Valkampanjerna har vuxit explosionsartat på senare år, både i fråga om omfattning och budgeter. I valtider ska landets toppolitiker jonglera media, de vardagliga realiteterna i riksdag och regering, sociala media, torgevenemang, valkompasser, strategiska utlåtanden och medelanskaffningsseminarier och mycket mer. Det är lätt hänt att människan själv går vilse i den djungeln och kvar står ett tomt kampanjansikte som bollas fram och tillbaka av kabinett och kampanjteam.
Inte så konstigt om framstående politiska ledare i dag måste hoppa av när orken tar slut - som Nya Zeelands Jacinda Arden och Skottlands Nicola Sturgeon.
Också partifolket kräver konstant mer och bättre kommunikation av partiets frontfigurer - helst både i landskommunens lokaltidning och på TikTok. Slutresultatet blir en diskussion som handlar enbart om vad som är strategiskt smart att säga och på vilken kanal istället för det som en gång fått politikern i fråga att engagera sej i samhället och de värderingar och lösningar som hen verkligen står för.
