Efterlyses: urbant rävgryt

Regissören Petteri Saario lämnar vildmarken i nya dokumentärserien Asfaltsdjungler. Nu riktar han filmkameran mot naturen som är oss närmast – den i städerna.

Naturdokumentären Asfaltsdjungler är ett led i det officiella firandet av Finlands hundraårsjubileum 2017 och serien är ett beställningsarbete från Rundradion. Idén om att filma stadsnatur är däremot inte ny: Petteri Saario har redan länge fascinerats av hur djur och växter anpassar sig till urbana förhållanden.

– Naturen som är viktigast för oss människor är den som finns där vi finns, det vill säga i städerna.

Utgångspunkten för serien ligger hundra år tillbaka i tiden. Då Finland blev självständigt 1917 bodde hela 84 procent av finländarna på landsbygden. Nu, hundra år senare, är förhållandet precis det motsatta och utvecklingen till ett samhälle med mestadels urbant fokus har varit den snabbaste i världen. Samtidigt har vår relation till naturen och vår uppfattning om naturens estetik genomgått en stor omvandling.

Naturen som är viktigast för oss människor är den som finns där vi finns, det vill säga i städerna

Inspelningarna av Asfaltsdjungler körde i gång i början av året och vid det här laget har man omkring tio timmar stadsnatur på band. Fokus ligger på åtta orter i Finland: Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Villmanstrand, Lahtis, Tavastehus och Helsingfors med omnejd. Ett självskrivet val för serien var också regissörens hemstad Borgå.

Stadsnaturen överraskar

– Avstånden är en utmaning för oss för om någon ringer in en intressant observation så måste vi agera direkt. Förra veckan fick vi till exempel ett bildtips från Drumsö där strandvattnet "kokade" av små snokar, och då gällde det att rycka ut snabbt, säger Petteri Saario.

Till en början kändes det konstigt att lämna vildmarken och filma i stadsmiljö, och regissören nästan våndades vid tanken på att tvingas "hålla till i städer i flera år". Några månader in i projektet har Saario fått smak för den urbana diversiteten.

– Det har visat sig vara riktigt roligt att filma i urbana miljöer. Stadsnaturen är egentligen mycket mångsidigare än i rurala områden där åkrar och skogar representerar monokulturer.

Hittills har filmteamet mött allt från sällsynta Hertonäs-azurmesar till knölsvanar, citykaniner, duvhökar, gråhägrar, hjortar och rävar – vilket är skojigt i sig – men mest överraskad har filmteamet varit av insikten om hur livskraftig och artrik naturen i våra städer är.

Det är inte vi utan ni som är experter på den natur som finns i er närmiljö.

Naturtips emottages

För att få ut det mesta av stadsnaturen hoppas man nu på tips från allmänheten.

– Det är inte vi utan ni som är experter på den natur som finns i er närmiljö, säger Petteri Saario.

Det behöver inte vara några hisnande naturobservationer som folk ringer in. Det kan var ett igelkottsbo eller ett ekorrbo, en grävling som ofta kommer på besök eller fasaner som frekventerar bostadsbolagets gård. Högt upp på önskelistan finns ett rävgryt i stadsmiljö, men också blommor som tränger sig igenom asfalten är intressanta.

Filmteamet, som också omfattar Tiina Saario, Antti Saario och Sari Orkomies, närmar sig stadsnaturen ur sex olika synvinklar. Genomgående söker man på ett intressant och till och med roligt sätt beskriva förhållandet mellan människorna och deras urbana närmiljö.

I den första delen av Asfaltsdjungler står naturen som hälsofrämjare i fokus.

– Det finns starkt forskningsbevis för att natur redan i små doser har mätbara effekter på hälsa och välbefinnande, säger Petteri Saario.

Gott och hälsosamt

Han talar om vikten av att det finns grönområden och parker i städer. Alltför kliniska asfaltsdjungler gynnar inte hälsan, ett slående exempel är att 26 procent av de finländska barnen lider av pollenallergier där bara 2 procent av barnen i ryska Karelen har motsvarande problem.

– Att vistas i naturen ökar motståndskraften och det bästa är att en tur i naturen också fungerar som profylax.

Det finns starkt forskningsbevis för att natur redan i små doser har mätbara effekter på hälsa och välbefinnande.

Seriens andra del går under temat urbana läckerheter. Här riktas kameran mot vilda örter och ätbara grässlag som det finns gott om i städerna, men också mot matproduktionen som i liten skala förekommer i urbana miljöer. Koloniträdgårdar är trendiga och folk odlar flitigt på små täppor på hemgården – det kunde uppmuntras i högre grad tycker Saario.

– Vi närmar oss matproduktionen i en vidare bemärkelse, trots allt är det bara en dryg promille av all mat som produceras i städerna. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande andel var 90 procent under det senaste kriget.

Det susar i staden heter det tredje avsnittet i serien Asfaltsdjungler och här ligger fokus på arter som på olika sätt drar nytta av stadsmiljön. Då sparven försvunnit nästan helt har staren i gengäld tagit över. Det, liksom vintermatningen av småfåglar, har i sin tur har lockat större rovfåglar som duvhökar, uvar och ugglor till städerna. På Gammelstadsviken i Helsingfors har man till och med påträffat havsörnar.

Gröna oaser

Människans och naturens eviga kretslopp skildras å sin sida i avsnittet där städernas begravningsplatser är i blickfånget. De bildar lugna och gröna oaser i annars urbana miljöer.

Även den som inte är trädkramare drar till exempel nytta av grönområden och av träd som kantar gatorna.

– Jag är en stor kyrkogårdsfantast och gör ofta utflykter till begravningsplatsen i Borgå. Här finns en massa gamla träd som befolkas av olika slags bohålsbyggare. Vid Eugen Schaumans grav har till exempel en svartvit flugsnappare byggt bo, och dessutom trivs fladdermössen här vid alla tider på dygnet.

Det går inte att leka sönder naturen är ett ämne som man också fokuserar på i Asfaltsdjungler. Det ligger en enorm nytta i naturen som triggare av fysisk aktivitet – inte minst på grund av att man ofta går på tur i naturen tillsammans med någon annan. Redan en halv timme i naturen ger mätbara effekter på hälsan.

– Det intressanta är att det inte har någon betydelse vad vi själva tycker om naturen. Även den som inte är trädkramare drar till exempel nytta av grönområden och av träd som kantar gatorna.

Fakta

Asfaltsdjungler

Borgåbaserade regissörens Petteri Saarios serie om Finlands stadsnatur, på finska Asvalttidviidakot, omfattar sex delar om 30 minuter per avsnitt.

Delarna heter på svenska ungefär Natur på recept, Läcker stad, De susar i staden, Dödens och livets lundar, Det går inte att leka slut på naturen och Vårdat ovårdad.

Visas i TV 1 i november-december 2017.

Mera information hittas på Facebook.com/asvalttiviidakot.

Urbana naturtips tas emot av sari.orkomies@wildfin.com.

Samtidigt finns det ett starkt tryck på att minska på städernas gröna yta för att i stället få plats för flera byggnader. Det leder över till seriens sista del där man närmar sig stadsnaturen ur ekonomisk synvinkel; varje euro som satsas på stadsnaturen är samtidigt en satsning på folkhälsan och kommer i retur som en klar besparing på sjukvårdskostnader.

Petteri Saarios påpekar också att det är till fördel att folk som bor i städerna, och de som sköter om de allmänna grönområdena inte vårdar växtligheten i överdrivna mått.

– Stadsnaturen får vara vacker men gärna också lite vild.