"Det här är inte vad vi lovades"

Affärsmannen Harry Harkimo säger att hans enda kvarstående ansvarsområde i Sibbostrand, det vill säga bryggorna, sätts i skick med början redan i år. Men för resten av området söker bolaget Sipoonranta om tilläggstid fram till 2028. Den tanken är invånarna inte pigga på och de samlar nu in en protestlista.

– Här borde bostadshusen ha stått klara redan 2016.

Roger Juslenius, som var en av de första som flyttade till Sibbostand år 2011, tittar ut över det ojämna grusfältet där små lövträd redan sticker upp här och var. Inne i ett av buskagen står en informationsskylt invid ett lutande trafikmärke och längs grusplanens östra kant står båttrailrar och några bilvrak. Just på den här platsen känns den ursprungliga visionen om Sibbostrand som ett högklassigt bostadsområde mycket avlägsen. Men man behöver bara vända blicken mot sydväst för att se områdets potential: här står ståtliga flervåningshus på välskötta gårdsplaner invid havet.

Juslenius understryker att invånarna är mycket nöjda med de delar av Sibbostrand som redan byggts ut. Tomterna och bostäderna är välplanerade och de håller en hög klass. Husbolagen har hand om fastighetsskötseln.

– Men problemet är att byggandet stannat av och områdena där det borde ha byggts redan för flera år sedan ser ut som halvfärdiga sandgropar. Knappt hälften av de planerade bostäderna har blivit verklighet, det här är inte vad vi lovades.

KONTRASTER. Invånarna i Sibbostand är nöjda med de delar av området som byggts färdigt. Men alldeles invid finns ett stort grusfält med båttrailrar och gamla bilvrak. Bild: Oskar Skogberg

Som bland annat Sipoon Sanomat och Helsingin Sanomat rapporterat har bolaget Sipoonranta, som har ansvaret för att bygga ut Sibbostrand, inte lyckats sälja tillräckligt med bostäder för att kunna förverkliga området enligt planerna. Ursprungligen skulle området vara färdigt byggt 2016 men bolaget beviljades tilläggstid fram till 2021. Nu ansöker bolaget en gång till om tilläggstid, den här gången fram till 2028.

På byggbolaget Skanska, som tillsammans med försäkringsbolaget Ilmarinen är huvudägare i Sipoonranta, anser man att bristen på efterfrågan i Sibbostrand beror på marknadsläget och att Helsingfors inte lyckats bygga ut Östersundom som planerat. Juslenius har svårt att tro på den förklaringen.

– Man bygger ju en massa i både Söderkulla och Nickby så marknadsläget borde vara bra. Vi som bor här på området anser att problemen snarare handlar om att allt lämnats vind för våg. Jag har hört att många varit intresserade av att flytta hit, men då de kommit på besök och sett hur här ser ut har de vänt om.

Juslenius lyfter upp två andra problem: vägskyltningen är så bristfällig att bilar kan komma körande längs med gång- och cykelvägarna och dessutom finns det ingen service på området att tala om. Både apoteket och läkarstationen som en gång fanns här har stängt och planerna på ett daghem gick i stöpet.

– När det gäller skyltningen tycker jag att kommunen borde ta sitt ansvar för att vi ska kunna bo tryggt på området. Och när det gäller servicen förstår jag att vi inte kan vänta oss allför mycket med det här invånarantalet. Men en livsmedelskiosk och en strandrestaurang skulle vara trevligt. Och det fanns ju en fungerande restaurang i Storören, men den blev en av de första byggnader som revs när Sibbostrand-projektet startade. I dag finns det ett stort buskage där restaurangen tidigare stod.

Nyheten om bolaget Sipoonrantas nya ansökan om tilläggstid har retat upp invånarna i den grad att man nu samlar in en protestlista som ska överräckas till kommunen i höst. I skrivelsen, som på måndagsförmiddagen samlat över 220 underskrifter, kräver man att tilläggstiden inte beviljas utan att området byggs ut och snyggas upp enligt planerna.

– Sibbostrand är ett vackert havsnära område och är det enda i sitt slag i Sibbo. Så bara man bygger rätt slags bostäder till rätt pris borde det inte vara något problem med efterfrågan. Och bara det finns invånare på området följer servicen efter. Vi invånare är inte ute efter att hitta några skyldiga, vi vill bara att området byggs färdigt och snyggas upp, säger Juslenius.

"Avtal ska hållas"

Sibbo kommuns fullmäktigeordförande Heikki Vestman (Saml) sitter i trädgården vid sitt hus i Eriksnäs och drar sig till minnes turerna kring Sibbostrand. Då Helsingfors inledde processen med att inkorporera de sydvästra delarna av Sibbo satt Vestman sin första period som fullmäktigeledamot.

– Sibbostrand var ju ett slags svar på inkorporeringen. Projektet motiverades med att Sibbostand skulle bli en pärla i södra Sibbo, ett havsnära högklassigt bostadsområde som skulle ge kommunen en snabbstart på tillväxten, säger Vestman.

