Dillkött får godkänt av dagens skolelever

Dillkött är inte så illa som dess rykte låter påskina. Eleverna vid Strömborgska skolan serverades för första gången maträtten och de spontana kommentarerna var försiktigt positiva.

Alla som gick i skola på 1970- och 1980-talet minns dillköttet och hönsfrikassén. Båda maträtterna ingick i skolmatsedeln och båda delade åsikterna – antingen gillade man rätterna skarpt eller så avskydde man dem.

I år har det gått sjuttio år sedan man började servera gratis skolmat till alla skolelever i Finland. I Borgåskolorna firar man med att servera eleverna favoriter från flydda tider. I måndags fick skoleleverna i staden äta havregrynsgröt med äppelmos, på tisdagen serverades hönsfrikassé, på onsdagen dillkött och på torsdagen soja-makaronilåda.

För eleverna i Strömborgska skolan var dillkött som skollunch en helt ny bekantskap.

SMAKLIGARE. Dillkött enligt dagens standard är brunt till färgen. Annars ser rätten ut och doftar som den gjorde för trettio år sedan. Bild: Kristoffer Åberg

– Jag trodde att det skulle smaka värre, jag har hört så mycket om hur illa dillkött smakar, kommenterar My Lökfors och tar en tugga till.

My Lökfors äter skollunch tillsammans med Oona Johansson, Patricia Adolfsson, Matilda Holmström och Elin Eklöf. På Oona Johanssons tallrik finns bara lite sallad.

– Dillkött har så dåligt rykte så jag vill inte smaka, säger hon.

– Jag tycker det här är godare än mycket annat vi får, säger Elin Eklöf och ger en känga till det nya centralköket.

Flickorna har ändå sina favoriter bland maträtterna som serveras i skolan. Ugnskorv, knackkorvssås – fast den var bättre förr – och så förstås spenatplättar.

– Fast det får vi sällan, säger My Lökfors.

Sjuttio år

I bordet bredvid sitter Alexander Nordström och Josef Kortelainen och låter sig väl smaka. Bådas tallrikar är tomma och kommentaren är att maten smakar helt okej.

HELT OKEJ. Josef Kortelainen, till vänster, och Alexander Nordström äter med god aptit även om dillkött inte blev någon ny favorit. Bild: Kristoffer Åberg

– Fast de kan nog lämna bort dillköttet från matlistan i framtiden, tycker Alexander Nordström ändå.

Det dillkött som i onsdags serverades Borgåeleverna doftade dill och såg annars ut som rätten från 1980-talet – med en stor skillnad. Den grådaskiga lite segt rinnande såsen är brun och ser betydligt smakligare ut i 2000-talstappning.

Skolmat

De avgiftsfria skolmåltiderna infördes i Finland 1948. Alla förskole- och grundskoleelever och studerande på andra stadiet har rätt till gratis skolmat.

Redan i början av 1900-talet serverades gratis mat i folkskolan till mindre bemedlade elever och på 1930-talet började man förbereda en lag om gratis skolmat. Regeringen fattade 1943 beslut om gratis skolmat för alla med en övergångstid på fem år.

I början serverades gröt och soppa, man åt med sked. I dag fästs särskild vikt vid att maten ska vara hälsosam och näringsrik.

Finland var det första landet i världen att garantera alla skolbarn gratis lunch.

I dag serveras cirka 900 000 skolelever och studerande varje dag en avgiftsfri skolmåltid.

Källa: Utbildningsstyrelsen

Sedan 1948 har gratis skolmat serverats i alla skolor i landet, men den första gratisportionen skolmat i Borgå serverades redan 1837 i en skola för fattiga flickor. Tanken bakom gratis skolmat är förutom att garantera en hälsosam och näringsrik måltid per dag för alla skolbarn att skolmåltiden ska bidra till att göra barn och unga medvetna om hälsa, bordsskick och om finländsk matkultur.

Skolmåltiden består för det mesta av finländsk husmanskost. Till en bra skolmåltid hör en varmrätt, sallad, råkost eller frukt, bröd, bredbart pålägg och dryck.