Dags att råda bot på kantstenarna – nu vill Borgå få fart på cyklandet

BÄTTRE CYKELSTAD. Cykeltrafiken i Borgå ska bli smidigare. Just nu klagar många över bristfälliga cykelleder och höga kantstenar som stoppar cyklandet. Bild: Kristoffer Åberg

Staden inleder en ny kampanj för att främja hållbara färdsätt. – Borgå måste bli en bättre cykelstad, säger trafikingenjör Antti Rahiala.

En satsning på hållbara färdsätt som cykling, gång, offentlig trafik och samåkning, kommer att synas i stadens kommunikationskanaler under hela året.

– Målet är att öka medvetenheten för hållbara färdsätt samt motivera invånarna att fundera över sina val i vardagen och prova på nya saker, berättar Sanna Päivärinta, expert på hållbar utveckling.

Ett annat mål är att spara pengar för staden.

– Man har räknat att en ökning av cykling och gång med 20 procent leder till att staden sparar upp till 3,7 miljoner euro under ett år på grund av hälsonyttan, berättar Päivärinta.

SMIDIGT PÅ CYKEL. Trafikingenjör Antti Rahiala är själv en ivrig cyklist. Bild: Kristoffer Åberg

Kampanjen kommer inte bara att synas i stadens kommunikation. Trafikingenjör Antti Rahiala vill att staden nu på allvar tar itu med att främja cykeltrafiken.

– Hur ska vi få cykeltrafiken att löpa smidigare? Just nu stoppas den hela tiden av trafikljus och övergångsställen. Vi får mycket klagomål över höga kantstenar som gör att man tvingas stanna. Och vid trafikljusen finns stoppknapparna ofta på fotgängarens sida. Där har man inte heller tagit hänsyn till cyklisterna.

Vilka är de största problemområdena?

– De finns lite överallt, tyvärr. Men likvärdiga korsningar orsakar mycket problem, de finns bland annat på Östermalmområdet och längs Vårbergavägen, till exempel i korsningen mot Havsvindsvägen och Sampovägen. I sådana korsningar är det cyklisterna som måste väja, men det vet de sällan.

För något år sedan funderade staden på att göra en av körfilerna över Mannerheimgatans bro till cykelfil, vilket väckte ramaskri bland bilister och centrumföretagare. Man befarade en trafikstockning in mot stan.

– Vi övergav idén, men tanken är fortfarande att kunna införa den igen. Nästa sommar kunde jag tänka mig en lösning där en körfil under en viss period reserveras för cyklar. Det blir ganska lång omväg att styra cyklisterna till gångbron och trottoarerna på båda sidorna om bron är så smal att man inte kan trängas med fotgängarna.

Rahiala går upp i varv.

– Endel cyklar längs körfilen bredvid bilarna, men det är inte alls säkert. Trots att hastighetsbegränsningen är 40 km/h på bron kör många mycket hårdare än så, speciellt på väg bort från stan.

– Viktigast är i alla fall att vi kommer åt att testa olika lösningar. Sedan kan vi backa om det inte fungerar, säger Rahiala.

Han tittar gärna på hur andra städer löst sin cykeltrafik.

– Om vi får ett fungerande cykelnätverk kommer det att främja hela stadens trafik och också det egna välmåendet.

Borgå stad lyfter fram hållbara färdsätt i sin kommunikation under det här året, både av miljö- och hälsoskäl.

Hållbara färdsätt inbegriper cykling, gång, offentlig trafik, samåkning och också utnyttjande av fjärranslutningar i arbetet.

Kommunikationskampanjen inleds i början av året.

Mera information om hållbara färdsätt och hur kampanjen går framåt finns här.

Stadscyklarna en succé

I fjol infördes experimentet med stadscyklar och Rahiala kallar det en framgång.

– Många var skeptiska i början. "Alla har ju egna cyklar i Borgå", sa man. Med facit på hand gick det helt tvärtom. Vi registrerade över 6 000 cykelresor i fjol, och det var inte alls bara turister som använde dem.

För att bevisa motsatsen har Rahiala studerat de mest använda stationerna i fjol.

– Vi var många som gissade att centrumstationen vid Lundi eller vid Konstfabriken skulle locka flest folk. Men överraskande nog var det stationen vid Vårberga köpcentrum som användes mest. Jag gjorde själv en liten studie där. På fredag kvällar var stationen helt tom på cyklar, medan stationerna nere vid ån var helt proppfulla. På lördag morgon var det tvärtom, då alla cyklat hem från sina kvällsnöjen, säger Rahiala triumferande.

– Det här var alltså inget dåligt experiment!

Största delen av resorna som gjordes var under 15 minuter.

Så hur fortsätter cykelprojektet?

– Under våren kommer vi antagligen att göra något slags enkät och be stadsborna kommer med åsikter och kommentarer. Vi tittar på andra städers lösningar och uppmuntrar alla att utnyttja hållbära färdsätt.

– Det viktiga är hur många kilometer cykelväg vi har, utan dess kvalitet. Det ska vara smidigt och tryggt att färdas med cykel också när antalet cyklister ökar, poängterar Rahiala.

Mer läsning