"Det är en ideologisk besvärsskrift"

STRÄNDERNA I FOKUS. Enligt Naturskyddsförbundet har Sibbo kommun under arbetet med den nya byggnadsordningen inte utrett hur det mer omfattande byggandet påverkar landskapet, vattnet och miljön samt behovet av kommunalteknik och annan infrastruktur.Bild: Kristoffer Åberg

I Sibbo är man upprörd över det besvär som lämnades in mot den nya byggnadsordningen och röster höjs om att det är ideologiskt, inte juridiskt, motiverat. På Finlands Naturskyddsförbunds Nylandsdistrikt, som lämnade i besvärsskriften, är man av annan åsikt.

Kommunstyrelseordförande Kaj Lindqvist (SFP) säger att det i sig inte är särskilt överraskande att någon lämnade in besvär, men aktören som lämnade in det, samt hur omfattande kritiken är, var enligt honom oväntad.

– Jag hade kunnat tänka mig att någon lämnar in besvär som uttryckligen handlar om byggandet vid strandområdena, det är en fråga som väcker många åsikter. Men besväret gäller nästan alla förändringar som vi gjort i byggnadsordningen. Till exempel att minska minimistorleken på tomter från 5 000 till 3 000 kvadratmeter för att man ska få bygglov och också möjligheten att bygga större sidobostäder.

Lindqvist säger att besväret mot större sidobostäder är särskilt märkligt.

– Då man bygger sidobostäder betyder det ju att det redan finns bebyggelse på tomten, i våra motiveringar anser vi att sidobostäderna inte skulle splittra byggnationen. Och byggandet av sidobostäder är inte så omfattande i Sibbo, det brukar handla om högst tjugo byggnadslov per år.

I besväret riktas också kritik mot konsekvensbedömningen som enligt Naturskyddsförbundet är bristfällig. Till det här säger Lindqvist att kommunen anlitade en utomstående konsult som är expert på området.

"Svaga grunder"

Sibbos fullmäktigeordförande Heikki Vestman (Saml) är mycket upprörd över besväret som enligt honom inkräktar på den kommunala självbestämmanderätten.

– Besväret lämnades inte in av en Sibbobo, inte av den övervakande myndigheten, alltså Närings-, trafik- och miljöcentralen och inte av den lokala naturskyddsföreningen. I stället lämnades det in av Naturskyddsförbundets regionala avdelning. Situationen är absurd, den nya byggnadsordningen har beretts länge och den har ett brett stöd både bland kommuninvånarna och beslutsfattarna.

Han drar sig inte från att hävda att naturskyddsförbundets besvär saknar grund och att det är ideologiskt motiverat.

– Man hänvisar till frågor som handlar om ändamålsenlighet, man gillar alltså inte den politik vi för i Sibbo. Men det är ingen grund för besvär enlig markanvändnings- och bygglagen. Och lagen ger kommunen stort spelrum. Bland annat motsätter sig Naturskyddsförbundet att minimistorleken på tomten för att erhålla byggrätt sänks till 3 000 kvadratmeter på områden där det inte finns kommunalt vatten- och avlopp. Motiveringen är att om det används en sluten behållare så orsakar tömningsbilen utsläpp! Enligt mig är det här en ideologisk motivering och dessutom en svag en.

Vestman är inte orolig för att kommunen inte skulle få rätt i förvaltningsdomstolen, men han beklagar den fördröjning i tillämpningen av den nya byggnadsordningen som besväret orsakar.

– Å alla Sibbobors vägnar, som i åratal väntat på att få bygga till exempel en sidobostad, grämer besväret mig extremt mycket. Jag är inte orolig över utgången, men trots att vi bett om en försnabbad behandling så kan det ta över ett år innan vi får domstolsbeslutet.

Udden mot strandbyggandet

På Naturskyddsförbundets Nylandsdistrikt säger specialexpert Tapani Veistola att Sibbos byggnadsordning kan utgöra ett prejudikat för andra kommuners byggnadsordningar. Därför är den inte bara en kommunal utan en regional, eller till och med nationell fråga.

– Det är sällan vi lämnar in besvär, efter att två fall gick till beslut på måndagen har vi fyra besvärsprocesser på gång. Vi måste vara alerta när det handlar om frågor som är större än en enskild kommun, det handlar om övervakning av lagligheten.

Vad är det då Naturskyddsförbundet ogillar i Sibbos byggnadsordning? Enligt Veistola är det strandbyggandet som är huvudpoängen och eftersom planerna på minskade tomtstorlekar och större sidobostäder gäller även vid stränderna så omfattas också de här förändringarna av besvärsskriften.

– Sibbo vill tillåta strandbyggande på många olika sätt. Den nya byggnadsordningen skulle tillåta sidobostäder vid stränderna, att man vid stränderna bygger större fritidsbostäder än tidigare och att man bygger närmare strandområdena på mindre tomter.

En annan sak som Naturskyddsförbundet kritiserar är att kommunen enligt förbundet inte utrett hur det mer omfattande byggandet påverkar landskapet, vattnet och miljön samt behovet av kommunalteknik och annan infrastruktur.

– I markanvändnings- och bygglagens fjortonde paragraf står det bland annat att byggnadsordningen ska styra byggandet så att kultur- och naturvärden beaktas och att en bra livsmiljö ska kunna skapas och bevaras. Men i den nya byggnadsordningen har man i stället monterat ner de säkerhetssystem som ska se till att de här målsättningarna uppfylls.

Att motiveringarna i besvärsskriften skulle vara av en ideologisk natur håller Veistola inte alls med om.

– Enligt lagen kan besvär inte vara baserade på åsikter. Vi anser att den nya byggnadsordningen inte håller sig inom lagens gränser och därför vill vi få den prövad i domstol.

I Sibbo fortsätter processen så att miljö- och byggnadsutskottet behandlar besvärsskriften i mitten av februari, i slutet av månaden ger kommunstyrelsen sitt bemötande till den.

Sipoon Sanomat var först med nyheten om besvärsskriften.