Ekologisk öken på Kokonudden

Bra att Henrik Jarolf i poetiska ordalag gjorde oss uppmärksamma på den skövling och det skogsraseri som ägt rum på Kokonudden (ÖN 13.4).

Jag cyklade dit och möttes av ett enormt knippe kärnfrisk granstock. På en stubbe räknade jag till långt över 100 årsringar – ett litet frö ungefär då Runeberg dog. Någon får ett fint golv av plankor från Nationalstadsparken.

Tallarna står vackert kvar, men vi har tjänstepersoner som hatar granar. Nu har man skapat en ekologisk öken och monokultur. Det kan se städat ut, men är knappast en förebild för miljötänkandet, i en tid då gammal skog är sällsynt. Har Borgå någon person som jobbar med hållbarhet, klimatmål, mångfald? Det frågtes blott, det gavs ej svar.

Jarolf nämnde att det kan ta generationsskiften innan 1800-talsmiljön återuppstår. Klimatförändringarna gör det osannolikt att vi någonsin skulle se "ny" gammelskog som man ännu kan se till exempel i Evois. Klottrandet är eländigt, men Borgå är värre.

Pontus Mattsson Borgå