Direktörsval i Borgå upprör känslorna

TESTA LÄMPLIGHETEN. Kalevi Väisänen vill att Borgå testar lämpligheten i samband med chefs- och direktörsval. De senaste valen har gett dålig eftersmak.Bild:

Vänsterförbundets Kalevi Väisänen föreslår att Borgå inför lämplighetstest vid val av chefer och direktörer och kritiserar de senaste direktörsvalen. Stadsfullmäktige ordförande Mikaela Nylander (SFP) anser Väisänens resonemang vara ologiskt.

Kalevi Väisänen konstaterar i en fullmäktigemotion att staden under den senaste tiden besatt flera direktörstjänster. Huvudregeln tycks vara att den gamla tjänsteinnehavaren får jobbet om han eller hon så vill.

Ett dylikt system medför enligt honom många problem som inte beaktats.

Bra modell

Kalevi Väisänen föreslår att stadsstyrelsen fattar beslut om lämplighetstest för personer som söker chefs- och direktörstjänster. Han påpekar att detta är en allmän och bra modell också i kommuner som är mindre än Borgå.

Staden ledigförklarade rätt nyligen tjänsterna som biträdande stadsdirektör, bildningsdirektör och social- och hälsovårdsdirektör. Många sökte, men i slutändan drog flera kandidater bort sin ansökan eftersom det blev allt tydligare att nuvarande tjänsteinnehavare får fortsätta.

Valen avgjordes sedan så, att Fredrick von Schoultz fortsatte som biträdande stadsdirektör, Pia Nurme som social- och hälsovårdsdirektör och Hilding Mattsson som bildningsdirektör. Stadsfullmäktige röstade om valet av von Schoultz och Mattsson, medan Nurmes val var enhälligt.

I valet av stadsdirektör användes en minimalistisk valmetod. Tjänsten var bäddad för Jukka-Pekka Ujula, eftersom stödet i fullmäktige var så kompakt.

Väisänen tror att staden i framtiden har svårt att få kompetenta sökande till direktörs- och chefstjänster. Meriterade människor vill inte kasta sig in i en kamp de ändå förlorar.

Problemet kan avskaffas om man inför lämplighetstest, tycker han.

Stort stöd för de sittande

Mikaela Nylander säger att det alltid gäller att avgöra hur den här sortens val ska skötas, väljer man den minimalistiska processen eller ett omfattande förfarande.

Hon påminner om att vid senaste valet av stadsdirektör visade sig stödet bland politikerna vara så gott som enhälligt för Jukka-Pekka Ujula.

– Alla fullmäktigegrupper utom just Kalevi Väisänen föredrog en minimalistisk process eftersom alla ville ha kvar Ujula.

I ett dylikt fall skulle en omfattande process ha varit rena rama teatern. Tjänsten ledigförklarades alltså enbart på stadens egen webbsajt och egna anslagstavlor.

– Väisänen var missnöjd, men det hade ju varit dumt med en skenprocess eftersom vi visste att Ujula i alla fall blir vald.

Hon säger att då det var dags att välja biträdande stadsdirektör och sektordirektörer var det flera än Väisänen som föredrog en omfattande process, även om det var helt klart att de sittande direktörerna åtnjöt stort stöd och av allt att döma skulle väljas på nytt.

– Då gjorde vi så här och resultatet vet vi. Demokratin talade.

Nylander förstår inte varför Kalevi Väisänen nu kritiserar en process han själv velat ha.

Lämplighetstest ingen nyhet

Vad lämplighetstest beträffar framhåller Mikaela Nylander att det ju inte är någonting nytt.

– Vi har ju testat sökande i många val förut.