Det är mycket lättare att lära sig svenska än finska

Det talas ganska mycket om integration, men det som jag läser låter ofta ganska abstrakt, och nyttan som integrationen på svenska kan ge kommunerna är ganska svagt argumenterad och ligger på ett allmänt plan, där mångfalden berikar Svenskfinland kulturellt samt ökar antalet svensktalande.

Integrationen för vuxna enligt lagen om främjande av integration i dess nuvarande form gäller arbetslösa invandrare, det vill säga flyktingar, asylsökande som fått uppehållstillstånd, samt dem som kommit genom familjeåterförening. Integrationsplanen gäller för de första tre åren av vistelsen i Finland.

I alla ovannämnda grupper är syftet med integrationen att ge språkliga färdigheter, information om det finländska samhället samt förbereda invandrarna för den vidareutbildning som TE-byrån föreslår och är redo att stöda. Väljer man själv att bli till exempel en kulturproducent eller något yrke som inte finns bland arbetsmarknadens toppbehov får man inget stöd av staten. Men om man vill bli närvårdare eller busschaufför är det så klart grönt ljus. Inget fel på det, för att vi behöver ju vårdarbetare, alltså så många som möjligt och så snabbt som möjligt.

Men, från mitt perspektiv sett är arbete med människor inte något som alla kan jobba med: man skall vara intresserad av människor, vara empatisk och lyhörd, alltså ha vissa egenskaper, och det är inte något som en vuxen person kan lära sig på två år på yrkesskolan, utan är snarare något som är inbyggt i personligheten. Därför tror jag att det kan vara mer effektivt att importera redan utexaminerade vårdarbetare från andra länder, undervisa språket på distans, bjuda på praktik och så validera deras utbildning. Det är inte mina spontana tankar utan ett resultat av mitt jobb för Svenska.fi, en förening för invandrare som väljer svenska som integrationsspråk, men också som studerande på socionomlinjen.

Det är mycket lättare att lära sig svenska än finska, vilket betyder att de kan vara redo att börja jobba relativt snabbt. Såklart finns det frågor som gäller valideringen, men i insändarfältet finns det inte tillräckligt med tecken för att besvara alla dessa frågor, även om jag har svar.

En helt annan situation har vi med just de invandrargrupper som kan berika kommunen med andra typer av resurser, alltså som kan gynna stadens kultur och ekonomi redan nu. Livet under pandemin har förändrat arbetsrutinerna för anställda på finländska it-företag. De behöver inte längre att komma till kontoret varje dag, och det betyder att man inte behöver vara bosatt i Helsingfors för att jobba där. Efter covid-19 förväntas det att man ska komma till kontoret endast en gång i veckan, och allt fler it-ingenjörer tittar väster- och österut från Helsingfors då de ska bosätta sig med sina familjer.

Vi har nu den bästa tiden i Borgå att locka hit dem, och det är också rätt tid för Svenskfinland att bjuda in dem och deras barn till svenska daghem och skolor. Det finns dock brist på kunskap om mångfalden och hur man hanterar den i Borgås skolor, men min tro är att om det finns något som en minoritet kan vara bra på så är det att förstå andra minoriteters behov.

Alexandr Foy Borgå