Den här leken kan rädda liv

När den fyra månader gamla strävhåriga taxen Whisky lägger tassen på provburken med urin från en cancersjuk person får han en godbit i belöning. För valpen handlar det om en lek men syftet är att i framtiden använda hundars oöverträffade luktsinne för att diagnostisera cancer.

Whiskys ägare, den pensionerade kriminalöverkommissarien Göran Wennqvist har besök. Gästen i hemmet i Jernböle är Ilkka Hormila med den elvaåriga tidigare polisschäfern Flickan. Trots den väldiga skillnaden i storlek, eller kanske just därför, kommer hundarna bra överens. Flickan verkar knappt lägga märke till att Whisky rycker i andra ändan av hennes lurviga leksak. Hundarna är också "kolleger", båda skolas till att kunna identifiera prostatacancer utifrån urinprov samt även andra cancerarter med hjälp av urin-, blod- och salivprov. Så uttrycket om att man inte kan lära gamla hundar sitta stämmer inte på Flickan.

Hennes ägare Ilkka Hormila är ett välkänt namn inom spårhundskretsarna. I tjugotre år arbetade han som hundförare inom polisen och efter det i tjugo år som lärare på polishundskolan. Efter pensioneringen för tre år sedan har han rest runt i Europa och Asien för att föreläsa om positiv belöning då man skolar polishundar.

– Till exempel i Indien har man en kultur där hundar skolas med piska och elchocker. I Finland har vi däremot kört med mjuka metoder. Resultatet är hundar som i tjänst är hårda mot de kriminella men som på fritiden kan sitta i soffan och mysa med katten, säger Hormila.

Just tack vare hans digra erfarenhet inom hundskolning kontaktades han av föreningen Wise Nose som arbetar med att separera lukter och att lära hundar identifiera dem. Med i projektet är också avdelningen för häst- och smådjursmedicin vid Helsingfors universitet, Universitetets djursjukhus, cancerkliniken vid Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt och Tammerfors universitet.

– Cancerhundar är ett av Wise Noses forskningsområden. Föreningen arbetar också bland annat med mögelhundar och en doktor i fysik har skolat sin tax att upptäcka läckage av gaser som är helt luktfria för människan i fabriker, säger Hormila.

IHÄRDIG. Whisky lever upp till taxarnas energiska rykte: han är genast med på noterna när provburkarna plockas fram. – Fast vilka hundar som blir bra på att spåra handlar mer om individer än om ras. Energi behövs. En mindre lämpad spårhund skulle tänka att "nu kommer husse igen dragande med sina jävla burkar" och ta en tupplur i stället, säger Wennqvist. Bild: Kristoffer Åberg

Oanade möjligheter

Som förundersökningsledare vid Centralkriminalpolisens våldsbrottsenhet hade Göran Wennqvist mycket samarbete med Ilkka Hormila å tjänstens vägnar. Men deras bekantskap sträcker sig mycket längre än så.

– Vi var grannpojkar i Tölö när vi växte upp och spelade ishockey tillsammans, visserligen i olika lag. Vi sökte oss också till armén som frivilliga. Följande gång vi råkades var i matkön på polishögskolan i Tammerfors. Ingen av oss hade någon aning om att den andra också hade sökt sig dit, säger Wennqvist.

I sitt arbete hade Wennqvist många gånger nytta av polisens specialhundar. Hit hör sedelhundar, ID-hundar, brandhundar och likhundar.

– Under åren fanns det flera fall när polisen visste att det hade begåtts ett brott mot liv och man hade också goda aningar om gärningsmannen. Men det var svårt att hitta liket. Men tack vare likhundarna blev de allra flesta fallen lösta.

Så också Wennqvist var väl införstådd i vilka möjligheter hundens häpnadsväckande luktsinne kan medföra. Därför tackade han gärna ja då Hormila frågade om han ville vara med i cancerhundsprojektet.

– Även vi finländare lever allt längre och det finns forskning om att en tredjedel av befolkningen kommer att drabbas av cancer. Och via närstående och bekanta har så gott som alla någon erfarenhet av sjukdomen. Tack vare att vården blir allt bättre är dödligheten inte ändå så stor och chanserna att tillfriskna är högre ju tidigare cancern kan upptäckas. Här kommer cancerhundarna in, säger Wennqvist.

Energi behövs

När det blev klart att Wennqvist skulle delta i projektet med cancerhundar återstod ännu frågan om vilken hundras han skulle skaffa. Det var nära på att bli en labradoodle som är en korsning mellan labrador och pudel. Wennqvist har haft flera hundar av båda de här raserna tidigare, men han valde slutligen att satsa på en mindre jakthundsras som han också har tidigare erfarenhet av.

– Jag har haft en tax som var skolad till likhund. Jämfört med många polisschäfrar var den väldigt energisk. När en schäfer hittat det man letat efter och fått sin belöning tycker den ofta att "saken är klar" medan min tax ivrigt ville fortsätta spåra. Å andra sidan gillar jag att taxarna är något av hundvärldens filosofer. De kan sitta och titta på tv, luta på huvudet och tänka stora tankar, säger Wennqvist.

Att satsa på den strävhåriga taxen Whisky visade sig vara en fullträff.

– Han är nästan en naturbegåvning. Som tre månader gammal var han första gången med på en övning hos Wise Nose i Vik och han förstod genast vad det handlade om. Han tittade först på hur Flickan jobbade och blev själv ivrig att få vara med. Snabbt insåg han att bara han visar på burken med cancerlukt så får han en belöning.

I URINEN FINNS SANNINGEN. Via universiteten som är med i cancerhundsprojektet levereras urinprov från friska och cancersjuka personer för att användas i skolningen. Bild: Kristoffer Åberg

"Så enkelt är det"

Hormila påpekar att mekanismen är exakt den samma oberoende om man skolar en cancerhund eller till exempel en tryffelhund.

– Första steget är att man håller luktprovet i handen och får hunden att lukta på det. Sedan ger man direkt en godbit åt hunden så att den förstår kopplingen mellan lukt och belöning. Så enkelt är det.

Nästa steg blir lite svårare: här ska hunden hitta den rätta lukten bland flera andra luktprov. I cancerhundsskolningen används en metallskena med plats för fem olika urinprov. Fyra av proven kommer från friska människor och det femte från en person som diagnostiserats med den cancerform hundarna skolas att identifiera. Både Whisky och Flickan skolas att hitta prostatacancer men en hund kan lära sig identifiera flera typer. Sedan gäller det att öva tills hunden kan hitta det rätta provet på rutin.

– Den slutliga målsättningen är att det ska bli rutin att diagnostisera cancer med hjälp av hundar. De kan gå igenom hundratals prover på en gång och markera de som har en cancerlukt. Inga maskiner som människan konstruerat kommer ens i närheten till samma effektivitet eller precision trots att de kostar miljoner, säger Wennqvist.

Han illustrerar hundarnas otroliga luktsinne med några exempel.

– Hunden har trehundra miljoner luktreceptorer, människan har ungefär fem miljoner. En tidigare chef vid polishundsskolan brukade säga att om man häller en tesked socker i en vattenmängd som motsvarar två hundrameters simbassänger så kan en hund upptäcka lukten. En hund behöver kring tjugo molekyler för att känna igen lukten av cancer, för diagnostisering med masspektrometer krävs miljarder.