De vill skingra oron kring avloppsvattenshanteringen

TILL ER TJÄNST. Jennifer Holmberg och Satu Kunnas från rådgivningsprojektet Neuvo och miljövårdsinspektör Maija Lehtomäki från Lovisa var inbjudna gäster under informationsmötet som sammankallades av Urho Ilmonen och Tapani Henkola från Pernå Skärgårds Vattenandelslag.Bild: Magnus Massingberd

I tusentals östnyländska hushåll närmar sig datumet då de nuvarande lösningarna för avloppsvattenshanteringen inte längre duger. För dem som är osäkra över vilka åtgärder de bör vidta finns det många aktörer som erbjuder hjälp och stöd.

Nu återstår inte ens ett och ett halvt år tills hanteringen av avloppsvattnet på glesbygden ska motsvara reglerna i den nya miljöskyddslagen och i avloppsvattensförordningen, eller skitlagen som den ofta heter i folkmun. Bestämmelserna som först skulle gälla precis alla fastigheter på glesbygden har luckrats upp vid ett par tillfällen vilket väckt ilska hos många som i ett tidigt skede investerade i dyra och, som det senare visade sig, onödiga avloppslösningar. Kanske just på grund av velandet i implementeringen av de nya reglerna hör man ibland folk diskutera att det inte är någon idé att uppdatera sina avloppsvattensystem. Misstanken är att de kommunala myndigheterna inte har resurserna som krävs för övervakning.

Miljövårdsinspektör Maija Lehtomäki vid Lovisa stads miljövårdsenhet har en annan syn på saken och drar en parallell mellan dem som bryter mot trafikreglerna och dem som försöker smita undan reglerna kring avloppsvattnet.

– Man kan köra 150 kilometer i timmen på motorvägen och om man inte åker fast så händer ingenting. Men om man gör det får man betydande böter. De som inte ser till att hanteringen av avloppsvattnet är i skick kan i samband med en granskning åläggas att åtgärda situationen inom en viss tid med hot om vite.

Även om Lovisa håller på med ett projekt där man uppdaterar informationen om olika fastigheter, där hanteringen av avloppsvatten ingår, vill Lehtomäki inte skylta med något hot om repressalier. Hennes huvudbudskap är att man med hjälp av information och stöd ska förmå de berörda fastighetsägarna att sätta sina system i skick.

Lehtomäki var en av de inbjudna gästerna på ett informationsmöte som ordnades av Pernå Skärgårds Vattenandelslag på L'amour i Borgå i början av veckan.

Neuvo betyder råd

Det komplicerade regelverket kring hanteringen av avloppsvatten gör det svårt för många fastighetsägare att på egen hand ta reda på vad som behöver åtgärdas. Men flera aktörer erbjuder hjälp. Till exempel för invånarna i Lovisa, Lappträsk och Borgå finns rådgivningstjänsten Neuvo som produceras av vattenskyddsföreningen Kymijoen vesi ja ympäristö och finansieras av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

Projektets ansvariga rådgivare Satu Kunnas säger att idén med Neuvo är att erbjuda kostnadsfri och neutral information.

– Det har funnits en del missförstånd när det gäller vårt arbete. Vår uppgift är inte att göra några granskningar och vi säljer heller inget.

I Sibbo finns inget liknande projekt som Neuvo men miljövårdschef Christel Kyttälä rekommenderar att man ringer kommunens gemensamma kundservice (se faktaruta).

För miljön

När debatten går het om de nya reglerna för hanteringen av avloppsvattnet kan det vara skäl att dra sig till minnes varför de införs. Övergödning är ett stort problem i många vattendrag och enligt siffror från Miljöministeriet medför de nya bestämmelserna kring avloppsvattnet att miljöbelastningen minskar drastiskt. Jämfört med traditionella slamavskiljare ska de förnyade avloppsvattensystemen i medeltal leda till att mängden organiska ämnen som kommer ut i naturen via avloppsvattnet minskar från 78 procent till 20 procent. En slamavskiljare kan i medeltal avlägsna endast tio procent av fosforn i avloppsvattnet medan de nya systemen kommer upp till sjuttio procent. När det gäller bakterier som kan orsaka mikrobiell förorening är förbättringen ännu större: där 50 procent av bakterierna tar sig förbi en slamavskiljare avlägsnas 98 procent av bakterierna genom den förnyade hanteringen av avloppsvatten.

Urho Ilmonen, ordförande för Pernå Skärgårds Vattenandelslag, säger att det här rätt och slätt innebär en renare närmiljö för många fastighetsägare. Han har ytterligare en viktig motivering till varför det lönar sig att ansluta sig till ett vattenadelslag eller till ett kommunalt vatten- och avloppsnät.

– På många gårdar finns tiotals år gamla ringbrunnar vars vattenkvalitet aldrig granskats. Men när man ansluter sig till avloppsnätet är det en enkel sak att samtidigt få tillgång till i praktiken obegränsade mängder rent bruksvatten.

Gäller de nya reglerna dig?

Senast den 31 oktober 2019 ska avloppen i glesbygden uppfylla bestämmelserna i den nya miljöskyddslagen och i avloppsvattensförordningen. Reglerna gäller på följande sätt:

1. Fastigheter som inte alls berörs:

- Fastigheter som saknar rinnande vatten och vattenklosett, fastigheter vars bygglov beviljats 2004 eller senare samt fastigheter där ägaren är född före den 9 mars 1943. Det sist nämnda gäller inte fritidshus. Dessutom berörs inte fastigheter som ansluts till avloppsnätet eller som redan har ett avloppsvattensystem som uppfyller kraven.

2. Fastigheter som ligger över 100 meter från ett vattendrag och som inte ligger på ett grundvattenområde:

- Grundregeln är att avloppsvattensystemet måste uppdateras först i samband med nästa större renovering som kräver ett bygglov.

- Men på grund av lagen om vattentjänster är det obligatoriskt för alla fastigheter som bor på Sibbo vattens, Borgå vattens, eller Lovisa vattens verksamhetsområden att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet. I praktiken omfattar verksamhetsområdena oftast tätorter och detaljplanerade områden.

3. Fastigheter som ligger närmare än 100 meter från ett vattendrag eller ligger på ett grundvattenområde:

- Senast den 31 oktober 2019 bör behandlingen av avloppsvattnet ske på ett sätt som uppfyller kraven i miljöskyddslagen och i avloppsvattensförordningen.

- Undantag kan göras om mängden avloppsvatten är anmärkningsvärt liten eller om kostnaderna skulle vara oskäliga för ägaren.

För alla fastigheter bör det finnas en redogörelse för avloppsvattenssystemet.

Den här redogörelsen kan fyllas i och skrivas ut via kommunernas nätsajter.