Drömmen om ett barn blev sann

Sonja Karnell hade hela sitt liv drömt om en stor familj. Som vuxen fick hon sorgebeskedet att hon inte kan få biologiska barn. Ett liv utan barn var inget alternativ och tack vare adoption får hon i år fira sin femte mors dag.

Sonja Karnell bor i Borgå tillsammans med sambon Ari Appelgren. Med i hushållet bor också nioåriga sonen Yuvraj. Ett barn var absolut ingen självklarhet för henne trots att hon alltid drömt om att få titulera sig som mamma.

– Barnlösheten var mycket jobbig. Jag gick länge i terapi och fick fundera vad jag egentligen ville av mitt liv. Jag funderade flera gånger på att adoptera. Men så hade jag en god manlig vän som sa att jag kommer ångra mig resten av livet om jag inte försöker få adoptera.

Karnell fick fort erfara att en adoption inte är någon enkel process, särskilt som ensamsökande förälder. I ett och ett halvt år köade hon för att över huvud taget komma till adoptionsrådgivningen. Hon fick slutligen regelbundet börja träffa en socialarbetare som i flera omgångar utvärderade henne som förälder och tillsammans gick de igenom olika aspekter kring att adoptera ensam. År 2009 på hösten var processen äntligen klar och Karnell fick sitt efterlängtade adoptionslov. Samtidigt blev relationen med hennes manliga vän allt starkare och de började sällskapa. Den manliga vännen var Ari Appelgren som hon i dag bor tillsammans med.

– Eftersom vi inte var gifta kunde Ari inte aktivt ta del av adoptionsprocessen men han fanns hela tiden där, säger Karnell.

Rädsla inför första mötet

Karnell visste att ett adoptionslov inte automatiskt innebär adoption. Tiden gick, men så en sommardag år 2012 ringde hennes kontaktperson och frågade om hon kunde besöka kontoret.

– Jag minns att jag sa att jag var på väg till landet. Då svarade hon mig "Sonja du måste nog komma hit. Vi har ett barnbesked åt dig". Jag fick se bilder på då fyraåriga Yuvraj och kände direkt att det är honom jag skall bli mamma åt.

I april 2013 åkte Karnell till Mumbai i Indien tillsammans med en barndomsvän för att hämta hem Yuvraj.

– Mina känslor inför vårt första möte var så mycket mer än bara iver. Jag var rädd och nervös. Vad händer om jag inte klarar det eller om han inte vill komma?

Karnell hade packat en liten ryggsäck med saker åt sonen. Med i ryggsäcken fanns en Angry Birds-vattenflaska och det motivet kände han genast igen.

Slickepinnar tröstade

Väl hemma i Finland stod Karnell inför den enorma utmaningen att få Yuvraj att känna sig hemma i ett nytt hemland och i en ny familj. Till en början bodde hon och Yuvraj tillsammans i Helsingfors, men flyttade senare in hos Appelgren i Borgå där de bor i dag. Somrarna tillbringar familjen till stor del i Snappertuna, där många av Karnells släktingar har sommarstugor nära intill.

 – Att fiska är något av det bästa Yuvraj vet. Han har från första början trivts bra här. Man riktigt ser hur han njuter av att få vara på landet, säger Karnell.

Men till en början var det jobbigt.

– I början var det nog ganska ledsamt att komma hit till Finland. Vi bodde bredvid Borgbacken och jag minns att jag alla dagar fick en slickepinne för att det skulle kännas bättre. Det får jag inte mera, berättar Yuvraj.

Men trots att det är slut på de dagliga slickepinnarna hyllar Yuvraj mamma högt.

– Mamma är så kiva. Hon är nog så kiva. Hon kan laga mat och hon låter mig spela Pokemon Go helt ensam.

Morsdag betyder kärlek

Karnell förnekar inte att det var en stor utmaning att adoptera ensam, men säger att hon aldrig ångrat det. Det enda hon i dag sörjer är att hon inte fick se Yuvrajs fem första år i livet.

– En gång frågade faktiskt Yuvraj mig "mamma varför kom du inte tidigare och hämtade mig?" Ja, man kan ju undra det, säger Karnell.

Inför mors dag riktar Karnell alltid en extra tanke på dem som aldrig får bli kallade mamma trots att de så gärna skulle vilja det. Själv är hon lycklig över att i år få fira sin femte mors dag.  

– Innan jag själv blev mamma var det en tung dag, men nu känns mors dag som en dag bland alla andra. Jag har alla år blivit uppvaktad och fått frukost på säng, men annars gör vi inte så mycket annat utöver det vanliga.

– Fast mors dagen är nog jätteviktig också. Mors dag betyder att man älskar sin familj, konstaterar Yuvraj.