Charlotte Cederbom: Mitt nyårshot, eller löfte, är att nästa jul ska vi förbereda tillsammans – det skapar gemenskap och för traditioner vidare

Jag fick frågan vad jag anser är den största skillnaden mellan medeltida och moderna julen. Många av sakerna känner säkert de flesta till. Adventskalender, julgran och godlynt jultomte är moderna påfund som människor för 600 år sedan skulle ha upplevt som märkliga. Annat, som till exempel det vi kallade önskelista när jag var liten och som numer snarast är en för föräldrarna avsedd inköpslista att kryssa av, talar för de stora förändringar som julen genomgått under mycket kort tid.

Det jag ur ett genusperspektiv anser vara den största skillnaden är betydligt närmare relaterat förskjutningen från önskelista till inköpslista än vad den är kalendrar, granar och andra världsliga ting. Inte helt oväntat handlar det om vem som gör vad.

Under den medeltida julen fanns det arbete för alla. Även om det givetvis var en generell uppdelning i kvinnliga och manliga sysslor så fanns det ett gemensamt mål att arbeta mot som krävde att alla drog sitt strå till stacken. Av alla de sakerna som fanns att göra är de största som finns kvar i dag städning och matlagning. Det är traditionellt kvinnliga sysslor som statistiskt fortfarande utförs främst av kvinnor. Den traditionella slakten av julgrisen är det däremot knappast många män som upprätthåller. Inte heller är det många män som har långa dagar i skogen för att säkra vedtillgången, hantverken har nästan dött ut och det finns för de allra flesta varken gård eller boskap att sköta – tappra lantbrukare undantagna.