Dags att börja drömma om guldet, Akilles?

HEJARKLACK. Akilles Bandys fans drömmer åtminstone om bandyguld i år. Bild: Ksf-arkiv/Andreas Sjöblom

Att konditionen och disciplinen är i skick märks i Akilles försvarsspel. Ett snitt på 1,7 baklängesmål i säsongens tio ligamatcher förklarar tydligt varför Akilles i varje match kan slåss om segern.

FM-gulden 1981 och 1985 samt fjolårets historiska första cuptitel fick förra veckan sällskap av en fjärde inhemsk bandytitel i Akilles prisskåp. Det var déjà vu för hela slanten då slutsiffrorna på resultattavlan i Villmanstrand i finalreprisen mellan Akilles och Veiterä skrevs 2–3 i bortalagets favör. Matchvinnare var Rolf Larsson vars kanonskott hittade nätmaskorna i 89:e spelminuten.

Kul att se att cuptävlingen uppskattas av topplagen vars primära mål ändå är att vinna säsongens sista match: FM-finalen.

Och just nu känns det ju att det just är Akilles och Veiterä vars segertåg puffar starkast mot säsongsfinalen den 14 mars. Och just nu känns det som att Akilles åtminstone lånat favoritens mantel av rivalen från Villmanstrand.

I måndags golvade Akilles Botnia med 7–0 på bortaplan och även om ligajumbon inte är någon mätare så är det ett strongt formbesked av Akilles att i sin femte match på tolv dagar få till stånd en så mogen prestation som i måndags. Speciellt efter att man bara 18 timmar före matchstart mot Botnia lämnat isen som vinnare mot ett klart tuffare Helsingforslag, HIFK. Två dagar efter en hisnande cupfinal mot Veiterä.

Den fysiska biten var något som chefstränare Jari Hyttinen och resten av tränarteamet starkt betonade i somras. Det är nu som det bär frukt. Det bådar också gott för matchtakten under vårvinterns slutspel är också tung.

Att konditionen och disciplinen är i skick märks i Akilles försvarsspel. Ett snitt på 1,7 baklängesmål i säsongens tio ligamatcher förklarar tydligt varför Akilles i varje match kan slåss om segern. Med en sådan defensiv behöver man inte ens vara supereffektiv i anfallet.

På tal om att vara supereffektiv i anfallet. Lönar sig att följa med Denis Sadakov. Akilles nummer 93 tjänstgör för tillfället på en makalös nivå med gott självförtroende. Sadakov smällde in Akilles samtliga fem bollar mot HIFK i söndags.

Säsongen är bara halvvägs men jag kan inte låta bli att slänga en blick mot slutspelet. Det känns som om Akilles och Veiterä är för stabila för att bli petade från topplaceringarna i tabellen. Om det är fallet då grundserien avrundas i mitten av februari så är vägen via kvarten och semin till finalen röjd för bägge lagen så att de inte kan möta varandra förrän den 14 mars.

FM-finalen spelas på det lagets hemmaplan som tagit en bättre placering i grundserien. Säsongens tredje möte mellan Akilles och Veiterä går av stapeln på alla hjärtans dag – en match där grundseriesegern mycket väl kan stå på spel.

Tommi Willberg Reporter

Veiterä-Akilles 2–3 (1–2)

Mål: 20 min 0–1 Ville-Veikko Angeria, 29 min 1–1 Matias Lehtonen, 39 min 1–2 Rasmus Kettunen, 65 min 2–2 Kalle Pesonen, 89 min 2–3 Rolf Larsson.

Mer läsning