Influensan sprider sig – risken för epidemi ökar

Högst antagligen är fler mottagliga för influensan nu, säger Niina Ikonen på THL. En epidemi har ännu inte brutit ut i Finland, men fallen ökar.

Symtomen på influensa är i allmänhet feber, huvudvärk, muskelvärk och illamående.
Vera Arhippainenvera.arhippainen@hbl.fi
05.12.2022 09:18
De senaste veckorna har fallen av influensainsjuknade klart ökat. Hur det kommer bli är fortfarande oklart, men risken finns att vi har tung säsong framför oss.
– Epidemin håller långsamt på att slå igenom i Finland. Det ser vi också i resten av Europa och i somliga länder har epidemier redan brutit ut, säger Niina Ikonen, chefsexpert vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Influensaepidemier förekommer varje vinter, men fallen av influensavirus och andra virus som drabbar andningsvägarna minskade betydligt under pandemitiden.
Det är möjligt att coronaårens uteblivna influensaepidemier nu kommer med ny kraft. Det eftersom kroppens immunförsvaret mot influensa inte är långvarigt, och då samhället skonats sjukdom en längre tid är många nu mera mottagliga.
– Vi hade en mindre influensa­epidemi under våren, men innan det har vi nästan inte känt av influensan sedan innan coronan, säger Ikonen.
Pålitliga siffror på det verkliga antalet sjuka finns ännu inte, bara en trend av ett växande antal fall i smittskyddsregistret. Enligt Ikonen motsvarar registret inte de verkliga sjukdomssiffrorna, eftersom de flesta inte testar sig. Hon tror ändå att smittspårningen kan bli bättre.
– Under coronaåren har vi fått mycket mera mätare och verktyg för att följa situationer. Kan vara att vi kan använda det här på influensan också.

Vilka är symtomen på influensa?

Influensa börjar vanligtvis med hög feber som stiger snabbt. Andra symtom är muskel- och huvudvärk, samt illamående.
Dessutom kan det förekomma torr hosta, halsont, snuva och nästäppa som vid vanlig förkylning.
Barn kan också uppleva mag- och tarmsymtom.
Källa: Källa: THL

Olika typer av influensa

Influensa smittar både som droppsmitta när man hostar och nyser och vid handkontakt. Majoriteten av de som blir smittade får inga symtom, andra blir däremot ordentligt sjuka.
Influensa orsakas av flera olika virus som också potentiellt kan leda till flera epidemier samtidigt. Det fyra huvudtyper av influensa är A, B, C och D. Det är typerna A och B som årligen orsakar epidemier.
– Vi har redan sett båda A-varianterna och B-varianten av viruset i år, säger Ikonen.
Epidemiernas kraft och varaktighet varierar mycket. Tidigare har hänt att fallen ökat snabbt, men också sjunkit snabbare. Andra gånger har virusen spritts långsammare, men varat längre.
– I allmänhet är det i februari-mars som influensaepidemierna får fart, säger Ikonen.

Rekommenderar vaccinering

– Bästa sättet att undvika att bli sjuk är att ta vaccin, säger Ikonen. Men också samma förebyggande åtgärder som vi vant oss vid under coronan, som att stanna hemma om man är sjuk och tvätta händerna ofta, hjälper.
I slutet av november hade över 1,1 miljoner influensavaccindoser registrerats i det nationella vaccinationsregistret. Influensavaccinet kan tas i samband med boosterdosen av coronavaccin, något som också HUS rekommenderar att man gör.
Gratis vaccin får de som har fyllt 65 år, barn mellan 6 månader och 6 år, gravida samt de som hör till riskgruppen på grund av sjukdom eller behandling.

ANDRA LÄSER