Dörren står öppen för barnens bästa

FINNS TILL. Susanne Westén (fr.v.), Heli Kuusimäki, Katarina Alhovuori och Maria Sandbäck är en del av specialteamet som jobbar med att sänka tröskeln för att ta kontakt i barnskyddsfrågor. Arbetet har gett resultat, i fjol tog över 800 kontakt. Bild: Viivi Ikonen

Ett specialteam med barns och barnfamiljers bästa i åtanke grundades i Sibbo år 2017. Tröskeln för att närma sig personalen som arbetar med barn sjönk och resultatet lät inte vänta på sig – i fjol räknade man in över 800 kontakter.

Dubbelt så många kontaktade i fjol Sibboteamet som jobbar med socialarbete för barnfamiljer i kommunen jämfört med året innan. En markant ökning som inte har någon entydig förklaring om man får tro servicechef Katarina Alhovuori.

– Sibbo är en växande kommun och många barnfamiljer flyttar hit. Det är en orsak till att barnskyddskontakterna blivit flera, säger Alhovuori.

Som jämförelse kan man lyfta fram att Sibbo med 20 000 invånare i fjol noterade över 800 kontakter med socialt arbete och barnskydd medan Borgå med 50 000 invånare enligt uppgift räknade in runt 1 000 kontakter.

Siffrorna visar tydligt att det finns många barnfamiljer i Sibbo som behöver hjälp för att klara vardagen, men att så många kontaktat kommunens socialarbetare är enligt Katarina Alhovuori en utveckling i rätt riktning.

Sibbo är en växande kommun och många barnfamiljer flyttar hit. Det är en orsak till att barnskyddskontakterna blivit flera.

– Det är inte en negativ sak att många tar kontakt med oss, men visst reagerade vi på ökningen, säger hon.

Fler får hjälp

Att allt fler tagit kontakt och bett om hjälp innebär i slutänden att långt flera kommuninvånare fått hjälp. Ibland kan det vara rätt enkla saker som får vågen att tippa över i rätt riktning och familjerna att må bättre.

– Vårt mål är att stödja och hjälpa familjer i ett så tidigt skede som möjligt, innan problemen eskalerar. Det kan handla om att ge råd i uppfostringsfrågor eller att erbjuda praktisk och konkret hjälp i hemmet, till exempel städhjälp eller barnpassning i situationer då föräldrarna är utmattade eller känner att de inte räcker till. Ofta hjälper det att ett utomstående öga följer med läget och kanske lättare lägger märke till vad en viss familj kan ha hjälp av, säger Katarina Alhovuori.

Vårt mål är att stödja och hjälpa familjer i ett så tidigt skede som möjligt, innan problemen eskalerar.

I de situationer där man tillsammans med familjen konstaterar att det behövs mer intensiva hjälpinsatser, kan familjen bli hjälpt av det så kallade TUPA-teamet, en stödtjänst som är specialiserad på förändringsarbete. TUPA-teamet jobbar ofta i flera månader med samma familj.

Ett nummer att ringa

Enheten för barnfamiljernas socialarbete i Sibbo grundades för drygt ett år sedan och då bildades det ett så kallat OVI-team för att bättre kunna svara på de behov som barnfamiljerna har. I stället för att som klient behöva veta vart man skall vända sig, kan man numera ringa ett enda telefonnummer – varje dag klockan 8.15–15 – för att sedan bli slussad till de sakkunniga som bäst kan hjälpa respektive familj.

Bokstavskombinationen O kommer från finskans O som i ohjaus (vägledning), V som i vastaanotto (mottagning) och I som i informaatio (information). Namnet signalerar att dörren står öppen och att det skall vara enkelt att ta kontakt med de sakkunniga som ingår i teamet, till exempel socialhandledare och socialarbetare som vi behov kompletteras av läkare och barnatillsyningsman.

Telefonnumret till OVI-teamet vardagar mellan klockan 8.15 och 15 är 050–465 8352.

Under övriga tider är det Östra Nylands socialjour som man ska kontakta på numret 040–517 4194.

Du kan också vända dig till lågtröskelmottagningen på vårdcentralen i Nickby torsdagar kl. 15–16.

För mera information gå in på sibbo.fi, klicka på social- och hälsovårdstjänster och vidare till service för barn, unga och familjer.

Enligt Alhovuori har upplägget för hur man arbetar med barnfamiljer inom socialt arbete i Sibbo varit lyckat, för det har blivit lättare för Sibbofamiljerna att veta vart man skall vända sig, något som även statistiken tyder på.

– Det räcker med att man oroar sig för någonting för att ringa oss, säger socialarbetare Susanne Westén.

Lågtröskel fungerar

OVI-teamets lågtröskelarbete upplevs ofta av klienterna som mindre stigmatiserande än traditionellt socialt arbete, inte minst det tidigare systemet där man måste bli barnskyddsklient för att kunna bli hjälpt.

Det räcker med att man oroar sig för någonting för att ringa oss.

Vid årsskiftet infördes också en walk in-mottagning på social- och hälsostationen i Nickby. Till mottagningen kan man komma utan tidsbeställning om man snabbt vill träffa en sakkunnig, och under udda veckor finns även barnatillsyningsmannen på plats.

– Vill man fråga råd om någonting men inte vet vart man ska vända sig så är walk in-mottagningen rätt plats, säger Katarina Alhovuori.

Den yngsta klienten som teamet hjälpt hittills var en baby 3 månader – hen behövde omsorger då resten av familjen drabbats av magsjuka.

För många kan det kännas skrämmande att ta kontakt med kommunen då man har det jobbigt, men den nya socialvårdslagen, som trädde i kraft 2015, ger möjlighet för familjerna att få ett mångsidigare stöd och man behöver inte kategoriseras som barnskyddsklient bara för att man behöver lite hjälp.

– Man behöver inte vara barnskyddsklient för att kunna använda våra tjänster, säger socialarbetare Maria Sandbäck.

Mera resurser behövs

För tillfället har OVI-teamets medarbetare cirka 30–40 klienter på sitt ansvar. Det är färre än i många andra kommuner men enligt Katarina Alhovuori är siffran fortfarande för hög. Målet är att OVI-teamet i framtiden ska få mera resurser för att tillräckligt snabbt och effektivt kunna svara på barnfamiljernas behov.

Man behöver inte vara barnskyddsklient för att kunna använda våra tjänster.

Dem som man inte kan hjälpa inom barnfamiljernas sociala arbete kan få hjälp av barnskyddsteamet i kommunen. Även barnskyddssocialarbetarnas arbetsbörda är stor, trots att den är mindre än i många andra kommuner. I Sibbo har barnskyddets medarbetare cirka 35–40 klienter per person.

– Sibbo har haft vissa svårigheter med att rekrytera behöriga och tvåspråkiga socialarbetare både till barnskyddet och till barnfamiljernas sociala arbete, men det är ett landsomfattande problem, säger Katarina Alhovuori.

2017

566 barnskyddsanmälningar.

221 kontakter med socialvården för bedömning av servicebehovet.

Plus ett antal samtal till OVI-teamet där den som ringt upp fått råd och hjälp omedelbart. Totalt handlade det om över 1 000 kontakter under 2017.

2016

487 barnskyddsanmälningar och kontakter med socialvården.

Mer läsning