Det går illa för Borgå efter reformerna

DYSTRA TIDER. Raija Vaniala ser en framtid full av frågetecken. Bild: Kristoffer Åberg

Borgås ledande tjänstemän litar inte på Finansministeriets uträkningar om Borgåekonomin. Och om genomsnittsräntan stiger, vilket man kan räkna med, blir det problem med stadens stora lånebörda.

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula och finansdirektör Raija Vaniala presenterade på onsdagen sina farhågor för hur det går med Borgåekonomin när vårdreformen och landskapsreformen griper in i allas vår vardag.

Ujula konstaterade att åsikterna i Borgå i det stora hela motsvarar åsikterna i Helsingfors där man ju är mycket kritisk till reformerna.

– Nu kan man inte beskylla oss för att vi bara motsätter oss. Till god tjänstemannased hör att man måste utreda hur nya bestämmelser påverkar den egna kommunen. Det är just det vi har gjort.

Resultatet förskräcker.

– Regeringen har på senare tid hävdat att det är förverkligandet som avgör hur väl reformerna lyckas, säger Ujula. Jag tror inte att jag skulle få igenom några reformer här i Borgå med samma motiveringar till de förtroendevalda.

Felräkningar

Finansministeriet har gjort schematiska beräkningar över kommunernas ekonomiska situation och resultaträkning enligt de uppskattade siffrorna för 2019.

Ujula och Vaniala förfasar sig över ministeriets siffror för Borgås del. De stämmer inte överens med verkligheten.

Genom att bland annat räkna med 9 miljoner euro mer i kommunalskatt och 5 miljoner mer i samfundsskatt än staden gjort har ministeriet åstadkommit ett årsbidrag på 42 miljoner euro.

MISSTÄNKSAM. Har Finansministeriet räknat lika fel när det gäller andra kommuner som man har gjort med Borgå, undrar Jukka-Pekka Ujula. Bild: Kristoffer Åberg

– Något sådant har vi aldrig varit med om i Borgå, säger Ujula. Under ett mycket gott år kan vi räkna med 26 miljoner. Om vi hade 42 miljoner i årsbidrag skulle vi inte behöva ta några finansieringslån.

– Har ministeriets uträkningar gått lika fel för andra kommuners del? Nu borde det finnas tid att gå igenom åtminstone de 30 största kommunernas ekonomiska utsikter, i verkligheten och enligt finansministeriets modell. Om det skiljer lika mycket som för Borgå så förstår alla vad det betyder för reformerna.

Landskapet tar

Inför 2020 får kommunerna räkna med att skatteintäkterna minskar rejält. Den enda skatten som också i fortsättningen går helt och hållet till kommunen är fastighetsskatten.

Samtidigt har kommunerna inte längre ansvar för social- och hälsovården och inte heller för räddningsväsendet.

– Det finns ändå många problem och öppna frågor i anslutning till övergången till landskapsförvaltning, säger Raija Vaniala.

All lös egendom, som till exempel dyra tandläkarstolar, övergår till landskapet utan ersättning, i Borgås fall till ett värde av ungefär 3 miljoner euro.

All egendom som placerats i samkommuner och skulder går samma väg, utan ersättning. Borgås grundkapital bara i HNS och i Eteva uppgår till 14 miljoner euro.

Det finns dessutom många öppna frågor om hur stor del av kommunens stödtjänster som egentligen ska gå över till landskapet.

Stora lån

Borgå har lånat mycket under de senaste åren och kommer att få låna både 2018 och 2019. Vad händer om räntorna stiger, och hur mycket kan de stiga?

– Om genomsnittsräntan är 1 procent är Borgås årsräntor 2,1 miljoner euro, säger Vaniala. Med en ränta på 3 procent blir räntekostnaderna 6,4 miljoner euro och med 5 procent blir kostnaderna 10,6 miljoner euro.

10 miljoner euro motsvarar en höjning av skatteprocenten från 19,75 till 20,75 procent.

Borgå ligger nu mellan huvudstadsregionen, Helsingfors med en skatteprocent på 18, och de små fattiga kommunerna som Askola med 20,75 procent.

– Skillnaden till huvudstadsregionen får inte växa om vi ska kunna bevara vår dragningskraft, säger Ujula.

Inga nya skolor

Ujula har redan länge försökt bromsa beslutsfattarna när de beslutar om nya skolbyggnader. Nya skolor betyder mer lån och högre räntekostnader inför de ekonomiskt svåra åren.

En jämförelse visar att varje grundskoleelev i Borgå i medeltal har 16,2 kvadratmeter skolyta till sitt förfogande. I Esbo är siffran 12,8 och i Vanda 11,3 kvadratmeter.

En ny utredning visar att antalet Borgåelever i grundskolorna kommer att minska från nuvarande 5 583 till 5 273 år 2030.

– Vi behöver inte ha Finlands billigaste skolkvadratmeter, men vi ska inte heller ha de dyraste, säger Ujula.

Borgå räknar med ett årsbidrag 2019 på 29 miljoner euro, Finansministeriet räknar med 42 miljoner euro.

Årsbidraget är den del av skatter och statsandelar som blir över när kostnaderna för kommunens serviceproduktion är betald.

I finansieringskalkylen skall årsbidraget räcka till investeringsutgifterna.

Årsbidraget skall i resultaträkningen räcka till avskrivningar.