

Kostnaderna för att diska rostfria formar överraskar, eftersom arbetet ju i huvudsak sköts av diskmaskiner.

Enligt affärsverkets uträkningar behövs det åtta, (8), anställda för att diska de ungefär 500 matformar som dagligen används i centralköket. Kostnaderna för deras löner blir 233 000 euro på årsnivå.

LÄTTDISKAT. De här matformarna skulle inte vara svårdiskade, om de var av rostfritt stål. Nu är de engångsformar. Bild: Kristoffer Åberg

– Till exempel när vi serverar lasagne är formarna mycket svårdiskade, säger Lohi. De måste blötläggas i skolorna och daghemmen, diskas en första gång där i utdelningsköket och därefter diskas en gång till i centralköket.

Många oönskade effekter

Stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander hör till de beslutsfattare som från första början var skeptiskt inställda till centralköket.

– Men jag gav med mig när man försäkrade att köket kommer att fungera så rationellt att det blir inbesparingar. Då utgick jag från att man i stället kunde satsa på goda, lokala råvaror.

– Men centralköket bara fortsätter att överraska, nu senast med engångskärl. De oönskade effekterna har varit många.

GRANULAT FÖR SVÅRDISKAT. De kärl som är speciellt ingrodda kan diskas i en maskin tillsammans med plastgranulat. Bild: Kristoffer Åberg

Nylander frågar om den ekologiska totaleffekten av engångskärlen. Den är negativ, också enligt centralkökets egna uträkningar.

– Vi beslutsfattare måste fortsätta diskutera centralkökets verksamhet, kräva nya utredningar. Det här är en process som bara har börjat.

Potatisdiskussion

Nylander tog förra hösten initiativ till en fullmäktigemotion för mer närproducerat i den offentliga maten. Trettiosju fullmäktigeledamöter, av totalt 51, undertecknade motionen.

– Jag har fått informationen att det finns lokal potatis som centralköket kan använda, men att inget händer, säger Nylander. Därför är jag nu beredd att samla de båda parterna till en inofficiell diskussion.

De båda parterna är Borgå potatis verkställande direktör Roger Nyqvist och affärsverkets direktör Annika Malms-Tepponen.

– Jag undrar var problemet ligger, säger Nylander. Den politiska viljan är klar och jag har förstått att det rent praktiskt går att ordna med lokal potatis till centralköket.

– Jag vill vara med och lösa den här knuten.

Ekonomisk jämförelse, årskostnader

Rosfria formar kostar att förnya 59 675 euro, kartongförpackningar med plasthinna 115 817 euro.

Arbetslön för tvätt av de rostfria formarna, 8 årslöner, 233 740 euro.

Avfallsavgift för engångsformar 3 599 euro.

Totalkostnader per år för rostfria formar 332 574 euro och för engångsformar 161 492 euro.

Källa: affärsverket Borgå lokalservice