Rälsen gör en lov kring Lovisa – Östbanans planering fortsätter på dragningen Borgå-Kouvola

Kommunikationsministeriet fortsätter förhandla om ett projektbolag för Östbanan, meddelar statsrådet i ett pressmeddelande. Den snabba tågbanan österut kopplar ihop Flygbanan med en ny rälsdragning över Borgå vidare till Kouvola, och det Finanspolitiska ministerutskottet fastslog i början av september att man backar upp det billigare Östbanan-alternativet som lämnar Lovisa utan perrong.

Stadsdirektör Jan D. Oker-Blom i Lovisa är inte beredd att ge tappt: Han påpekar att det aktuella ställningstagandet ger ministeriets syn på att ett projektbolag bildas för Östbanan.

– Sista ordet är inte sagt. Det är många steg på vägen innan regeringen sagt sitt om dragningen och har ett förslag för riksdagen att behandla.

SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson, säger till ÖN att nyheten om att Kommunikationsministeriet ställer sig bakom Östbanan kom som en total överraskning. Vad som ligger bakom kommunikationsminister Timo Harakkas utspel vill hon inte spekulera om, men konstaterar att frågan om linjedragningen inte kan avgöras av en enskild minister.

– Det här är inte ett beslut som har diskuterats internt i regeringen, och jag har signalerat väldigt tydligt i dag till andra i regeringen att vi måste gå igenom siffror och detaljer innan ett definitivt beslut fattas.

Henriksson betonar att frågan om linjedragningen är den här valperiodens största trafikpolitiska beslut, som har stor betydelse för framtiden för hela östra Nyland.

– SFP:s linjedragning är oförändrad, dragningen bör gå längs kusten via Borgå, Lovisa och Kotka. SFP leds av partiledningen vars ordförande sitter i regeringen, vad enskilda ledamöter har för privata åsikter har ingen betydelse.

Dragansvaret för Östbanan-satsningen kommer att finnas hos ett projektbolag som grundas inom kort. Bolaget har som uppgift att hantera planeringen kring tågbanan och har också hand om finansieringen fram till det att själva byggandet kan komma i gång.

Tågsatsningen österut förs vidare i tätt samarbete med lokala aktörer, och det är också en förutsättning för att projektbolaget över huvud taget bildas: Tillräcklig finansiering måste strömma in från de mindre aktieägarna.

Tanken är att staten äger 51 procent av projektbolaget och de övriga intressenterna 49 procent.

Kommunikationsministeriet har sedan midsommar diskuterat tågbanans dragning – med både Östbanan och Kustbanan på bordet– men i höstas stod det klart att flest aktörer (läs kommuner) är beredda att gå in med kapital i det nordligare rälsbygget på axeln Borgå-Kouvola.

Enligt de senaste siffrorna är kommunerna beredda att att gå in med 34,3 miljoner euro i rälskapital i ett bolag som har som uppgift att jobba vidare med planerna för Östbanan. Däremot ligger kommunerna som lobbat för den sydligare Kustbanan, bland dem Lovisa, 16 miljoner ifrån den tarvade kaptialinputen på 56 miljoner euro.

Planeringen för Borgå-Kouvoladragningen beräknas kosta runt 70 miljoner euro och det andra alternativet (Borgå-Kotka-Luumäki) som luftats i offentligheten skulle kosta uppskattningsvis 110 miljoner euro.

Det är här som Jan D. Oker-Blom upplever att Finanspolitiska ministerutskottet tabbat sig i räkneoperationerna.

– Bolagsfinansieringen är en liten detalj den stora helheten, och i ministeriets tolkning väger pengarna tungt. Finansieringen är inte helt klarlagd för Kustbanans del, men den är det inte heller för Östbanan, säger han.

Enligt Oker-Bloms beräkningar har kommunerna och aktörerna som backat upp Kustbanan de facto skrapat ihop större summor för projektplaneringen än de som lobbar för Östbanan. Så här resonerar han:

– Tågbanan går till Borgå oberoende av om staten väljer att satsa på Östbanan eller på Kustbanan. Med andra ord kan man lika väl räkna in de 10 miljoner euro som Borgå meddelat att man går in i projektbolaget med till godo för Kustbanan. Det kastar om förutsättningarna totalt.

– Vår strategi är att vända oss till den ekonomiska ministergruppen och göra dem varse om räknefelet och lyfta fram vad det riktigt handlar om.

– Det stora buskapet handlar inte om planeringsbolaget eller finansieringen av det, det är en försvinnande liten summa i 2,5 miljarders tågbana. Det som det handlar om är att Kustbanan ger den största totalekonomiska nyttan om man ser på frakt, export, turism, människor och arbetskraftspendling, säger Jan D. Oker-Blom. Nationalpolitiskt sett ger också en ny dragning längs kusten den bästa nyttan.

Kommunikationsministeriet meddelar att man fortsätter förhandla åtminstone med Helsingfors, Borgå, Kouvola och Villmanstrand samt med nordostligare belägna S:t Michel, Joensuu, Imatra, Pieksämäki, Varkaus, Kajana och Idensalmi. Det är också fritt fram för andra rälsgränsande kommuner att haka på Östbanans projektbolag.

I Borgå är stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula nöjd över att statsmakten fattat beslut om rälsdragningen och väntar på att diskussionerna kring projektbolaget kan köra i gång på allvar.

– Vi har redan diskuterat summorna och stadsstyrelsen har fattat ett principbeslut om att gå in i bolaget med 10 miljoner euro.

Ur Borgå synvinkel är det viktigaste att inte bara den snabba tågförbindelsen utan också närtrafiken på räls kommer i gång; med tanke på pendlartrafiken till Helsingfors, menar Ujula. Samtidigt understryker han att ministeriets projektbolagsbeslut uttryckligen handlar om planering av Östbanan.

– Det är fråga om stora summor och lång planeringstid, men tågbanan österut är mycket närmare än någonsin att förverkligas.

– Det är för tidigt att säga när tåget kommer, från statligt håll är det här ett strategiskt beslut där man erkänner att det östra delarna av landet behöver bättre tågförbindelser, säger Jukka-Pekka Ujula och tillägger:

– Hela Östnyland gynnas av en närbana som löper till Borgå, också Lovisaborna.

Härnäst går tågsatsningen framåt i form av underhandlingar med de Östbananangränsande kommunerna och deras vilja att finansiera det nytt projektbolaget som jobbar vidare med Flygbanan-Borgå-Kouvola-dragningen.

Statens involvering i projektet och den statliga finansieringsandelen i projektbolaget behandlas senare i höst av Finanspolitiska ministerutskottet. I slutänden är det riksdagen som bestämmer hur mycket pengar som staten går in med i Östbanan-bolaget.