En vanlig fördom är att konst och kultur ur ekonomisk synpunkt är onödiga. Om Söderkulla Gård skulle bli ett centrum för konst och kultur skulle kanske någon se det som en meningslös börda för kommunens ekonomi. Sannerligen en missuppfattning!
Vi vet att det är skillnad mellan förståndets, och intelligensens värld å ena sidan, och känslans och fantasins å den andra. Det mesta vi lär oss i undervisningen hör hemma i förståndets värld, där också mycket av det vi behöver för vår utkomst hör hemma.
Konsten utgår från och riktar sig till våra känslor och sätter igång vår fantasi. Att producera eller konsumera konst innebär träning av de delar av hjärnan som sköter känslor och fantasi, på samma sätt som kroppsövningar påverkar vår fysiska kondition.
För att lösa ett problem, vilket som helst, krävs förstånd och intelligens. Men ofta beror det svåra på att lösningen ligger utanför det synfält som vi vanligen rör oss på, utanför ”lådan”. För att vidga synfältet måste man lyfta sig och med fantasin hjälp se utanför det som vi just nu vet och kanske få syn på vad vi inte vet, något nytt för intelligensen att utforska. Man kan föreställa sig, att intelligensen flyger på fantasins vingar.
Vad är ett företags vardag annat än en oändlig serie av problemlösningar Det betyder att i synnerhet näringslivet i en föränderlig värld behöver folk med både förstånd och fantasi. Ett centrum för konst och kultur på Söderkulla Gård kan då fungera som fantasins konditionssal till glädje och nytta för oss alla, både för kommunen och näringslivet, med andra ord en ekonomisk nödvändighet.
Gustav Tallqvist, Gumbostrand, Sibbo
