Räddningsdirektören: "Avtalsbrandkårerna spelar en otroligt viktig roll"

Räddningsverket i Östra Nyland har kommit med ytterligare statistik om fjolåret: Nu lyfts avtalsbrandkårernas insats fram.

Räddningsverket har kommit ut med mera statistik om fjolåret. De frivilliga brandkårernas viktiga roll lyftes fram.

ÖN:s artikel i tisdagens tidning som redovisade för räddningsverkets statistik under fjolåret väckte uppmärksamhet bland representanter för de frivilliga brandkårerna. I statistiken som räddningsverket gav ut i ett pressmeddelande framkom endast antalet gånger som de frivilliga brandkårerna blivit larmade till depåberedskap.

Depåberedskap handlar om att en frivilliga brandkår sätts i beredskap på grund av att räddningsverkets heltidsenhet till exempel befinner sig på ett långvarigt uppdrag. Enheter i depåberedskap ska kunna rycka ut genast vid behov.

– De frivilliga brandkårerna fyller en väldigt viktig roll och är berättigade att få det synliggjort, säger Peter Johansson, räddningsdirektör vid räddningsverket i Östra Nyland.

På fredagseftermiddagen kom räddningsverket ut med ytterligare statistik som ger mera kött på benen och synliggör avtalsbrandkårernas roll:

Central roll

Räddningsverkets årsstatistik 2021 avslöjar hur viktiga de halvordinarie brandkårerna och avtalsbrandkårerna är för räddningsverksamheten. På glesbygden har den frivilliga verksamheten en särskilt stor roll.

Halvordinarie och avtalsbrandkårer i regionen kallades på uppdrag 1308 gånger under 2021.

Antalet alarm för halvordinarie och avtalsbrandkårer inom de vanligaste uppdragsklasserna:

Första respons: 244.

Granskning av brandalarm (förmedlat av nödcentralen): 180.

Trafikolyckor: 129.

Terrängbränder: 126.

Byggnadsbränder: 115.

Siffrorna beskriver antalet larm, inte antalet uppdrag.

Räddningsverket i Östra Nyland har tre brandstationer som bemannas av ordinarie personal. Stationerna finns i Borgå, Lovisa och Sibbo. I de övriga kommunerna sköter halvordinarie brandmän samt avtalsbrandkårer en stor del av räddningsväsendets uppdrag.

Vid stora uppdrag har avtalsbrandkårerna en viktig roll också i städerna.

Vikten av halvordinarie och avtalsbrandkårer

Statistiken för byggnadsbränder i östra Nyland 2021 åskådliggör de halvordinarie brandkårernas och avtalsbrandkårernas centrala roll. I fjol larmades räddningsverket till cirka 40 byggnadsbränder.

Medianen för räddningsverkets insatstid för byggnadsbränder i fjol var 13 minuter 47 sekunder. Insatstiden räknas från tiden då en enhet larmas till ett uppdrag till tiden då enheten anländer till olycksplatsen.

Utan halvordinarie och avtalsbrandkårer skulle insatstidens median för dessa uppdrag ha varit cirka tre minuter längre, 16 minuter 39 sekunder. I Lappträsk skulle insatstiden ha vuxit mest: mediantiden skulle ha varit 25 minuter.

Vid ungefär varannan byggnadsbrand inom räddningsverkets verksamhetsområde var den första enheten på plats från en halvordinarie brandkår eller avtalsbrandkår. På glesbygden var det ännu vanligare: Vid alla utom två byggnadsbränder i Askola, Pukkila och Lappträsk var halvordinarie eller frivilliga krafter på plats till först. I Mörskom inträffade inga byggnadsbränder 2021.

Jämförelsevis var ordinarie enheter först på plats vid två tredjedelar av byggnadsbränder i tätt bebyggda Borgå. Vid två byggnadsbränder var den första enheten från ett annat område: i Pukkila (Mäntsälä) och i Lovisa (Elimä).

Enheter från halvordinarie brandkårer och avtalsbrandkårer deltog i över 90 procent av byggnadsbränderna i fjol. Under hela fjolåret sköttes endast tre små bränder enbart av ordinarie enheter i Borgå.

– "Den här statistiken visar tydligt att halvordinarie kårer och avtalskårer spelar en väldigt viktig roll", säger Johansson i pressmeddelandet.

Korta avstånd avtalsbrandkårernas trumfkort

Trots att avtalsbrandkårernas utryckningstid är längre än de ordinarie enheternas förkortas deras insatstid tack vare brandstationernas läge, särskilt på glesbygden. Körtiden till olyckor inom det egna området är kortare än för ordinarie enheter som startar på längre avstånd.

Depåberedskap är en av avtalsbrandkårernas viktigaste roller. Om en ordinarie enhet är på ett långvarigt uppdrag kan avtalsbrandkårerna larmas till beredskap på sin station. Då kompletterar de den omedelbara beredskapen på området.

Utmaningar

Riksomfattande undersökningar visar att till avtalsbrandkårernas utmaningar hör bland annat förändringar i områdets och befolkningens uppbyggnad, bristen på brandkårister samt kraven på kunnande och kondition.

– "De här utmaningarna är verklighet även i östra Nyland. De beslut vi fattar idag på lokalt, regionalt och nationellt plan avgör hurudan funktionsförmåga avtalsbrandkårerna och hela räddningsväsendet har i framtiden", säger Peter Johansson.