Men man behöver bara se på experterna Timo Aros och Susanna Haanpääs analys av flyttningsrörelserna i huvudstadsregionens kranskommuner för att se att visionerna inte förverkligats i Sibbostrand. Tvärtom har Sibbostrand vuxit långsammare än övriga områden i södra Sibbo.

– De delade in Sibbo i fem kvadratkilometer stora celler och granskade befolkningsutvecklingen i dem under åren 2010–2017. I Sibbostrand ökade invånarantalet med drygt hundra personer, medan Tasträsk fick över fyrahundra nya invånare och Hassellunden närmare trehundra. Så trots att Sibbostrand borde höra till de intressantaste områdena i kommunen, och faktiskt är det enda detaljplaneområdet vid havet i Sibbo, ligger man långt efter.

Sibbo kommun har ingått ett markanvändningsavtal med bolaget Sipoonranta. Kommunen detaljplanerade det privatägda området i Sibbostrand och bolaget förband sig vid att förverkliga området inom en viss tid och reserverade fem miljoner euro som säkerhet.

– När bolaget första gången sökte om tilläggstid var det motiverat på grund av lågkonjunkturen som fick bostadsmarknaden att stanna upp. Men just nu har vi en konjunkturstopp så situationen är en annan.

Inom kommen håller man på att utreda vilket organ ska ha sista ordet då den nya ansökan om tilläggstid behandlas. I tjänstemannaberedningen som markanvändningssektionen tog ställning till för ett par veckor sedan förordares tilläggstiden men sektionen återremitterade ärendet till ny behandling.

– Det var ett mycket bra beslut. Sektionen ville ha en tilläggsutredning om de förpliktelser och ansvarsfrågor som ingår i avtalet, säger Vestman.

I början av hösten ska fullmäktigegrupperna diskutera tilläggstiden och kommunen ska också höra invånarna i södra Sibbo. Beslutsfattarna besöker Sibbostrand och fortsätter diskussionerna med bolaget Sipoonranta.

– Eftersom avtalet innehåller en pant på fem miljoner euro är det sannolikt att fullmäktige kommer att ta ställning till frågan om avtalet ska omförhandlas. Men hela vårt samhälle bygger på idén om att avtal ska hållas. Kommunen lyssnar så klart på våra avtalsparter men jag anser att förpliktelserna i avtalet är bindande och att vi ska hålla oss till dem. Det ingår alltid en risk för företagen då man bygger helt nya områden men om riskerna realiseras kan man inte flytta över ansvaret till kommunen och kommuninvånarna.

Om Sipoonranta får avslag på sin ansökan om tilläggstid hoppas Vestman att det leder till att området står klart 2021. Han ser ingen risk för att det skulle leda till en massa tomma byggnader i Sibbostand.

– Jag har svårt att se att det inte skulle finnas en efterfrågan. Marknadsekonomin är ett bra system som ger alla aktörer möjligheten att justera priset så att utbud och efterfrågan möts. Som ordförande för fullmäktige tänker jag också på invånarna: i Sibbos strategi står det att vi ska erbjuda invånarna trivsamma och snygga bostadsområden. I Sibbostrand har man väntat länge nog på det här.

Inga kommentarer

Affärsmannen och riksdagsledamoten Harry Harkimo var till en början majoritetsägare, primusmotor och frontfigur för projektet i Sibbostand. I dag äger han 25 procent av aktierna i Sipoonranta och vill inte kommentera de aktuella problemen.

– Jag har fått så mycket skit efter att jag uttalade mig senast så det är onödigt att jag säger något. Skanska och Ilmarinen ville att jag skulle fortsätta som styrelseordförande men det är de som lämnat in ansökan om tilläggstid.

Harkimo har fortsättningsvis ansvar för hamsområdet och det lovar han att sätta i skick.

– Hälften av området åtgärdas i år och andra hälften nästa år. Sedan kan du skriva om att priserna blivit dyrare, för det är klart att om man lägger ut 300 000 euro så kommer priserna på båtplatserna att stiga.

På Skanska säger regionchef Juhani Aspara att man inte kan dra några direkta paralleller mellan byggboomen i Söderkulla och Nickby och bristen på efterfrågan i Sibbostand.

– Det finns redan existerade service i Söderkulla och Nickby medan Sibbostand ligger mer avsides. Och enligt detaljplanen är Sibbostand ett bostadsområde av mycket hög klass vilket leder till högre priser. Och tyvärr har intresset inte varit så stort.

Han tror inte att man kunde omarbeta områdets profil för att få fart på bostadsförsäljningen.

– Att göra förändringar i detaljplanen ligger i kommunens händer, men frågan har inte diskuterats. Då man hittills byggt enligt ett visst koncept har jag svårt att tänka mig att man skulle byta riktning.

Aspara säger att han ändå väl kan förstå invånarnas missnöje.

– Då man haft vissa förhoppningar om tidtabellen är det klart att man känner besvikelse när det inte förverkligas. Det är beklagligt att vi inte kunnat bygga enligt den ursprungliga tidtabellen, men det här handlar om marknadsmässig verksamhet och vi kan inte bygga tomma lägenheter. Bara vi förhoppningsvis får tilläggstid kan vi snygga upp området så att det blir trivsamt för invånarna.